Kan mjölkdrickande förkorta livet?
En ny stor svensk studie på mjölkdrickande har väckt en hel del uppmärksamhet. Den talar för att personer som dricker mycket mjölk i genomsnitt lever kortare liv och kanske dessutom har ökad risk för frakturer:
UNT: Mycket mjölk kan korta livet
Som vanligt rör det sig bara om statistik ur enkätundersökningar – dvs en observationsstudie – och som vanligt går tidningarnas rubriksättare för långt. Detta är definitivt inga bevis på att mjölk förkortar livet, för det måste teorin testas på riktigt i interventionsstudier.
Men statistiken ur studien är ändå tänkvärd. Min slutsats är att det är klokt att endast regelmässigt dricka mjölk i större mängd som barn, inte som vuxen. Mjölk är också mycket insulinstimulerande, via både mjölksockret och via det särskilda mjölkprotein som ger småbarn önskvärda tillväxtsignaler.
Som vuxen kan det vara klokare att oftast dricka vatten till vardags och vin vid festligare tillfällen. Samt te eller kaffe när det passar.
Att minska på mjölkdrickande kan också underlätta att hålla vikten, genom att hålla nere insulinet. Särskilt lättmjölk bör man undvika då, den kan kallas för vit läsk.
Mer
”Lättmjölk gör dig mindre lätt”
Det är en undermålig observationsstudie där män respektive kvinnor tillfrågats en respektive två gånger om sina matvanor. Sedan tittar man på hur många som dött eller fått benbrott 11 respektive 20 år senare. Det refereras till lite gamla musstudier. Det är allt som behövs för att skrämma livet ur folk med krigsrubriker.
Jag tycker det är djupt oansvarigt av forskarna att gå ut på detta sätt med detta bräckliga underlag. Det finns uppenbara underligheter i studien som att männen mjölkdödlighet bara är 3 % i jämförelse med kvinnornas 15 %. Galaktosen skulle alltså vara 5 gånger giftigare (eller 500 %) för kvinnor än för män.
Forskarteamet borde ha väntat med att slå på stora trumman. Det hade varit busenkelt att genomföra en liten randomiserad pilotstudie på människor i ett halvår eller ett år för att utreda galaktoshypotesens giltighet. Studiedeltagarna randomiseras till 4 olika grupper med laktosfri mjölk.
1. Laktosfri mjölk sötat med galaktos
2. Laktosfri mjölk sötad med glukos
3. Laktosfri mjölk sötad med fruktos
4. Laktosfri mjölk sötad med icke-kaloriskt sötningsmedel men lite mer fett för att få kalorimängden identisk med de sötade mjölvarianterna ovan.
Tillräcklig data om hårda ändpunkter för hjärtdöd eller benbrott kommer man inte att få på ett halvår eller ett år men det finns många surrogatvariabler som skulle kunna mätas som blodfetter (HDL, triglycerider, Apo-kvot, LDL-partikelstorlek), inflammatoriska markörer (t ex CRP) och glykering (t ex HbA1c). Vad gäller benskörhet kan man titta på bentäthet.
Hade man gjort en sådan liten pilotstudie så hade man haft mer på fötterna innan man gick ut och slog på stortrumman. Skriver mer om detta på LCHF.se snart.