Kan man förebygga barnfetma med mycket kolhydrater?
Igår skrev jag om hur barnfetma ska förebyggas redan i spädbarnsåldern, enligt ett projekt i Jönköping. Tyvärr verkade råden gammaldags.
En läsare granskade saken och tipsade mig om att man i Jönköping använder Stockholms läns landstings Handlingsprogram övervikt och fetma. Detta hyllades som ytterst ambitiöst när det kom 2003 och hade som mål att halvera antalet feta medborgare på ett decennium.
Tyvärr kom verkligheten i vägen och planen lyckades inte precis – istället för att minska till hälften så ökade fetman kraftigt!
När man tittar i senaste versionen av dokumentet är det inte svårt att gissa varför. Råden som ges är de gamla råd som är sämst i test i vetenskapliga studier (även för barn) och sämst i test i SBUs färska rapport: Mindre fett, mer kolhydrater.
Som exempel föreslår man att förebygga fetma hos barn genom att servera dem ”stor andel bröd, potatis, pasta och ris” (sid 122). Det låter som ett recept på ett storartat misslyckande. Precis som blev fallet.
Nu är det hög tid att svälja prestigen, lära sig något av alla misslyckanden och börja följa vetenskap och beprövad erfarenhet. Det förtjänar hjälpsökande vuxna och det förtjänar våra barn. Dessutom är legitimerad sjukvårdspersonal skyldiga att göra det.
Jämför med Kostdoktorns folder: http://www.kostdoktorn.se/foldrar
Eller detta korta (saxat från http://www.kostdoktorn.se/lchf):
Gör så här
Ät gärna: kött, fisk, ägg, ovanjordsgrönsaker och naturligt fett (som smör).
Undvik helst: socker och stärkelserik mat (som bröd, pasta, ris, potatis).
:-)
Det enda som samtalen, vägningarna och mätningarna med specialistsjuksköterska ger de barn som utsätts är dålig självkänsla och ångest. Om dessa barn och föräldrar istället fick lära sig att det är okej att äta sig mätt genom att undvika vissa livsmedel och ta mer av annat istället skulle det inte vara något problem. Även hos barn är det ju för det mesta hunger och sug som styr om de blir överviktiga eller ej. Och, om det gick att få riktig mat i skolan skulle vi inte ha så många överviktiga barn som sedan blir överviktiga och sjuka vuxna.
Hur stor andel av alla barn i Sverige har övervikt eller fetma? Och hur har den andelen förändrats över tid? Är det någon som vet?
Det är ett fruktansvärt lidande som många av våra barn utsätts för. Helt i onödan.
”Jag går ju inte ner i vikt av att komma hit i alla fall!”
NVC: ”Känner du dig irriterad därför att du behöver förståelse för hur
svårt/jobbigt/frustrerande det här är för dig?”
På något sätt verkar de ju förstå att kostråden inte fungerar. Så det är klart att det behövs en hel bok om hur man hanterar frustrerade patienter.
"Det är viktigt med motion nu så du går ner dina gravidkilon, men ha inte för bråttom. Ät mycket frukt och grönt, undvik fett. Ät margarin och lättprodukter"
Det kan de bara glömma! Jag blir bara provocerad av deras inövade skitsnack!
Blodsockermamma.blogg.se
Kan ingen stoppa vansinnet?Jag vill bara gråta när jag tänker på barnen som kommer få sin metabolism körd i diket med livslånga vikt- och hälsoproblem som följd.
Fast det förstås, när de sem blir feta kan de ju få råd om lågkolhydratsmat för att gå ner i vikt.... Jag blir GALEN!
Matfett
Barn i förskoleåldern bör äta ett matfett med minst 70 procent fetthalt
varav högst 1/3 bör vara mättat fett. Exempel på bra val är Milda, Keiju och
Becel gold. Bregott är ett populärt matfett men kan inte rekommenderas på
grund av att andelen mättat fett är för hög. Barn från sex år rekommenderas
lättmargarin.
Det som däremot fungerar (bättre) är mina egna råd och tips som jag ger honom. Typ: Hoppa över pastan och ät hur mycket köttfärs du vill! Eller: Ät ägg och majonnäs men strunta i smörgåsen!
