Hopp för Norge!
Förespråkarna för moderna feta diabeteskostråd lyckades tydligen få till en hearing i norska riksdagen, Stortinget, härom veckan. Fantastiskt spännande om det kan leda till något. När får vi se något liknande i Sverige?
Här är en nio minuter lång video med höjdpunkterna (tips via Dr Dahlqvists blogg)
Filmen innehåller fler intressanta saker. Jag höjde dock på ögonbrynen när kvinnan från Diabetesförbundet skulle förklara utvecklingen. Hon började med att konstatera att diabetes hos barn blir allt vanliga men förklarade sedan att orsaken till diabetesökningen i samhället är att vi blir äldre nu än förr. ???
Jag noterade samma sak. Undrar hur många i Stortinget som gjorde det?
Hva er det da hun vil diskutere.....
Varför händer inte sånt i Sverige med vår högsta ledning?
Kan vi vara för mycket vaccinerade eller vad kan det bero på........?? 😉
(Dvs. Vi ställer oss allt för lätt in i ledet utan att ifrågasätta.....!)
Vi var flera som redovisade lågkolhydratkostens fördelar.
Mer än två år - ingen respons än.
Helena Hesselmark
diabetiker typ 0, sedan 3,5 år
Faktum är att McGovern förlorade sin senatorspost efter massiva påtryckningar från köttindustrin.
Lite som hur man lyfter fram datan från Framinghams resultat som stöd för kolesterolhypotesen vilket studierna från Framingham definitivt inte ger stöd för.
Som Framinghamstudien presenteras av AHA (American Heart Ass.) är det fråga om bedrägeri - man vänder siffrorna helt uppochner om kolesterol från Andersons presentation två år tidigare. Hans arbete - det grundläggande - citeras bara några 5-6 ggr - medan AHAs presentation är citerat många hundratals ggr. Det är så litteraturen styrs upp med ghostwriting och det är så som outbildade journalister för informationen vidare till folket - precis som ILSI vill.
karl
Menar du att de ljuger under de nio minuterna man får se?
Var inte menat att vara dryg men jag menar att om man inte kan tolka de där nio minuterna som att det finns ett motstånd mot gällande råd och det det finns diabetiker som i princip blivit friska genom att motgå dem så krävs det ju in princip att det vi ser i klippet är lögner.
"Det är bra att det finns på film i alla fall. Det känns annars som praktexemplaret på hur man i en rapport sedan skulle konkludera att hearingen "visade på vissa meningsskiljaktigheter i frågan men att det vetenskapliga underlaget ändå förefaller starkast för att inte ändra dagens rekommendationer" eller något i den stilen."
Nu vet jag inte riktigt vad du menar, jag tolkade detta som att du fått intrycket att det vetenskapliga underlaget talar før lågkolhydratkost. Menar du nu att det bara bevisar att det finns meningsskiljaktigheter? Det råder det væl ingen tvekan om.
Den dagen man vänder på steken och ser insulinkompensation som enbart en nödlösning när vederbörande inte kan undvika kolhydratrik mat (på samma sätt som en person med laktosintolerans kan ta laktasenzym vid vissa tillfällen) så håller jag inte med om att meningsskiljaktigheterna i praktiken fått något direkt genomslag.
Min uppfattning är fortfarande att meningsskiljaktigheter finns men likväl blir ständigt "konsensus" att man fortsätter på samma linje. Oavsett vad både anekdoter och ny forskning visar.
"insulinkompensation som enbart en nödlösning när vederbörande inte kan undvika kolhydratrik mat (på samma sätt som en person med laktosintolerans kan ta laktasenzym vid vissa tillfällen)"
Vid typ-1 diabetes, ja.
"Den dagen man vänder på steken och ser insulinkompensation som enbart en nödlösning när vederbörande inte kan undvika kolhydratrik mat (på samma sätt som en person med laktosintolerans kan ta laktasenzym vid vissa tillfällen) så håller jag inte med om att meningsskiljaktigheterna i praktiken fått något direkt genomslag."
Jag utgår ifrån att du menar tills den dagen kommer? I så fall ær vi øverens.
"Min uppfattning är fortfarande att meningsskiljaktigheter finns men likväl blir ständigt "konsensus" att man fortsätter på samma linje. Oavsett vad både anekdoter och ny forskning visar."
Har du en bestæmd uppfattning om vad som ær bæst kost vid diabetes? Jag blir nyfiken, før du ær væl kostvetare/kostvetarstuderande.
detta finner jag som läkare mycket intressant, du och Nicklas säger
"Att det råder delade meningar är en sak. Men både du och jag vet ju att det vi trots allt får lära oss är att man bör utgå från SNR och att dietisters diabeteskurser fortfarande bygger på "ät kolhydrater och kompensera med insulin"."
Vid typ-1 diabetes, ja.
Varför skulle en typ 1-a må bra av att äta lika mycket kolhydrater som en s.k. frisk, med normal insulinproduktion?
Får inte dietister lära sig att insulin i "höga" nivårer, liksom höga blodsockernivåer
innebär skador i blodkärlen? Alla vet väl vad som skadar en diabetiker?
Det går inte/aldrig att via insulin i pump/injektion kompensera för det finlir en frisk människa har inbyggt.
Ja jag är kostvetare men det betyder ju inte att jag köper det vi får lära oss om jag inte håller med. Jag köper inget rakt av bara för att jag får höra det på en föreläsning.
