Het barnmatsdebatt i Dalarnas Tidningar

Barnmat

Debatten om sockerspäckade barnmatsburkar har varit het sista veckorna i Dalarnas Tidningar. Igår var det ett uppslag i tidningen och förstanyhet på nätet. En dietist och en barnläkare har helt olika åsikter om saken.

Länkar och citat ur artiklarna

DT:  ”Hjärnan behöver kolhydrater” – Barndietisten Eva-Lisa Hases, Falun.

Varför innehåller grötarna så mycket socker?

– Enligt min mening innehåller de inte socker. De innehåller livsmedel som innehåller sockerarter.

De innehåller inte socker, de innehåller socker. Årets märkligaste ”logik”?

Varför rekommenderar dietister/livsmedelsverket dessa grötar?

– För att barnen ska få tillräckligt med järn. Det är rekommendationen från Livsmedelsverket och som dietist måste man följa den. Men om man ammar kan man ge dem vanlig mat, då behöver man inte sådan gröt.

Varför inte ge dem naturlig mat med järn i, istället för sockrade produkter med tillsatt järn?

Behöver våra hjärnor och muskler sockret och kolhydraterna i barngrötarna?

– Det är klart att människors och barns hjärnor behöver kolhydrater som energikälla. Men vi behöver inte få i oss vitt socker.

Och vi behöver inte kolhydrater från kosten för att få energi till hjärnan.

Varför innehåller grötarna ingredienser som vi själva inte har i skåpen?

– Det får du fråga fabrikanterna om.

Barn under ett år ska inte dricka mjölk för att det gör att de får i sig mindre järn, enligt Livsmedelsverket. Varför är det så mycket mjölk i barngrötarna då?

– Det finns små barn som dricker mycket mjölk som får järnbrist eftersom den järnfattiga mjölken gör dem mätta. Men grötarna är järnberikade och då kan man ha mjölk i dem. Mjölk har ett bra näringsvärde. Nu lanserar Semper en ny produkt, en järnberikad mjölk i pulverform. De har inte haft något liknande förut. De kallar den för tillskottsnäring för barn och produkten har tillkommit utifrån rekommendationen att små barn inte ska dricka så mycket mjölk.

Pulvermjölk med tillsatt järn? Om rekommendationerna måste leda till sådana produkter är det garanterat något fel på dem.

Vad händer om vi äter för mycket socker och kolhydrater?

– Du måste skilja på kolhydrater och socker, det är inte samma sak även om socker är en kolhydrat. Om du menar vitt sackaros så är det ett livsmedel som inte ger några näringsämnen utan bara ren energi och tomma kalorier. För mycket socker gör att de flesta går upp i vikt. Om man äter för mycket kolhydrater, teoretiskt sett, betyder det att man inte får i sig tillräckligt med fett och protein. Barn behöver mer fett än vuxna eftersom fett innehåller mer energi. Men det är en jättekonstig fråga.

Barnläkarens svar

DT:  ”Kolhydrater behöver vi inte äta” – Barnläkaren och biokemisten Björn Hammarskjöld, Mora.

Varför innehåller grötarna så mycket socker?

– För att det ligger i Livsmedelsverkets och livsmedelsindustrins intressen. Mycket av Livsmedelsverkets forskning håller inte vetenskapligt och är framtagen av livsmedelsindustrin. Dessutom är kolhydrater billiga och späder ut barnmaten så att barnen får för lite fett.

Varför rekommenderar dietister/Livsmedelsverket dessa grötar?

– De rekommenderar dem därför att industrin har forskat fram att skulle vara bra. Frågan är varför barn ska äta gröt över huvud taget.

Varför måste vi få i oss kolhydrater och socker?

– Det behöver vi inte. Vi ska däremot äta mycket mer fett så vi slipper äta kolhydraterna.

Behöver våra hjärnor och muskler sockret och kolhydraterna i barngrötarna?