Då blir han mätt längre och humöret mycket stabilare.
När de var hos dietisten första gången förklarade hon hur allvarligt det var med barnfetma och att man faktiskt måste tänka på vad man stoppar i sig på ett sånt sätt att den stackars 6-åringen inte ville äta alls när de väl kom hem.
Dessutom rekommenderades de massa light-produkter, och att 6-åringens favoritmellanmål efter skolan är en deciliter naturell 4%-ig arlayoghurt gick inte alls för sig, detta skulle genast bytas ut mot 0,5%-ig!
Jag förklarade då för kollegan att jag har lärt mig här på kostdoktorn att det är lika mkt kalorier i båda yoghurtarna, men mer tillsatt socker i lågfett-varianten. Förklarade också om sockrets och kolhydrater i storts påverkan på vikten.
Nästa besök hos dietisten tog kollegan upp just detta med yoghurtarna och tillsatt socker, och ifrågasatte rekommendation av light-produkter till en 6-åring. Hon fick då det gamla inövade svaret att det är detta livsmedelsverket rekommenderar, och att hon minsann var TVUNGEN att följa SLVs rekommendationer.
Jag blir så trött!
Man kan lika gärna ta skattepengarna och bränna upp dem i en hög på gården. Förmodligen skulle det göra mera nytta för folkhälsan än dessa kontraproduktiva idiotråd.
Hur kan det vara lagligt att göra folk sjukare/fetare med skattemedel?
Hoppas att du kan hjälpa din kollega och finna bättre vägar än dietisten.
Anna Hallén har skrivit några bra böcker, men en är direkt anpassad till familjen.
Och där finns fler bra böcker på marknaden.
Lycka till!
Sidan 136:
"I dag finns flera dieter där kolhydraterna begränsas kraftigt. En fullt frisk
kropp tycks klara en sådan kost under en kortare period utan att ta skada."
Woohoo! Men...
"Långtidseffekter på vikt och övrig hälsa är för lite utforskade för att man
ska kunna rekommendera dylika koster."
Sidan 137:
"Man ska känna sig mätt direkt efter en måltid och mättnadskänslan ska bestå fram till nästa måltid".
Woohoo! Men lite senare i en faktaruta...
"En mättande måltid ska
innehålla relativt lite fett
innehålla mycket kostfiber (t.ex. ärter och bönor, fullkornsris/pasta, fullkornsbröd)
ha en stor volym med mycket att tugga"
Nog tycker jag fett är mer mättande än någonting som bara är stort att tugga.
öppnings frågor eller ”dörröppnare” som inviterar patienten att ta upp det
som känns viktigast att ta upp vid detta möte:
”Berätta vad du tycker är svårast med att …”
”Vad skulle du vilja ta upp under de … minuter vi har på oss idag?”
” Vad skulle vara viktigast för dig att vi ägnar de närmaste …
minuterna åt?
”Varför tror du att det har varit svårt för dig att …?”
”När har du svårt att hantera suget efter godis?”
”Jag ser inte att du har tagit upp frukost i matdagboken.
Hur brukar du göra med frukost?”
”Vad är det i det du äter som gör att du har svårt att gå ned i vikt?”"
Ehhh. När har jag svårt att hantera suget efter godis? NÄR JAG FÖRSÖKTE FÖLJA SÅDANA RÅD SOM NI GER. Ursäkta att jag skriker.
Hur jag brukar göra med frukost? Inte. Jag är inte hungrig. Varför ska man äta när man inte är hungrig på morgonen för att sen på kvällen behöva tänka på kaloriintaget?
"”Vad tror du har gjort att du har gått upp i vikt?”
”Vad känner du till om hur din kropp påverkas av övervikt?”
”Vill du veta mera om vad som påverkar kroppsvikten?”"
Vad som gjort att jag gått upp i vikt? En kost med en massa kolhydrater och lite fett. Samma kost ni rekommenderar för viktnedgång. Fail.
De två behandlingsmetoderna som tas upp är magstympning, svält (.a.k.a. "lågkaloridiet") och/eller rännskita (viktminskingspreparat). Om nu *chockerat sus i salen* Tallriksmodellen skulle misslyckas (antagligen för att patienten är lat och glupsk och saknar självdisciplin, eller hur?)
"De viktigaste råden är:
regelbunden måltidsordning
stor andel frukt och grönsaker
stor andel bröd, potatis, pasta och ris
begränsad mängd av livsmedel som innehåller mycket mättat fett
(t.ex. smör, grädde, ost, matlagningsyoghurt, korv)
begränsad mängd utrymmesmat "
Begränsad mängd utrymmesmat? Utrymmesmat? Det är precis vad jag kallar spannmål, det. Poänglös bukfylla i bästa fall, skadligt i värsta fall..
"Mjölk
Mjölkprodukterna bör vara magra med högst 0,5 procent fetthalt, vitamin
D-berikade och osötade. Fyra till fem deciliter mjölk och mjölkprodukter
per dag är lagom. Val av magra produkter motiveras av att mättat fett, som
framför allt finns i mejeriprodukter, ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom
och diabetes" Mhm.
"Två till tre frukter per dag rekommenderas till barn 4–10 år (200 gram) och tre till fyra frukter per dag till barn över 10 år (250 gram)" Och sen fortsätter nyckelhålseländet.
Jag mår illa. :-(
God damn - helt j*kla otroligt detta! Lever vi på samma planet verkligen?
Gör absolut inte som han sa! Även om Andreas fortfarande tvekar så är kolesterolet in icke-fråga. I länder där man har högt kolesterol lever man längre än i de med lågt kolesterol (Schweiz - Australien, aboriginer).
Börja med att läsa på allt vad du kan om kolesterol innan du gör något drastiskt! Jag tycker inte alls att dina värden verkar så katastrofala. Riktlinjer för totalkolesterol mellan 3,3 - 6,9 (7,6), LDL 1,4 - 4,7 (5,4), HDL 1,0 - 2,7 (1,7), triglycerid 0,45 - 2,6 (0,67).
Det du ska be om är att få göra om testet och också mäta Apokvoten (den kan man inte räkna ut själv). Vad jag förstått behöver inte ett högt LDL-värde vara farligt om LDLet består av stora fluffiga partiklar (som det antagligen gör med så bra triglyceridvärde som du har). Detta tror jag är vad som mäts när man tar apokvot.
Sedan tycker jag att du ska byta läkare!
Sedan mitten på 1960-talet har "överheten" (läs socialstyrelse, livsmedelsverk, osv) predikat fettets förbannelse och kolhydraternas välsignelse.
Sedan mitten på 1960-talet har andlen feta ökat exponentiellt, och framför allt bland barn och ungdomar.
Skall det vara så förtvivlat svårt att se ett samband? Och därefter erkänna att man haft fel?
Sen undrar man vem som tvingar dietisterna att tro att de måste slaviskt följa SLV:s rekommendationer?
Är det Dietistförbundet eller dietistens arbetsgivare? Står det inskrivet i deras legitimation eller vad beror det på att de vägrar se några andra alternativ?
Jag äter mycket kolhydrater. Men jag ser alltid till att ha en riktigt bra bas av fett. Äter ett par ägg dagligen och fet fisk ett par gånger per vecka och tar D-vitamintillskott nu på vintern. Blir förstås en del smör och olivolja också.
Tror inte att hårt tränande personer som mig behöver vara rädda för kolhydrater. Men när det gäller socker, och särskilt tillsatt socker, håller till med jag igen på det.
Att ge små barn rådet att äta 0,5% yoghurtar med 10-12 g tillsatt socker är vansinnigt. Det tar ju bort precis all mättnadskänsla, ger en snabb energikick; men en stund senare är man hungrig igen i princip. För att inte tala om negativa hälsoeffekter om det blir för mycket utav det. De som har problem med vikten bör verkligen undvika såna produkter. Vanlig 3% yoghurt är långt bättre.
Har smakat ett antal 0,5% feta, och sockrade, yoghurtar och känner allt mer hur motbjudande de är. De är verkligen söta!
Känns mer som godis än något annat egentligen.