Vore jag diabetes skulle jag välja en kost som påverkar insulinbehovet och blodsockret minimalt. Precis som jag skulle undvika råg, vete och korn om jag led av celiaki och nötter om jag inte skulle tåla nötter.
"Bestämd uppfattning" är ett hårt påstående men enligt all logik anser jag att den som har en defekt insulinproduktion (typ 1) eller kraftigt nedsatt insulinkänlsighet (att ha/vara på väg mot typ 2) och defekt glukostolerans inte bör äta halva energiintaget av det som ställer mest krav på de här systemen.
Vad menar du? Vad är det jag inte tänkt igenom och missat? Jag kan meddela att jag tänkt igenom väldigt noggrant det jag lärt mig i min utbildning och av just den anledningen finns det mycket jag inte håller med om.
Att tro på allt och ta det som en fullkomlig sanning är inte genomtänkt. Jag kan knappast säga att de jag pluggat med ör de mest kunniga och källkritiska.
Nej så är det verkligen inte. Så vill jag inte framstå. Men vad jag menar är att jag inte tycker det är helt rätt att påstå att JAG är den som inte har genomtänkta åsikter bara för att jag inte alltid håller med.
Jag hade ju aldrig haft anledningen att fundera på annat sätt om jag inte tänkt igenom och läst på annat håll. Jag brukar ofta diskutera nya studier med mina lärare också men sällan har de hunnit ta del av det. Nyaste "Mat för diabetes" kände min ena lärare inte till när jag undrade vad denne ansåg.
Själv kan jag gå vilse i alla fosforyleringar, signalkaskader och transkriptionsfaktorer som påverkar vårt svar på den näring vi får i oss. Och det bland de signalvägar som upptäckts, det finns ju en massa faktorer ingen ens identifierat. I slutet måste vi ju därför (tyvärr kanske) fortfarande falla tillbaks till kliniska studier.
(Jag diggar denna bild: http://sphotos.ak.fbcdn.net/hphotos-ak-snc3/hs160.snc3/18760_32292329...)
Det är nog frestande att lära ut nuvarande rekommendationer, eftersom det blir dessa som används, speciellt om man inte jobbar individbaserat..
Men det jag reagerade på var att du verkade dra en slutsats av filmklippet (eller redan hade en bestämd uppfattning om "bäst kost") utan att visa intresse att se vad som sades i sin helhet under hearingen. Jag har bett om hela filmen från Jørn Svendsen som lade upp det på youtube men inte fått det, han tyckte att "dette var det beste fra debatte". Har också sökt kontakt med Morten Lund från Senterpartiet som arrangerade hearingen samt informasjonssektionen på Stortinget. Det verkar inte lätt att i efterhand få tag på hela denna hearing...
Om du känner att du har tid får du förresten gärna, med referenser, redogöra för vad du tycker om Framinghamstudien.
Då har du feltolkat mig. Min poäng är att jag tycker det man får se och höra just visar det man får se och höra, inget annat. Jag har aldrig dragit längre slutsatser än så.
Angående Framingham tycker jag man har dragit överdrivna slutsatser ja. T.ex. kunde ingen korrelation ses av höjda totalkolesterolvärden för de över 50 i 30-årsuppföljningen, tvärtom en ökad risk. Men aldrig har jag hört något om att höga kolesterolvärden skulle vara BRA för äldre. Har du? Men jag har gång på gång fått höra det motsatta. För de över 60 sågs t.o.m. en trend mot större cancerrisk vid låga kolesterolnivåer.
"We believe those who would argue
that low serum cholesterol levels should
be avoided—because they pose an increased
risk of death from cancer or
other causes—cannot support such a
stand when the pattern of mortality
during a 30-year follow-up period is
considered. We further believe values
for total serum cholesterol are a useful
screening device for considering alteration
of lipids in individuals younger than
50 years. For individuals older than 50
years, lipoprotein fractions and apolipoprotein
values are likely to be more
appropriate screening devices than
measurements of total cholesterol. "
Anderson KM et al. Cholesterol and mortality. 30 years of follow-up from the Framingham study. JAMA. 1987 Apr 24;257(16):2176-80.
Jag tycker som sagt bara att den kunskap som ofta lärs ut bygger på svagare evidens än vad du verkar anse. Men det gör inte min åsikt mindre genomtänkt än din.
Och Nicklas, jag förstår vad du menar!Ibland spelar det ingen roll hur tydligt något sägs eller hur många meningsskiljaktigheter som finns - det som rapporteras blir det "gängse", det vi redan vet. Det är väl till och med så att ju fler meningsskiljaktigheter, eller ju mer avvikande åsikter, desto större är sannolikheten att trötta reportrar inte orkar ta med hela diskussionen. (Därmed INTE sagt, att så blir fallet med Stortingets hearing...)
Lite som hur man lyfter fram datan från Framinghams resultat som stöd för kolesterolhypotesen vilket studierna från Framingham definitivt inte ger stöd för."
Då menade du alltså i detta stycke att det inte vore fel att till exempel skriva just detta i en rapport?
"Jag tycker som sagt bara att den kunskap som ofta lärs ut bygger på svagare evidens än vad du verkar anse. Men det gör inte min åsikt mindre genomtänkt än din."
Jag har såvitt jag vet inte uttalat mig om evidens før nuvarande råd, synd om du uppfattar det som att jag førsvarar något kostråd, det ær inte min mening.
Återkommer till Framingham nær jag læst det lite noggrannare.