– Nej. Vi tillverkar energi från fett och protein om vi inte får den från kolhydrater och socker. Vi är rovdjur sedan urminnes tider och är ämnade att äta kött, fisk, ägg och fett.

Är det svårt att se till att barnen får i sig av alla näringsämnen när man lagar maten själv?

– Nej. Ge dem samma mat som de vuxna äter.

Varför innehåller grötarna ingredienser som vi själva inte har i skåpen?

– För att den ska få rätt konsistens. Det är konstgjord gröt som innehåller så mycket kolhydrater och stärkelse att man måste tillföra vitaminer och mineraler.

Barn under ett år ska inte dricka mjölk för att det gör att de får i sig mindre järn, enligt Livsmedelsverket. Varför är det så mycket mjölk i barngrötarna då?

– Jag kan inte förklara varför de ger detta dubbla budskap.

Varför tycker ni så olika?

– För att jag kan min biokemi och fysiologi.

Vad händer om vi äter för mycket socker och kolhydrater?

– Blodsockret stiger. Sedan får insulinet det att sjunka och bygger om kolhydraterna till fett och vi blir tjocka. Kolhydrater gör oss också vrålhungriga efter någon timme när blodsockret sjunker medan fett gör oss mätta. Så blir vi feta av för mycket socker och kolhydrater.

Äter du kolhydrater?

– Nej. Jag undviker det så mycket som möjligt. Jag äter kött, fisk, ägg, grädde, smör, crème fraiche och i bland lite grönsaker som växer ovan jord. Det är utmärkt om man kan äta under 100 gram kolhydrater om dagen. Diabetiker bör inte äta mer än 25 gram.

Kommentar

Mycket barnmat är rent hälsovådlig skräpmat anser jag. Fulla av billigast möjliga ingredienser, för att bli så lönsamma som möjligt. Mycket socker (billigt) och för lite fett och protein. Sen tillsätts ofta vitaminer separat för att råvarorna inte är näringsrika nog. Men det löser knappast hela problemet.

Jag håller med barnläkaren Björn Hammarskjöld: ge om möjligt gärna barnen samma mat som de vuxna äter. Och se till att det är bra och näringsrik mat såklart. Så blir hela familjen välnärd, och slipper bli fet och sjuk av sockrade industrivaror.

Mer

Alla inlägg om mat till barn

Andra inlägg om dålig industrimat:

Inget smör i smördegen

Årets onödigaste produkt?

Rekord: 32 E-nummer

Becel bötfälls – behöver varningstext

Sockerfritt: hemligheten

Naturligt fett ersätts med växtslem

FUN light – den med kemikalier

“Tvättmedel” i mjölken

Tack till KickAnn för tipset om artiklarna

48 Kommentarer

  1. Bustas
    Man ryser! Har fyra barnbarn och har svårt att "trycka på" för mycket information till deras föräldrar. Fruktansvärt frustrerande! Vem utbildar dietister och vad är deras utbildning i sin tur? Vad har dietister för ansvar jämfört med läkare? Mina frågor är seriöst menade då jag verkligen inte vet!
  2. jon
    Själv anser jag det vara ett under att mänskligheten överlevt så länge som vi har gjort. Alla dessa årtusenden då vi inte haft livsmedelsindustrin till vår hjälp utan varit hänvisade till vad naturen bjudit för stunden. Sen jag drog ner på kolhydraterna har min "katastrofhunger" försvunnit och jag kan leva på betydligt mindre mat med glesare måltider.

    Frågan jag ställer mig hur barn i andra länder där inte tillgången på mat ser likadan ut klarar sig?? Tvivlar på att de Kenyanska långdistans sprintarna har växt upp på Nestles gröt.

  3. "Varför tycker ni så olika?

    - För att jag kan min biokemi och fysiologi."

    Ha ha, veckans bästa svar! Tänk om fler verkligen ville lära sig biokemi och fysiologi, tex min systers lärare på sjuksköterskeutbildningen...

  4. Tess
    Jag bara funderar på om inte dietisten vet *varför* det blir ett mindre järnupptag hos barn när de dricker mjölk. Hon menar på att det är för att de dricker för mycket mjölk och därför inte orkar äta mat med järn i. I själva verket beror det ju på att kalcium motverkar järnupptaget i kroppen.

    Men men. Dietister har ju inga baskunskaper i biokemi *suckar tungt* Och dessa ska få ge råd?

  5. Wildrat,

    Precis det där tyckte en dietist i en insändare i GöteborgsPosten igår, ang. en insändare pens. sjuksköterskan Margareta Lundström skrivit ang. att kroppen inte behöver kolhydrater.

    "Sov du på fysiologilektionerna i skolan?", undrade dietisten.

    Snyggt sätt att göra bort sig på. 🙂

  6. Det finns en bok, Sockerdetektiven, som lär ut de enkla knepen alla behöver lära sig för att undvika onödigt tillsatt socker i maten!
  7. Bustas
    Jon! Angående utlandet! Här i litauen är allergi mycket ovanligt och då speciellt bland barn. Här äter barnen vuxenmat mycket tidigt och någon kemsmörja på burk har ingen råd att köpa.
    Vill återkomma till första inläggets undran. Vad har dietisten för utbildning och vad är deras ansvar?
  8. Man undrar ju vilken galax dietisten kommer ifrån...

    "Nu lanserar Semper en ny produkt, en järnberikad mjölk i pulverform. De har inte haft något liknande förut. De kallar den för tillskottsnäring för barn och produkten har tillkommit utifrån rekommendationen att små barn inte ska dricka så mycket mjölk."

    Fast lite, lite kanske hon har lärt sig:

    "För mycket socker gör att de flesta går upp i vikt. Om man äter för mycket kolhydrater, teoretiskt sett, betyder det att man inte får i sig tillräckligt med fett och protein."

    Man får väl hoppas att Björn Hammarskjöld får större genomslag i debatten...

  9. Mikael Jansson,
    ett favoritsätt att göra bort sig på tydligen. Kanske är det något de fått lära sig någonstans? 🙂
  10. Intressant då att de rekommenderar flingor med en massa spannmål i, gärna fullkorn för att verkligen maximera mängden fytinsyror och lektiner som blockerar just upptaget av järm, magnesium m.m.
  11. Linda
    Hej!
    Min minsting är nu tre månader. De två andra grabbarna har jag gett gröt och välling, i enlighet med rekommendationerna. Inte en chans att jag ger det till lillkillen också, nu när jag har fått upp ögonen! Men vad skall jag börja ge som tillägg i stället? Jag tänker amma så länge det går, men jag vet ju sedan de två tidigare att vid fyra månader är de inte längre nöjda och mätta på bara min mjölk. Vad kan jag då börja ge honom? Jag skulle verkligen behöva handfasta, genomtänkta råd angående detta! När barnen är äldre är det ju enklare att ge dem vuxenmat i puréform, men en fyramånaders bebis...
    Hjälp mottages tacksamt!
    /Linda
  12. GreenWorm
    Har just läst i DN om de bakterier och kroppen. Där stod det att man hade funnit en bakterie hos överviktiga som bryter ner fibrer till kolhydrater så att kroppen kan använda energin, och bli ännu fetare... Man hade inte hittat bakterierna hos normalviktiga.

    Ytterligare en anledning till varför fibrer och kolhydrater inte är bra för oss överviktiga. Men är inte kroppen rätt spännande med sin strävan att göda sig...

    Dessutom blir ju detta spännande i ett kalori-in, kalori-ut perspektiv då ju fibrer brukar anses som mättande utan att bidra till energi-in...

    Nu undrar jag bara hur många spikar en kista kan ha...

  13. jon
    Linda
    Kokt potatis eller morot blandat med lite bröstmjölk. Broccoli och blomkål är också bra. När portionerna blir lite större smälter du med lite smör, för smakens skull. Låt dom sitta och leka med maten så kommer det av sig själv. Då aptiten blir större så kladdar dom i sig mer mat och reglerar på så sätt själv då det är dags att äta mer fast mat. Blir dom kladdiga?? Låt dom äta nakna och ställ in dom i duschen sedan. DEt kan vara lite mer arbete men du har snart igen det. Vår 1-åring äter nu med sked själv och det blir bara lite som faller på golvet.

    Vi har 3 barn som är 1,3 och 4 år gamla. Den äldsta fick både gröt och burkar. Gröten ratades fort till förmån för vanlig havregryns gröt. Burkarna höll inte heller så länge då ungen upptäckte vår mat. Vi har aldrig "matat" eller trugat utan dom har fått sitta och kladda bäst dom vill. Det som åker ner på golvet har dom sedan med vild förtjusning slukat "efter" maten. Från golvet. Dock ska man vara lite försiktig med hårt stekt mat. Under 1 år har vi valt ut de bitar som är "mjukast" stekta.

    Till minstingen har vi inte ens försökt anpassa maten utan hon får precis samma mat som oss. Piggare och gladare, framförallt matgladare unge får man leta efter.
    De två sista barnen har inte fått någon burkmat/köpgröt utan fått klara sig med vår mat. Det är lätt att luras att burkmaten är nyttigare än hemlagat för barn. Må så vara men men det vi ser är att våra barn klarar förkylningar och, framförallt magsjuka, mycket bättre än andra barn.

    Jag kan även jämföra med mina två äldre barn, 16 och 17 år gamla som fick både köpgröt, och burkmat. Det är stor skillnad.

    Tänk på att mat ska vara roligt och njutfullt för barnen. Dom äter för sin egen skull och inte för vår skull. MAt gör att man får energi och ork, inte för att göra mamma och pappa glad.

  14. Elin
    Linda!

    Kolla bloggen här http://blogg.passagen.se/theresiawikstrom/
    så får du tips!

  15. Linda,
    Du kan läsa mer om mat till barn i olika åldrar hos Weston A Price Foundation: Children's Health.
  16. söder
    urk..vem vill bli dietist? ett yrke uppbyggt på ren lögn
  17. söder
    kanske dietistförbundet (om det finns något) ska se över sin läroplan något, som det är nu liknar det mest en komiker-utbildning
  18. Dr Fedon Lindberg (norsk läkare och näringsexpert) har skrivit en bok "Barn i balanse" som beskriver vad barn - från första fasta födan till skolbarn - behöver äta för att bli friska vuxna. Boken är på norska men den är lätt att förstå. Kan köpas via svenska nätbokhandlar. http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=8205326606
  19. Elin från Finland
    Linda,
    jag har gett mina tre barn hemlagad mat och havregrynsgröt från ca 3-4 månaders ålder. Alla grönsaker, lite potatis till (kunde säkert hoppa över potatisen också utan att barnet lider!), och olika sorters kött, fisk och ägg. En skvätt olivolja eller lite smör i. Idag skulle jag introducera den 10% feta yoghurten, men den fanns inte då. Och framför allt struntade jag i rekommendationen att ge fruktpuréer, i synnerhet till efterrätt. Vilken besynnerlig idé, att vänja barnen från 4 månaders ålder vid dagliga efterrätter, tänkte jag... Istället gav jag dem rivet äpple eller gurka på tom mage som mellanmål. Mina alla tre barn är alla välätande och normalviktiga och har aldrig vägrat äta nånting som serverats dem.
  20. Nina
    Linda,
    för det första; om du nu själv äter annorlunda, d.v.s. mer fett och mindre kolhydrater, än när du ammade dina äldre barn, KANSKE din mjölk räcker längre som totalföda till din minste.
    Lyssna inte på BVC:s propaganda om att du MÅSTE börja ge annan mat snart. Min förstfödde vägrade allt utom min mjölk tills han fick smaka på såsen till fisken (6 månader), satt i mitt knä och kladdade i sig med fingrarna. Sedan blev det själva fisken också och småningom mer och mer varierat. Färsrätter är bra att börja med. Finns ju olika varianter, lamm, älg, hjort mm Kalvfärsfrikadeller har jag gjort stora kok av och fryst in. Små barn vill inte alls ha den smaklösa sörja som finns i barnmatsburkar, de gillar smaker. Smör och grädde framhäver och rundar av. Mina barn har ätit sådant som ädelost och tsatsiki (dottern levde på bröstmjölk och tsatziki mellan 6 - 8 mån. ålder).
    Alla barn är långa och slanka, äter det mesta. Nr. 4 fick tyvärr lite burkmat ibland och är den som haft svårast att ta in nya smaker, men det kommer.
  21. Nina
    P.S. till Linda
    Kyckling är också bra, kolla denna tråden; http://kolhydrater.ifokus.se/Forum/Read.aspx?ThreadId=74f474b9-332d-4...
    På den sajten finns också en tråd om LCHF för barn, kolla i marginalen till vänster.
  22. Linda
    Tusen tack för bra kommentarer och goda råd!
    Hos weston A. Price rekommenderar de att man från 4 mån ålder ger bebisen 1 äggula om dagen. Låter bra! Jag hittar dock inte hur man skall ge äggulan: rå eller tillagad på ngt sätt? Jag antar att de menar rå, men vill dubbelkolla med er.
    /linda
  23. Linda
    Extra fråga:
    när kan man börja ge bebisar mjölkprodukter (helfeta, ekologiska, naturella naturligtvis) såsom grädde och yoghurt?
    Smör tänker jag fungerar från 4 månader, att tex mosa med smakportioner av mat.
    /Linda
  24. En av få bloggande dietister, Eva Kullenberg, går ibland lite vilse i tankarna. Först säger hon "Allt överskott av energi vi äter, lagras som fett" följt av "Det som kan ätas i fri mängd är frukt, bär, grönsaker och rotfrukter" i samma stycke. Ska vi tolka det som om frukt, bär, grönsaker och rotfrukter inte innehåller någon energi?
    http://blogg.passagen.se/eva-dietist/
  25. Nina
    Jag tror att det är lite individuellt vad man kan ge olika barn. Man tänker ju gärna att de äter det de är mogna för. Hur som helst så har jag alltid börjat med pytte-små mängder och med en sak i taget för att kunna avläsa reaktioner. Det man skall vara försiktig med är väl mjölk. Bland grönsaker finns det vissa, bl.a. spenat som innehåller nitrit.
    Förutsatt att äggulan kommer från svenska krav-ägg kan du ge den rå. Går bra att blanda i t.e.x. blomkålsmos eller andra mosade grönsaker, i små färsbullar av olika slag.
    Vilken härlig tid ditt barn har framför sig att få upptäcka alla nya smaker!!!!
  26. Irre
    Vår dotter (1.5 år) får en blandning av grädde, fet mjölk och ägggula istället för välling (vilket hon även vägrar att dricka). I övrigt får hon det vi äter.
    Skulle aldrig köpa en färdig barnmat.
  27. Sanne
    Människan är inte alls rovdjur. Människan är allätare. Det är vi, grisarna och råttorna. Därför vi överlever så himla bra. Med tanke på att vi alltid ätit bär, frukt och rötter så kommer jag självklart fortsätta med det. Så naturligt som möjligt är min melodi, inga e-ämnen kommer in i det här hemmet. Och av samma anledning är självklart vete, socker och liknade också bannlyst.
  28. A F
    Ja, man blir rätt så ledsen när man tänker på allt skräp som sonen fick i början. Man måste börja ge barnen annan mat än bröstmjölk vid sex månader för annars kan de få järnbrist. Och vad ska man ge först? Rotfrukter och potatis... Och gärna järnberikad industrigröt. Om man hade reflekterat det allra minsta, så hade man ju fattat hur galet det var. Men man har ju en tro på att yrkesfolk vet vad de pratar om. Och man hade ju vant sig vid att äta en massa icke-mat. Själv åt jag ju också en massa skräp då, visserligen mest ekologiskt skräp, men ändå.
  29. Sanne,

    Om vi utgår från att du kan få tag i rötter som ger 10g kolhydrater/100g behöver du äta sisådär 6,5kg rötter per dag, eller ungefär 1 kg kött. Dessutom innehåller animalisk mat mycket som är essentiellt för oss.

    Visst är vi allätare. Bara du inte drar det till att vi främst är herbivorer, för då gör du nog ett misstag.

  30. Sanne,
    Det är ju inte antingen eller utan en flytande skala mellan herbivor och carnivor, grisen är närmare mitten, omnivor, än vi. Vi är närmare vargen än grisen ifall man studerar matsmältningsapparaten.
  31. A F,
    Jag har läst om dokumenterat mycket friska naturfolk där det första i matväg som får passera barnets läppar förutom moderns mjölk är rått kött som mamman tuggat först.

    Det innebär dessutom att barnet får med sig av mammans bakterieflora och därmed får ett bra immunförsvar.

    Modersmjölken innehåller inte järn och efter ungefär 6 månader börjar det järnförråd barnet fötts med ta slut, då behöver alltså amningen kompletteras med något järnrikt och lättsmält, alltså är färdigtuggat kött ypperligt eftersom ju barnet inte själv kan tugga vid den åldern.

  32. A F
    Kenneth Ekdahl,

    Det är inte riktigt sant, bröstmjölk innehåller järn. Rätt så lite, men i en form som barnen lätt kan ta upp. Men visst, min logiska slutledning är väl att kött är en bra grej att börja med (fast jag är en fegis, jag kommer att koka färs).

  33. Pellefant
    Varje gång jag ser nån dietist uttala sig att de måste följa livsmedelsverks kostråd kliar det i fingrarna att anmäla dem till socialstyelsen. Är deras råd verkligen "vetenskap och bepröva erfarenhet" (ja men kanske inte så positiv).
  34. A F,
    Tja, rå vildsvinsfärs skulle jag ju inte rekommendera. 😉

    Enligt Fineli innehåller modersmjölk mindre än 0,1 mg järn, det är inte ens en nämnvärd mängd.

    En bra variant kanske skulle vara att mixa en ägg-gula med en liten mängd rå nötlever, och sedan blanda det med vispgrädde?

  35. Linda
    Måste köttet/levern vara rå? Rått kött känns inte helt bra att ge min bebis, irrationellt eller ej. Leverreceptet på KIF känns då mer rimligt.
    /Linda
  36. Linda,
    nej varför skulle det behöva vara det?
  37. Linda, Det går bra med tillagat också, men det finns onekligen fördelar med att äta vissa delar råa, de som är tillräckligt lättsmälta. Uppvärmning gör en del näringsämnen mer lättillgängliga, men förstör samtidigt andra.

    Du kan t.ex. få mycket c-vitamin från rå lever, men den är väldigt känslig för uppvärmning och är helt förstörd ifall den är genomstekt.

  38. A F
    Kenneth Ekdahl,

    Jag håller med om att det finns fördelar med att äta vissa saker råa. Men är c-vitamin verkligen så värmekänsligt? Jag trodde att problemet var att det var vattenlösligt, och om man kokar grönsaker och häller bort kokvattnet så hällde man bort det mesta av vitaminet. Fast jag har ingen bra källa.

  39. Sanne
    Mikael och Kenneth. Jag påstår absolut inte att man inte ska äta fett och kött. Men Jag tycker en feldragning åt andra hållet är lika fel.(Nu utesluter jag dock helt snabba processerade kolhydrater ur mitt resonemang, dem är fel. Punkt slut::))

    I grund och botten tycker jag det absolut viktigaste är att äta på ett sätt som får en att må bra och känna sig vital. Om detta sker genom LCHF eller raw food tycker inte jag är viktigt. Och jag hoppas att alla får uppleva det underbara med att hitta sin rätta kosthållning.

  40. Personligen tillagar jag t.ex. kött på olika sätt beroende på typ och kvalitet, en välhängd entrecôte steker jag kort tid på hög värme så att den fortfarande i praktiken är rå inuti. Självklart gör jag inte på det sättet med en bit oxbringa eller högrev eftersom jag då inte skulle kunna tillgodogöra mig någon nämnvärd del av näringen, i stället tillagar jag dem under lång tid med en våt metod och ofta så låg temperatur som 70° och ibland ännu lägre, och kanske 8-16 timmar.

    Resterna av t.ex. kyckling, revben, kotlettben eller liknande kokar jag buljong på, då får de sjuda i minst 5 timmar.

    Ägg försöker jag tillaga precis så att all vita koagulerat men inte mer.

    Det är bra att variera mellan olika styckdetaljer och tillaga de olika på för dem lämpligast sätt, det ger både det godaste resultatet och det bästa näringsutbytet.

    Ofta tillagar vi rutinmässigt mat vid för hög temperatur vilket inte gynnar varken näringsinnehåll eller smak.

  41. alltså. enligt Doc andreas och Dr Dahlqvist så skall behöver ju inte friska och smala personer egentligen akta sig för kolisar. Barn (speciellt de riktigt små) växer ju så det knakar, de kan nog gott äta det mesta utan att man skall pressa i dem sin LCHF-kost.

    Tänk också på salthalten när ni ger spädisarna samma käk som ni själva äter.
    Vi brukar mosa blomkål med grädde och nån bra fisk.

    Kolhyrater är inget gift. Självklart kan friska barn äta pasta och potatis.
    (gröten är jag dock skeptisk till, den smakar vidrigt sött, och jag måste provsmaka den rätt ofta eftersom det ofta är det enda som funkar...)

    Barn som lever som barn skall och inte tillåts sitta o spela tv-spel hela dagarna blir inte feta.

    /pappa till 11-månaders.

  42. Linda
    Viktor: jag håller med till stor del. Vanlig mat, med kh i form av grönsaker tror jag absolut på till barn också. Däremot, att göra som man blir itutad och börja med gröt och välling när de är pyttesmå, ser jag som ren idioti. Varför skall vi lära dem att äta söta, lätttillgängliga och processade kh som första alternativ till bröstmjölken? Med deras känsliga, outvecklade tarmsystem är det dessuomt inte speciellt smart tänkt att tvinga dem äta spannmål. Pasta tycker jag inte att någon människa borde äta. Alldeles för processat. Potatis är en mer naturlig form av kh, tycker jag, som även min lille kommer att få äta i måttliga mängder. Men inte som första mat.
    Äggula, smör, grädde och lever plus grönsaker i puréform - där kommer jag nog att börja lillens matresa, efter att ha läst på själv och fått goda råd!
    /Linda
  43. viktor
    Linda:

    Ja, jag vill inte säga till dig hur du skall sköta dina barn.
    Jag tycker bara diskussionerna här så ofta skenar. Att pasta skulle vara objektivt dålig mat är jag helt säker på inte stämmer. världens italenare och idrottsmän övertygar mig om det. Paolo Roberto räcker för mig 🙂

    Äter det inte själv, men det är en annan sak.
    Precis som man ofta refererar LCHF som historiens bevisade hälsokost så har flera svenska generationer växt upp och mått bra på välling (som verkligen konsumerades i bondesamhället) och gröt etc etc.

    Vill bara påminna om vad faktiskt lchf-experterna är eniga om. LCHF är inget "måste" för smala och friska personer.

    Att ge din bebis rå lever tror jag är en dålig idé. Jag har ätit rå lever (eller försökt) och det var otroligt vidrigt. Men där verkade du ju tveka. Se bara till att verkligen ha på fötterna när du meckar med bebisens kost.( Oj, nu sa jag till dig hur du skulle göra i alla fall, sorry 🙂 )

  44. Att rå lever skulle vara vidrigt är väl i högsta grad en fråga om tycke och smak, och i slutänden vad man vant sig vi som liten?

    Bland de flesta jägarfolk anses levern fortfarande varm direkt från jaktbytet vara en delikatess, den och hjärtat äts alltså oftast rå direkt i samband med att ta tar ur inälvorna ur djuret.

    Alltså borde det bästa vara att låta spädbarnet själv avgöra vad som är gott i det fallet, och inte så fort vi kan tvinga på det våra egna förutfattade meningar.

    Jag bör tillägga att jag själv fortfarande inte kommit över mina sådana inlärda smakvanor, så den enda formen jag hittills hittat av lever som jag klarar är som leverpastej, men jag jobbar på det.

  45. Linda
    viktor: jag tror att vi på ett ungefär är på samma planhalva och jag menade inget illa gentemot dig med mitt inlägg - inte heller tar jag illa upp av dina inlägg! Självklart är jag medveten om att det är känsligt att mecka med mina barns kost. Men det är precis därför jag vill få råd och förslag och ha bra på fötterna. Och mecka med kosten både för barn och vuxna har livsmedelsverket och livsmedelsindustrin gjort i många år nu. Jag vill bara återgå till en naturligare kosthållning. Hemmagjord pasta är säkert inte lika illa som industriframställd. Liksom hembakat bröd är många gånger bättre än köpt. Superstrikt lchf är inget jag eftersträvar, men att ge välling tycker jag fortfarande är dumt, i ett historiskt perspektiv kan det inte anses naturligt. Men det är min åsikt; du behöver inte dela den! Och jag har även en åsikt om Paolo Roberto, men den lämnar jag därhän för tillfället... Den skiljer sig dock från din positiva... 😉
    /Linda
  46. A F
    Ja, det är viktigt att påpeka att strikt LCHF absolut inte är nödvändigt och kanske är olämpligt för småbarn. Bröstmjölk innehåller ju trots att 35 - 40 E% kolhydrater, och troligen har det varit en viktig del av barns kost upp till 2-5 års ålder traditionellt sett.

    Fast jag har själv så dåliga erfarenheter av spannmål, speciellt vete, så jag tror nog att jag kommer att vara betydligt mer restriktiv med välling, gröt och pasta till nästa barn. Men rotfrukter, bär, lite potatis och frukt passar väl bra till ett litet barn tillsammans med smör/ grädde och kött/ fisk.

  47. Linda
    Precis A-F. Låter som jag har tänkt mig också.
  48. Anna Delin
    Spädbarn föds med ett förråd av järn som tar börjar ta slut vid ungefär 6 månaders ålder. De får i sig väldigt lite järn från bröstmjölken, därför måste man börja med "riktig mat" någon gång runt halvåret. Helamning räcker inte längre helt enkelt. Det absolut enklaste är att finfördela kött, fisk eller lever (stekt, kokt) med en stavmixer och blanda ut med något annat ( t ex kokt mosad potatis eller morötter och creme fraiche eller osaltat smör). Det blir bra bebisgröt!

    Inget ont om barnmatsburkarna och grötpulvret. Dessa produkter är jättebra att ta till när man inte är hemma eller har extra bråttom. Ibland är det bättre att barnen får i sig något alls än att det blir helt perfekt hela tiden. Självklart vill tillverkarna att vi ska använda deras produkter så mycket som möjligt, men från början, när produkterna introducerades, kan det knappast ha varit meningen att vi skulle ge barnen enbart färdigmat. Hemlagad färsk mat går ju helt enkelt inte att slå vad gäller näringsvärde.

    Självklart finns det en och annan BVC-sköterska eller dietist som tagit "informationen" från tillverkarna (Semper t ex) alltför bokstavligt och fått för sig att färdigmaten skulle vara bättre än hemlagad mat. Om de tänkte efter lite skulle de genast inse att detta faller på sin egen orimlighet.

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg