Hönan, ägget och rubriken

10 november 2010 av i D-vitamin

Rubriksättare bryr sig inte om faktamässig korrekthet:

SVT: Brist på D-vitamin gör barn feta

Att feta i en undersökning hade lägre nivåer av D-vitamin bevisar förstås inte vad som var orsaken. Statistiska samband är inte samma sak som orsakssamband. Tror du det finns hopp om att rubriksättare någon gång inser det?

43 Kommentarer

1
Anna
10 november 2010
Rubriksättare är ute efter att sälja tidningar och fånga läsarens intresse, dom är nog mycket väl medvetna om vad dom gör. 🙂
2
Jörgen Nilsson
10 november 2010
Hej! Kände du till den här studien? "Ökad dödlighet hos män som äter lågkolhydratkost".

http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=15344
3
Dr Andreas Eenfeldt
10 november 2010
Jörgen,
http://www.kostdoktorn.se/pinsamt-i-lakartidningen
4
Eivind
10 november 2010
Interessant! Mange burde nok helt klart øke inntaket av d-vitamin!

Må ellers skryte av siden din, i motsetning til mange lavkarboforkjempere er det god til å dokumentere de gode effektene og avlive noen myter. Jeg tror noe av grunnen til skepsisen til lavkarbo kommer pga håpløse påstander fra lavkarbohold som at det er helt umulig å lagre fett uten insulin og dermed fornekte APS sin eksistens, eller at karbohydratene er årsak til nær sagt alle kroniske sykdommer som er å oppdrive (selv om de ofte kan spille en rolle da). Jeg er selv glad i fett og spiser langt mindre karbo enn offisielle anbefalinger, men føler endel lavkarboentusiaster skader saken med sin uvitenhet.

Litt på siden, men kanskje du kan hjelpe med Doc: Jeg fant for en tid tilbake en stude hvor de blant annet så på forskjeller i forbrenning mellom høykarbo og høyfett samt rapportert metthetsfølelse av måltider med ulike sammensetninger (var vell en diett med relativt mye protein, bra med fett og lite karbo som skåret høyest ift metthesfølelse). Vet du hvilken studie jeg snakker om? Har du evt link? Greide å slette bokmerket og finner den ikke igjen.
5
Dag
10 november 2010
En grundkurs i statistik borde vara sin på plats.
I början av förra seklet steg kurvan över antalet radiolicenser parallellt med kurvan över antalet intagna inom mentalvården, vilket enligt den här rubriksättaren alltså skulle tolkats som att man blev galen av att lyssna på radio.

Förklaringen var naturligtvis en helt annan; det moderna samhällets framväxt, vilken ökade möjligheterna för de två vitt skilda verksamheterna att växa.

Så ett ganska rejält mått av skepticism rekommenderas vid tolkning av statistiska uppgifter.
6
Bosse
10 november 2010
Jörgen, skulle jag äta 42% kolhydrater (som i den studien) skulle jag nog också dö förtare. Numera med medelblodtrycket 121/80 efter LCHF (max 5% kolhydrater) sedan feb 2009, Tidigare 145/98.
7
Annelie_LivsGlad
10 november 2010
Naturligtvis kommer de inte att ändra sitt sätt att rubriksätta - de vill ju som Anna skriver sälja sina artiklar/tidningar/program - till vilket pris som helst. 🙂

Ju fler de kan locka - desto bättre - tror jag att de resonerar.
8
Therese (Kloka Råd)
10 november 2010
Rubriksättare är just rubriksättare - inte faktagranskare eller analytiker...
9
Peter
10 november 2010
Jag läser artikeln och tolkar det inte som att rubriksättningen är felaktig. Kopplingen att låg nivå av D-vitamin leder till fetma finns redan i forskarnas slutledning. De är 'förvånade' över sitt resultat och ställer inte frågan om huruvida kostvanor har betydelse när vi talar om ett fettlösligt vitamin. Colombia är ett fattigt land och kolhydrater är billiga. Rubriksättaren följer den röda tråden som lagts ut. I sedvanlig ordning. Hönan och ägget som sagt.
10
Peter
10 november 2010
Jag har just embarkerat ett ovetenskapligt experiment. Jag har varit deprimerad ett par månader. D-vitaminbrist eller D-uppsatsnoja? Examensarbete alltså. 4000IE med fet mat kanske kan svara på den frågan. Att jag går ner i vikt samtidigt som min uppsats fortskrider betyder dock inte att akademiskt arbete leder till viktnedgång. Eller att akademiskt arbete är bra för hälsan.
11
Igor
10 november 2010
Inte så länge som rubriksättarens uppgift är att locka läsare till artikeln.
12
Elin
10 november 2010
Ett annat självklart samband är att under 90-talet blev det återigen fler storkar i sverige vilket ledde till en babyboom. Kolla upp sifrorna, det måsste finnas ett samband! Eller?
Det är bara att vänja sig, den siste idioten är inte född än!
13
Kvinnlig 40-talist
10 november 2010
Bortsett från rubriken, missvisande eller inte, så tänker jag att skolbarn i Bogota är både mörkhyade och kanske även fattiga. Det framgick inte av Svt-artikeln hur det var med den saken. Mörkhyade och fattiga barn kanske lever mer på samhällets skuggsida i dubbel bemärkelse, dvs även äter dålig kost.
14
Jessica
10 november 2010
Eivind: du har just satt fingret på varför jag bara orkar titta in sporadiskt här numera. Jag ser potentiellt stora fördelar med en förskjutning i de allmänna kostrekommendationerna, men hela lavkarbo-idén, som i sig själv har meriter, tycks komma med en svans av bisarra påståenden, ohemula hyperboler och framförallt en stor portion aggression. Det känns helt onödigt - bollen har ju börjat rulla. Om den inte rullar fort nog för ens smak så _är_ inte svaret att posta youtubevideor om chemtrails.

Det är nästan som att man _vill_ begrava lavkarbo, så att man får förbli en fringe-företeelse. Som att det fanns ett motstånd, i de egna leden, mot att kosten blir mainstream. Varför?
15
Kvinnlig 40-talist
10 november 2010
Vad säger då Livsmedelsverket om D-vitaminer? Vet dom bäst? Tveksamt!
http://www.slv.se/sv/Fragor--svar/Fragor-och-svar/Mat-och-naring/Frag...
16
Funderaren
10 november 2010
D-vitamin är fett lösande vitamin. Lågfett kost borde kunna leda till både d-vitamin brist och fetma.
17
Jonas
10 november 2010
Varför tillsätter man inte D-vitamin i fullmjölk?
18
Eddie
10 november 2010
#17
För att det redan finns där naturligt.
19
Anders Bengtsson
10 november 2010
Jessica - Jag håller med till vissa delar. Men jag tror inte att en boll som börjat rulla kommer att fortsätta rulla utan att nån puttar på. Omsvängningar i samhället kommer ofta igång just av den anledningen att det finns en klick extremister som drar åt ett visst håll. Jämför tex. med vad "grupp-8" betydde för kvinnans jämlikhet. Vi behöver en klick extremister för att svänga skutan..
20
Anna Delin
10 november 2010
#17, 18 fast nivåerna är mycket låga. Kolla SLVs tabeller. I andra länder (t ex USA) tillsätts D3 även i fullfeta produkter, men i Sverige är det inte tillåtet av någon anledning. Mejerierna skulle gärna göra det, vad jag förstår.
21
CharlotteTheOriginal
10 november 2010
"Tror du det finns hopp om att rubriksättare någon gång inser det?"
Svar nej. Tidningar är inte ute efter en nyanserad bild. 🙂
22
Konsument i Sverige
10 november 2010
#17, 18, 20
Att tillsätta D3 till mini-, lätt- och mellanmjölk, men inte i fullmjölk, är ett sätt att styra konsumtionen till lättprodukter.
23
Eddie
10 november 2010
#22 Förstår inte kopplingen till mitt inlägg.
Att det är tillsatt D-vitamin i lättmjölk är ett argument som BVC kör med. Enligt SLVs rekommendationer ska barn dricka lättmjölk! :O
24
Daniel Högberg
10 november 2010
Hur många tusentals människors hälsoberättelser måste livsmedelsverket och resten av etablissemanget höra för att fatta att det är fakta ur verklighet med verkliga människor som gått från sjukdom till att bli friska?

Svaret: Fler hälsoberättelser än det finns människor eftersom vi talar för döva öron.
25
Konsument i Sverige
10 november 2010
Eddie!

Det lär vara mer D3-vitamin i mini-, lätt- och mellanmjölk än i standardmjölken.
Läs på Arlas hemsida om Mjölk:
http://www.arla.se/Default____17767.aspx

En hel del vitaminer försvinner på vägen (standardmjölken)
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/standardmjolk-inget-naturligt-val_1...

Varför inte tillsätta D3 till standardmjölken upp till samma nivå?

Har jag missuppfattat detta?
26
Miller
10 november 2010
Lustigt att de flesta accepterar det för normalt att berika mjölk med vitaminer samtidigt som man accepterar påstendet från producenterna att det är naturens egen mirakelmat.

Arla specificerar dessutom endast "Vitamin D"… är det givet att de menar D3 eller kan det vara det sämre D2 som tidigare?
27
Eddie
10 november 2010
Har lärt mig att inte lita på producenternas mirakel, det naturliga är det bästa. Jag dricker mjölk "direkt från kon". Jag är 41 år, och har inte drabbats av några sjukdomar som pastöriseringen räddar oss från. Varken förkylningar, influenser, allergier eller eksem. Inte mina barn heller. Ingen av oss har heller haft de klassiska barnsjukdomarna, utan vaccinering!! Låter kanske utopiskt i dessa förkylningstider, men det är sant. Har inte behövt VABa en enda gång.
28
Kristina
10 november 2010
Var i går hos doktorn med nioåriga dottern som under en tid varit trött, haft huvudvärk och allmänt hängig. Doktorn gjorde div. undersökningar och säger slutligen att vi bör byta bort den röda mjölken mot den blå - så att hon får extra D-vitaminer...*ler*
29
Anette
10 november 2010
Hur mycket D-vitamin ska jag respektive mina barn äta varje dag? Barnen är 8 och 12 år gamla. Någon som har en bra siffra?
30
Yo
10 november 2010
Jag förstår inte problemet med rubriken. Klart mycket troligare än att fetma orsakar d-vitaminbrist.
31
Kristina
10 november 2010
Anette: I texten ovan har doc en länk till D-vitaminer. Där hittar du massor av bra info om D-vitamin och även litet tips om varianter att köpa...
32
Vän
10 november 2010
Anette:
Kolla denna länk:
http://www.kostdoktorn.se/d-vitamin
33
hemul
10 november 2010
Enligt D-vitamingurusarna är det faktiskt så, Yo. D-vitamin binds på något sätt i fettvävnaden. Den gängse rekommendationen är alltså att feta behöver mer D-vitamin än normlaviktiga. Sen blir det väl inte bättre av att feta generellt sett solar mindre och klär av sig mindre när de gör det och ö.h.t. rör sig mindre utomhus.
34
LK
10 november 2010
Tack 32#. Detta undrade jag också över.
Enligt en föreläsare om D-vitamin som jag lyssnade på så tyder vissa studier på att extra tillskott av D-vitamin kan påverka insulinkänsligheten så att den faktiskt blir bättre för personer som är överviktiga som jag förstod det hela.
35
Maria
10 november 2010
Yo: För att två faktorer följs åt betyder det inte att den ena måste orsaka den andra. Det kan ju finnas en tredje faktor som orsakar båda.
36
Vän
10 november 2010
Feta kompisar är en riskfaktor.
http://svt.se/2.108068/1.2223466/det_blir_samre_innan_det_blir_battre...

(svt:s rubrik är lite mysko!)
37
Anette
11 november 2010
#31 och 32
Tack för tipset. Jättebra sida
38
Martin
12 november 2010
#26 Miller

Det är vitamin D3.
39
Miller
12 november 2010
Kanon. D3 är ett hormon. Fettceller skapar hormonet leptin. Insulin är ett hormon. Vi vet att det finns hormoner som ännu ej är kartlagda. Allt hänger ihop. Hett tips för optimal hälsa: dont mess with mother nature!
40
Britt-Mari
12 november 2010
Kanske kan den här frågan passa här. Läste i Fass, att det finns ett D-vitaminpreparat, som heter Dygratyl. En mängd obehagliga biverkningar. Känner Doc eller någon annan till preparatet?
41
jon
14 november 2010
#33
Läser just nu Sofie Hexbergs bok. Hon bekräftar att överviktiga ofta har lågt D-vitamin. Men som sagt, orsak och verkan... Ska man tolka det så är D-vitaminbristen där när övervikten är ett faktum?
Det hela är väl i linje med dagens influenser i samhället. Sök enkla orsakssamband, behandla och snabbt upp på banan (i jobb) igen.
Tror det kommer en tid man ser tillbaka på samhället i dag och skakar på huvudet över hur vi tolkade världen i dag.
42
hemul
15 november 2010
Britt-Mari, vad jag lyckas googla fram innhåller Dygratyl dihydrotakysterol, ett syntetiskt ämne som liknar D-vitamin, och inte naturligt D.

http://en.wikipedia.org/wiki/Dihydrotachysterol
43
Lasse P
15 november 2010
Ett artikel jag hittat:

Brist på D-vitamin gör barn feta

Publicerad 9 november 20
Annelie Larsson, Vetenskapsnyheterna SVT

Det farliga bukfettet lagras lättare hos barn som har låga värden av D-vitamin i blodet. Något som i förlängningen ökar risken för allvarliga sjukdomar som typ 2-diabetes och hjärtproblem.
Forskare vid universitet i Michigan har funnit ett samband mellan D-vitaminbrist och fetma hos barn. Forskargruppen, med epidemiologen Eduardo Villamor i spetsen har under 30 månader följt 479 skolbarn och mätt sambandet mellan viktuppgång och D-vitaminvärden.
Resultatet visar att barnen med de lägsta värdena tenderade att gå upp i vikt fortare än sina kamrater med högre halt D-vitamin i blodet. Dessutom samlades fettet främst kring midjan. Man kunde även se att flickor, men inte pojkar, med låga värden växte långsammare på höjden.
Studien är gjord i Bogota, Colombia, där klimatet är tropiskt. Eftersom solen är en av våra viktigaste källor till D-vitamin, förvånade barnens låga värden forskarlaget.
10 procent av barnen hade tydlig brist på vitaminen och hela 46 procent låg på gränsen.
Hur mycket det rekommenderade intaget av D-vitamin bör vara, är generellt ett omstritt ämne. Myndigheters normer har kritiserats av hälsoexperter för att ha lagt för låga riktlinjer.
Forskarna hoppas nu på att resultaten ska leda till diskussioner om hur man kan öka intaget hos barn med D-vitaminbrist. Detta kan leda till en ökad förståelse för hur man tidigt kan förebygga en av vår tids största folksjukdomar, fetman.

Lämna en kommentar Avbryt svar

Äldre inlägg