Hellenius och oron för LCHF

mlh4

DN Söndag har idag fyra artiklar om kost och hälsa. LCHF och debatten kring lågkolhydratkost är het, och vissa oroar sig för följderna. Orsaken till oron säger en hel del.

Artikel 1 – Bukhöjd och Hellenius oro

DN: Håll koll på din bukhöjd

Om hur bukhöjden kanske säger än mer om risken för hjärtsjukdom än bukomfånget. Bukhöjden säger nämligen mest om fettet inne i buken, som är allra starkast kopplat till hjärtsjukdom (och till höga insulinnivåer).

Både bukhöjd och midjemått är säkert betydligt bättre mått än vikt/BMI. De senare tar ju inte alls hänsyn till muskelvikt (som bara är positiv).

Maj-Lis Hellenius, KI-professor, intervjuas. Jag har pratat en del med henne och tycker hon är ganska vettig. Hon inser riskerna med socker och snabba kolhydrater. Men hon är fortfarande irrationellt rädd för naturligt mättat fett anser jag. Och svaret på alla hälsoproblem tenderar för henne att vara mer motion. Inget fel på sådan förstås – men det finns ibland viktigare saker.

Ur artikeln

Mai-Lis Hellénius, som är professor i kardiovaskulär prevention, är chef för den livsstilsmottagning vid Karolinska sjukhuset i Solna som öppnade för ett år sedan.

Ungefär samtidigt bröt det så kallade fettkriget ut, det vill säga den inflammerade konflikten kring hur man bäst går ner i vikt och vilka kostråd som bör ges diabetiker. Frågan är om de så kallade LCHF-dieterna (low carb high fat) med mindre kolhydrater (bröd, potatis och pasta) och mer fett fungerar bättre för diabetiker och deras blodsockerkontroll än de nuvarande rekommendationerna som bygger på att man främst ska minska

på mängden fett. Lågkolhydratdieterna, som förespråkats av bland andra läkaren Annika Dahlqvist, har många också lyckats gå ner i vikt med – vilket gjort dem populära.

Än är frågan inte avgjord. SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) har, på uppdrag av Socialstyrelsen, dragit igång ett stort projekt för att utvärdera det vetenskapliga underlaget för kostråd till diabetiker, personer med hjärt-kärlsjukdomar och överviktiga. Och Livsmedelsverket ska också se över de svenska kostrekommendationerna.

Men Mai-Lis Hellénius är, säger hon, bekymrad över LCHF-dieterna. Även om ingen ännu med säkerhet kan säga vilken effekt de har på sikt, finns det tecken som tyder på att de kan förändra fettsammansättningen i blodet, menar hon.

– På hjärtkliniken har vi haft patienter som prövat att banta med lågkolhydratkost. Och visst har de gått ner i vikt, men sen kommer de till oss med skyhöga blodfettvärden. Det verkar som om blodfetterna sjunker så länge man går ner i vikt, men när man sen stabiliserar vikten och fortsätter att äta enligt den här dieten, så stiger blodfetterna.

Enligt en helt ny studie från Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet är lågkolhydratkost med mycket mättade fetter förknippad med ökad dödlighet i hjärtsjukdomar. Drygt ett tusen män som genomförde en kostregistrering följdes under tolv år. De män som åt en mer medelhavslik kost (med mycket frukt och grönt, fisk, fullkorn och omättade oljor) hade däremot lägre blodfetter, lägre BMI, mindre midjeomfång och en mindre risk för en förtida död.

Orsaken till oron

Jag tycker det är mycket lärorikt att se orsaken till oron för LCHF-kostens effekter. Rädsla. För någon tung vetenskap tas inte upp. Istället talas det om anekdotiska fall – ”jag har träffat personer med höga blodfetter”.

Blodfetter

Visst kan en del få högre blodfetter – även om det mest är det goda kolesterolet (HDL) som stiger. Men stora studier visar att motsatsen är det vanliga.  Den största och bäst genomförda studien på området visade under 2 år bäst blodfetter i Atkinsgruppen, och sämst i den fettsnåla gruppen! Då hade personerna i Atkinsgruppen varit viktstabila i 18 månader, så den bortförklaringen från Hellenius håller inte.

”Helt ny studie”

Sen skräms hon med den lilla opublicerade enkätstudien från Uppsala. Det är en observationsstudie (kan inte visa orsakssamband). Man har bara frågat folk hur de äter. Det är möjligt att de som åt aningen fetare mat också var äldre, rökte mer, motionerade mindre eller levde ohälsosammare på andra sätt. Det kan man inte veta säkert. ”Lågkolhydratgruppen” som de kallar den åt för övrigt 43% kolhydrater i snitt. Att kalla det lågkolhydratkost är inget annat än ett skämt.

Intressantare ändå är att de hänvisar till denna lilla och opublicerade studie, när det finns en gigantisk, bättre genomförd sådan observationsstudie publicerad i NEJM 2006 (baserad på de drygt 82,000 kvinnorna i Nurse´s Health Study). Den visade ingen risk av mindre kolhydrater i kosten över 20 års tid. Tvärtom var ett mindre glykemiskt load (mindre snabba kolhydrater) starkt kopplat till minskad risk för hjärtsjukdom.

Claude Marcus hänvisade också istället till den lilla opublicerade Uppsala-studien i slutklämmen på sin artikel på DN debatt (43% kolhydrater kallade han ”Atkinsliknande”).

Jag antar att man tager vad man haver. Och bevisen mot LCHF-kost verkar vara anekdotiska fall och små enkätstudier.

Det säger ganska mycket.

berglin2

Man tager vad man haver, som sagt.

Artikel 2 – ”Smarta” kostråd

DN: De bästa råden – så äter du smart

Kommentar i detta inlägg.

Mer i DN idag

DN: Gå ner ett kilo i veckan / DN: I toppform på en månad / DN: Kom i form bloggen

Om halvmesyren ISO-dieten, och en reporter som följer den.

ISO-dieten är en ”lågkolhydratkost” med hela 33% kolhydrater. Låter inte alltför effektivt. Vilket nog är orsaken till att man tvingas begränsa kaloriintaget till max 1600/dag (och gå hungrig?) för att få tillräcklig effekt. Mer i ämnet kommer!

Läs mer

LCHF / Lågkolhydratkost för nybörjare
Vetenskapliga studier på LCHF-kost
Allt om viktnedgång
Svårt gå ner i vikt?
Snabbkurs i kolesterol
Allt om diabetes

1 2

85 Kommentarer

  1. Theresa
    Sen är det ju också så, nu efter 30-40 år av skrämselpropaganda för fett, att folk som är rädda om sig och vill vara "nyttiga" undviker fett, och de undviker säkerligen andra saker också. De har säkert ett mycket mindre riskbeteende generellt. De kanske knarkar mindre och har mindre oskyddat sex och går och lägger sig i tid. Tror ni att epidemiologiska undersökningar alltid lyckas kompensera för så vitt skilda faktorer? Det tror inte jag.

    Att basera något på folks egna uppgifter om hur de gör något, och i synnerhet när myten om det mättade fettets farlighet nästan blivit genetiskt nedärvt, är bara dumt!

  2. Kattmoster
    "Det sägs att mjölkprodukter kan ge lite mer än annat protein, det är möjligt.", skriver Doc.

    Enligt både min och makens erfarenhet är mjölkprodukter (exkl smör) lite förrädiska. Vi behöver båda iaktta viss försiktighet. Vad det beror på vet jag inte men vi kan definitivt inte utgå från kolhydratmängden när vi jämför dem med övriga livsmedel.

  3. Kattmoster
    "KE: Är det troligen inte bara så att man i regel sätter i sig betydligt större mängder mjölk än grädde/smör, och att det därför är lättare att "känna av" effekten av mjölken?", skriver huppla.

    Enligt min erfarenhet är det inte så. Smör påverkar inte, oavsett mängd, medan grädde måste avnjutas i små mängder och mjölk inte är att tänka på.

  4. Kattmoster,
    Det var det jag ville få fram. Gör man smör av mjölken tar man bort vattnet och de vattenlösliga ämnena, kvar får man huvudsakligen fettet. Den mängd smör man klarar att äta motsvarar sannolikt ungefär en mängd mjölk som innehåller lika många gram fett. Det stämmer inte till 100% eftersom även mjölkproteinet mättar, och mängden vatten kanske kan ge en viss mättnadskänsla också genom att fylla magsäcken, men jag tror ändå det stämmer ganska bra.

    Ur hälsosynpunkt är då smöret en bättre energikälla eftersom den med samma kalorimängd innehåller betydligt mindre kolhydrater.

    Även grädden är bättre än mjölk eftersom den innehåller mindre kolhydrater än mjälken, dock innehåller den mer än smöret så man behöver vara lite mer försiktig med den.

    Kärnmjölken bör man verkligen undvika eftersom den innehåller enorma mängder kolhydrater.

    Ost är bra, ju fetare desto bättre, eftersom processen precis som när man gör smör avlägsnar en stor del av de vattenlösliga ämnena som hamnar i vasslen vilken man alltså bör undvika.

    Ge kärnmjölken och grädden till grisen så blir grisen fet och fin, grisarna som skall bli Parmaskinka får vasslen från tillverkningen av Parmesanost vilket känns på smaken!

    Förr var grisarna feta och människorna smala, nu är det tvärtom.

  5. Chilisalsa
    Mjölk är komplext ! 🙂

    Dels innehåller den som sagt Laktos. Laktos är lite som Fruktos... dvs har lågt GI men ger förhållandevis stort insulinpåslag (högt insulinindex)...

    Leucin verkar vara det mest potenta proteinet vad avser att stimulera insulinfrisättning. Men det är ju sällan man käkar bara det 🙂

    Messmör torde vara "giftigt" som insulinfrisättare då vassle genererar dubbelt så stort insulinpåslag som vitt bröd.

    Hmm... hittar inte länken nu men klipper in abstract till en studie.

    "Insulinogenic Effects of Milk- and Other Dietary Proteins, Mechanisms and metabolic implications"
    "
    Förekomsten av sjukdomar inom det sk metabola syndromet (typ 2 diabetes, insulinresistans, övervikt, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar) ökar kraftigt i västvärlden. En viktig faktor för utvecklandet av detta syndrom är en försämrad insulinkänslighet. När kroppen utsätts för kontinuerligt höga insulinnivåer försämras känsligheten för detta hormon vilket resulterar i svårigheter att reglera blodsockernivån. För att kompensera för det höga blodsockret frisätts ännu mer insulin vilket i sin tur minskar cellernas känslighet för insulin ytterligare och det utvecklas en "ond cirkel" mellan höga insulinnivåer (hyperinsulinemi) och en ökad insulinresistans. Livsmedel som ger låga blodsocker- och insulinnivåer och/eller specifikt förbättrar insulinkänsligheten är därför gynnsamma. För de flesta kolhydratrika livsmedel finns det en positiv korrelation mellan blodsocker- och insulinnivåer, dvs livsmedel som ger ett lågt blodsocker ger även låga insulinnivåer och vice versa. Vissa livsmedel, framförallt mjölkprodukter, avviker dock från detta samband och kännetecknas av höga insulinsvar och låga blodsockersvar. Denna obalans mellan blodsocker och insulin är inte relaterad till kolhydratkomponenten (laktos) i mjölk. En tänkbar mekanism bakom mjölkprodukters insulinstimulerande effekt är via proteinfraktionen och det är känt att vissa livsmedelsproteiner stimulerar insulinfrisättning efter måltid. Det är oklart vilken betydelse protein-stimulerad hyperinsulinemi har på metabola riskfaktorer. Syftet med den nu aktuella avhandlingen var att identifiera livsmedelskomponenten bakom mjölkprodukters insulinstimulerande effekt. Som jämförelse inkluderades även andra animaliska och vegetabiliska proteiner. Effekten av mjölkproteiners insulinstimulerande effekt studerades på friska och på patienter med typ 2 diabetes genom att följa blodsocker, insulin, aminosyror och inkretina hormoner (GIP och GLP-1). Vassleproteiner gav upphov till en större obalans mellan blodsocker- och insulinnivåer jämfört med mjölk. Insulinresponsen efter en vasslemåltid var dubbelt så stor som efter vitt bröd, ett livsmedel som normalt anses vara väldigt insulinfrisättande. Andra livsmedelsprotein, torsk och gluten, hade däremot marginell effekt på insulinfrisättningen. En anledning till vasslefraktionens insulinfrisättande egenskaper är sannolikt att proteinkomponenten snabbt spjälkas i mag-tarmkanalen vilket bidrar till höga nivåer av specifika aminosyror i blodet. En positiv korrelation sågs mellan höga insulinnivåer och förekomsten av flera aminosyror i blodet, framförallt leucin, isoleucin, valin, lysin och treonin. För att utreda sambandet mellan dessa aminosyror och insulinfrisättning serverades drycker innehållande leucin, isoleucin, valin, lysin och treonin i olika kombinationer tillsammans med glukos till friska försökspersoner. Den dryck som innehöll samtliga fem aminosyror och glukos resulterade inte bara i ett högt insulinsvar utan återskapade även obalansen mellan låga blodsocker- och höga insulinnivåer som ses efter vassle. Dessa resultat förstärker ytterligare hypotesen att vassle orsakar höga insulinnivåer genom att ge ett snabbt och högt aminosyrasvar. Effekten av fria aminosyror studerades även in vitro, i försök med insulinproducerande cellaggregat från mus (Langerhanska öar). Leucin, treonin och isoleucin visade sig i dessa försök stimulera frisättningen av insulin, medan lysin och valin inte hade någon effekt. Störst insulinfrisättning in vitro sågs dock när en blandning av alla fem aminosyror testades. När vassle ingick i måltiden hos typ 2 diabetiker ökade insulinfrisättningen med 31 % efter frukost och 57 % efter lunch. Efter lunchen med vassle minskade dessutom blodsockerresponsen med 21 % till följd av de högre insulinnivåerna. Totalt över dagen ledde vassle supplementering till en minskad svängning i blodsocker. Effekten vid lunch var lika effektiv som vid behandling med vissa läkemedel. Trots att vassle orsakar ett högt insulinpåslag direkt efter måltid, erhölls inga negativa effekter på glukostolerans vid en efterföljande standardiserad måltid hos friska försökspersoner. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det höga insulinsvar som ses efter mjölkprodukter främst är relaterat till vasslefraktionen. En trolig mekanism är att vassleproteinet snabbt spjälkas och orsakar höga nivåer av specifika aminosyror i blodet. Det höga insulinsvar och låga blodsockersvar som ses efter en vasslemåltid erhölls även med en dryck innehållande leucin, isoleucin, valin, treonin, lysin och glukos. Trots att vassle orsakar ett högt insulinsvar sågs ingen negativ påverkan på glukostoleransen vid en efterföljande lunch, när vassle intogs som frukost av friska försökspersoner. Genom att inkludera vassle i frukost- och lunchmåltiderna hos typ 2 diabetiker underlättades deras blodsockerkontroll vilket indikerar att vassle och andra livsmedelsproteinfraktioner kan ha en terapeutisk potential hos dessa individer.
    "

  6. Jacob Gudiol
    Du skriver: "Men normalt så är laktosmängden i mjölk lägre än proteinmängden och det är därför proteinet som bidrar till stora delar av höjningen i insulin."

    Mängden laktos i mjölk brukar vara ungefär 5 procent. Mängden protein runt 3,5 procent.

    Det omvända förhållandet har jag inte hört tals om, även om mjölkkvaliten skiljer sig lite beroende på vilken tid på året det är och om kossorna lever i Norden eller i resten av Europa. Men den mjölk som inte tillverkas i Sverige har mer laktos (ca 5,5 procent) än protein (närmare 3 procent).

    Dessa uppgifter är, så vitt jag vet, obestridda.

  7. paltkoma,

    Termodynamikens andra huvudsats, att ett slutet systems totala entropi aldrig minskar, gäller just bara för slutna system. Det omfattar inte speciellt många människor.

    / Per

  8. CL
    Ser just ett program på Kunskapskanalen som heter "UR samtiden" med bla Maj-Lis där hon återigen relaterar till Uppsalastudien. LCHF leder till kortare liv är hennes konklusion. Spelade in en bit av det och kan lägga upp det på Youtube om någon är intresserad av att bemöta detta.
  9. CL,
    det vore kul att se! Lägg gärna ut det.
  10. MickeB
    Såg det också och funderar över den studien som hänvisade till "Uppsalastudien" är publicerad ännu så att den kan granskas? Läste att studiens "lågkolhydratgrupp" åt >40% kolhydrater, vilket knappast är lågkolhydrat.
    Dessutom är hennes man Tommy Cederholm en av forskarna som gjort studien som är en observationststudie på ganska lösa grunder. Tyckar hennes trovärdighet ialla fall hos mig sjönk en del efter detta program.
    Någon som vet om studien är publicerad?

    /Micke

  11. Såvitt jag vet är studien inte publicerad i någon vetenskaplig tidskrift, och det är dessutom osäkert om någon enda person i studien verkligen åt lågkolhydratkost. Även om man bortser från de "detaljerna", så bevisar en observationsstudie inte orsakssamband.

    Det är alltså stora ord med liten grund.

  12. MickeB
    Här finns en sammanfattning i tidigt stadium, men en slutlig redovisning har alltså ej gjorts, vilket verkar märkligt. Men hon visar alltså valda resultat ur en ej publicerad studie som ej har kunnat granskas och påstår att så här är det.
    Detta förfarande borde inte en forskare med någon som helst heder kvar hålla på med

    http://blogg.passagen.se/matfrisk/entry/mai_lis_hellenius_och_uppsala...

  13. CL
  14. Utöver alla andra invändningar: vad jag kan se verkar det hon talar om inte ens vara statistiskt signifikant, konfidensintervallet går över 1 vad jag kan se på hennes bild. Eftersom studien inte är publicerad har jag svårt att kolla det exakt, någon som vet?
  15. Anna Delin
    Jag har två frågor om Uppsalastudien som tyvärr inte alls berördes i youtube-klippet.

    1. Hur mycket fruktos innehöll de olika dieterna? Mängden fruktos och mättat fett (samt mängden transfett!) har ju visat sig samvariera, dvs högfettätarna i denna typ av studier tenderar att äta bullar och kakor i högre utsträckning än andra.

    2. Om kostintervjuerna gjordes för 12 år sedan, höll man då verkligen isär transfetter och naturliga mättade fetter?

    Man kan tolka resultaten på hemskt många olika sätt, t ex kan man tolka in att det är den högre mängden DHA och EPA i medelhavskost som är viktig, eller någon annan mikronutrient som man tycker är spännande. Helt klart är att medelhavsdieten inte innehåller några större mängder fruktos, och den som finns där trots allt finns packeterad som frukt, dvs tillsammans med fibrer och annat. Medelhavsdieten är också fri från transfett. Och inte minst, den vegetabiliska olja som förekommer i medelhavsdiet är olivolja. Under mina 3 år i Italien köpte jag inte solrosolja eller majsolja en enda gång (jag tvivlar på att det ens fanns faktiskt), och detta var långt innan jag hade fattat att det var någon skillnad i nyttighet mellan olika oljor. Olivolja är det man köper och använder, basta!

    Godtyckliga tolkningar och betydelseglidningar. Vi som vill veta inte betjänta av det.

  16. Miller
    Dem måste ha jobbat hårt för att hitta så många LCHFare i Uppsala redan för 12 år sedan.
  17. Jag tycker hon har all rätt att ha tilltro till resultaten och tolka dom som att de stämmer överens med vad hon förespråkar i kostväg. Alla studier är ju just tolkningar så på den punkten känns det okej.

    Men jag tycker det är ett väldigt fult grepp att oemotsagd stå och jämföra så tydligt med LCHF. Herregud, 40% kolhydrater är ju vad JAG ofta ligger på. Och det är definitivt ingen LCHF-kost.

    Så att man då tar sina resultat och verkligen anstränger sig för att (felaktigt) prka ut den som identisk med "dagens populära högfettkost" tycker jag är oproffessionellt. Tolkar hon det som att den kosten med 40E% kolhydrat och mer fett förefaller mindre hälsosam så är det hennes tolkning och inget fel i det. Men att hävda att det är en LCHF-kost är ju de facto en osanning.

  18. Kostintresserad
    Niclas,

    om hon vet vad hon gör är det väl rätt fult 😉

  19. Kostintresserad:

    Förstod inte riktigt hur du menade men menar du att hon kanske inte har full koll på LCHF och tar för givet att det typ är allt som överstiger SNR:s fettrekommendation och understiger deras kolhydratrekommendation. Typ 49E% kolhydrater och 36E% fett med 11E% mättat fett. Då minsann är det genast LCHF. 😀

  20. kosrintresserad
    Niclas,

    Ursäkta, där ser man vad som händer när man slarvläser vad andra och man själv skriver! /kostintresserad

  21. Kostintresserad
    Nicklas,

    Nu blev det tjorvigt 🙂 - mitt fel.

    Jag menar att om hon har full koll på vad LCHF innebär (vet vad hon gör) så är det precis som du redan sagt (det jag missade och därav en onödig fråga), ett väldigt fult grepp.

  22. Erik W
    Den svenska studien hon talar om.
    Använder den matematiska modeller för att korrigera skillnader i kända riskfaktorer som t.ex rökning? Om den inte gör det är det ju kvaliten på studien extremt låg och kan knappast ens kallas vetenskaplig.

    Det var ju den typen av studier som gjordes på 50-60talen som man idag helt tar avstånd ifrån(seriösa forskare) just på grund av den bristandande kvaliten och som inte kan användas överhuvudtaget för att dra några relevanta slutsatser. Den enda slutsatsen man kan göra är att det inte går att dra några slutsatser men det är ju inget som imponerar i forskarvärlden så då får man ju dra till med något.

    Hennes definition av lågkolhydratkost är nog inget som på något sätt heller stämmer överens med riktig lågkolhydratkost.

  23. Erik W
    Nästa steg är väl en studie från Karolinska Institutet där man kommer fram till att sjukhusmat är riktigt farlig.

    Korrelationen mellan personer som äter sjukhusmat och allvarliga sjukdomar är ju väldigt hög 😉

    Forskning i världsklass.

  24. Erik W:

    Ja de har korrelerat för rökning, BMI, fysisk aktivitet, kolesterolvärden och blodtryck.

    Nu refererar jag möjligtvis inte till exakt den studien Mai-Lis H pratar om men det är fortfarande samma forskargrupp med samma urval av deltagare. Så det har ju med andra ord använt samma uteslutningsval även här.

    "RESULTS: During follow-up, 1012 men in the total sample died and 931 men in the healthy subsample died. Desaturase indexes predicted both total and cardiovascular mortality. The relations were independent of smoking status, physical activity, BMI, total cholesterol, and hypertension. The adjusted and standardized (per SD) hazard ratios (HRs) and 95% CIs for cardiovascular mortality were 1.15 (1.04, 1.27) for stearoyl-CoA-desaturase, 1.12 (1.0, 1.24) for Delta(6)-desaturase, and 0.88 (0.80, 0.98) for Delta(5)-desaturase, respectively. The proportion of serum linoleic acid was inversely related, whereas serum FAs associated with saturated fat intake (palmitic, palmitoleic, and dihomo-gamma-linolenic acids) were directly related to total and cardiovascular mortality. CONCLUSIONS: Altered endogenous FA desaturation might contribute to mortality risk because we observed independent associations between desaturase activity indexes and mortality. The proportion of linoleic acid was inversely related, and FAs reflecting saturated fat intake were directly related to mortality."

    Warensjö E, Sundström J, Vessby B, Cederholm T, Risérus U.Markers of dietary fat quality and fatty acid desaturation as predictors of total and cardiovascular mortality: a population-based prospective study. Am J Clin Nutr. 2008 Jul;88(1):203-9.

    Jag minns att jag har länkat till den korrekta studien i ett annat inlägg här på bloggen men tyvärr hittar jag inte det.

  25. Korrigerat, menar du?
  26. Mikael:

    Ja precis hehe. Man har korrigerat för flera confounders. För övrigt tog jag ytterligare en titt på Youtubeklippet nyss och det visar sig att jag refererat till just den studien hon pratar om.

  27. beho
    När man påstår att medelhavskost är så hälsosam så kanske det inte är själva maten det beror på utan att runt medelhavet får man mycket D-vitamin jämfört med här i norden. Jag har inte sett att den aspekten tas upp när medelhavsdiet framhålls.
  28. beho:

    Det finns ju förvisso massor av interventionsstudier där man gett deltagare en kost i likhet med det man menar är "Medelhavskost" men genomförd i ett annat land. Och med goda resultat på hälsan.

    Det jag "stör" mig lite på är snarare hur enkelt man gör det för sig genom att förbättra folks kost avseende deras livsmedelsval, ge dom dessa livsmedel enligt SNR:s energifördelning och vips kan man enkelt säga att "Medelhavskosten är den mest hälsosamma och överensstämmer helt med våra rekommendationer."

    Och även livsmedlen är jag ibland tveksam till, VAR i Medelhavsormådet äts alla dessa fullkornsprodukter undrar jag!? Och på vilka grunder påstår man att intaget av kött och ost är lågt? Jag är inte överdrivet berest i dessa länder men den matkultur som förefaller hyfsat klassisk för de olika länderna stämmer helt enkelt inte med den som många kallar "Medelhavskosten".

    Sedan skall man inte glömma att det handlar om en kost från långt tillbaka nu. Idag äts till stor del samma skit som i andra delar av världen. Måhända att fransmännen fortfarande står på sig. 😉

  29. Anna Delin
    En till oklarhet med anledning av youtube-klippet:

    Fettsyrorna i våra vävnader kommer från två håll - dels direkt från kosten, och dels via de novo lipogenes, och då antagligen framförallt från fruktos som omvandlas till framförallt palmitinsyra. Hur kan de då tolka in att all palmitinsyran, eller ens en stor del av den, kommer från direkt från kosten? För att veta det måste man göra speciella experiment, t ex genom att märka fruktosen med tungt väte så att man kan spåra palmitinsyrans ursprung.
    Men någon sådan metod användes definitivt inte i denna undersökning.

    Ur forskningssynpunkt tycker jag att man ska vara öppen för hypotesen att mättat fett kan vara ohälsosamt i stora doser, men jag blir inte alls övertygad av resultaten från Uppsalastudien. Alltför många frågor är obesvarade. Och jag hittar ingen annan studie heller som lyckas övertyga mig om att mättat fett i kosten skulle vara farligt. Vad värre är, det som anförs är ofta att kosten med hög andel mättat fett ger bukfetma och att man därför tydligt kan se vilka personer som har ökad risk. Detta går helt och hållet emot min och många andras erfarenhet: när vi ersatt kolhydrater med mättat fett har våra midjemått krympt i rask takt, inte ökat.

    Jag tycker vidare att det är väldigt intressant med de observerade höga blodfetterna hos LCHF:are som slutat gå ner i vikt. Detta vill vi veta mer om. Vilka blodfetter är det som går upp? TG? LDL? HDL? Var det antalet LDL-partiklar som gick upp eller bara Friedewald-LDL? Hur gick det med antalet små, oxiderade LDL-partiklar?

  30. k s
    bra är i alla fall att hellenius inte är ekonomiskt knuten till någon *host*
    http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/di_luca_di_luca/pressrelease/v...

    "Familjeföretaget Di Luca & Di Luca grundades 1973 av Fernando Di Luca. Di Luca & Di Luca utvecklar och säljer livsmedelsprodukter från Medelhavet under varumärket Zeta. Företaget arbetar även med andra varumärken som S.Pellegrino, Grappolini, Ardita och Mengazzoli."

  31. Erik W
    Då har de ju iallafall försökt men de har ju inte tagit hänsyn till mängden snabba kolhydrater som ätits totalt sett, den har ju enligt nya studier väldigt stor korrelation med hjärtproblematik. Socioekonomisk status har ju också en hög korrelation med hur gammal man blir.

    Den här studien har ju inte heller något med lågkolhydratkost att göra, en sådan studie vore dock intressant om den vore välgjord med en homogen grupp som WHI.

    Anna: Jag har samma erfarenhet som du, allt fett runt organen var det som försvann först medans det helt ofarliga fettet inte ville ge med sig speciellt mycket.

  32. chilisalsa
    k s,
    Touché ! 😉
  33. 40-talist
    Såg och hörde Maj-Lis Hellénius på TV alldeles nyss. Hon är verkligen inte trovärdig. Tallriksmodellen har nu, i första hand, övergått till att handla om storleken på tallriken! Jag skäms å hennes vägnar!
  34. Sven E
    Jo alla, men e de inte lite synn om Maj-Lis Hellénius? Hon har ju både murat och målat in sig i ett hörn och hon ser av prestigeskäl ingen möjlighet att ta sig ut. Jag tycker vi ska ha medlidande med henne, hon är ju ändå snäll vill väl och är professor.
  35. #84 Sven E - instämmer.
1 2

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg