Hela familjen lever med Eskils diabetes

Här är en berättelse från verkligheten med typ 1-diabetes hos barn. Sex sprutor och sju blodsockerprov om dagen. Och trots det ett barn som ofta mår dåligt av högt eller lågt blodsocker:

Corren: Hela familjen lever med Eskils diabetes

Det mest deprimerande är slutet på artikeln. Familjen klagar på okunskap hos omgivningen, de som tror att det kan hjälpa Eskil att få nyttig mat. I sjukvården får nämligen familjer med typ 1-diabetes lära sig motsatsen, att man lika gärna kan äta som vem som helst och kompensera med insulinsprutor.

Resultatet? Massor av sprutor, massor av blodprover och ett barn som ofta mår dåligt. På sätt och vis stämmer fördomarna hos vanligt folk bättre än de sjuka råd som sjukvårdspersonal ”lär upp” familjer med.

Det skrämmande är att sjukvårdspersonalen i sin tur ofta är (direkt eller indirekt) upplärda av läkemedelsföretag. Företag som tjänar mer pengar på varje onödigt stick och varje extra onödig enhet insulin.

Det är tragiskt. För bra mat – med mindre kolhydrater – kan hjälpa även barn och vuxna med typ 1-diabetes till ett dramatiskt friskare och enklare liv.

Historier från typ 1-diabetiker som redan vet

”På det hela taget har jag fått ett helt nytt liv”

Carola Bakke

”Hon fick panik och sade att jag skulle dö…”

Positiva tidningsartiklar om LCHF och typ 1-diabetes

Ett år på LCHF med typ 1-diabetes

Diabetesläkaren sade halleluja!

Nytt liv med typ 1 diabetes och LCHF

Mer

Forskare: Lågkolhydratkost bör vara förstahandsval för diabetiker!

64 kommentarer

Toppkommentarer

  1. Jag ser dem inte som ett dåligt exempel utan som ett vanligt exempel på en familj som (helt rimligt) litar på vad deras vårdpersonal säger. Problemet, precis som jag skriver ovan, ligger i "kunskapen" som sjukvården lär ut.
    Svar: #18
    Läs vidare →
  2. Ann Kristin
    Jag tycker inte att Eskil och hans familj på något sätt blir uthängda. De har ju redan valt att gå ut i tidningen, och Kostdoktorn kritiserar inte familjen, utan vårdens dåliga råd. Det är inte bara vården, utan hela samhället befinner sig i en fas där alla ska få göra allt, och kräver det, oupphörligt. Jag växte upp i en tid när man förstod begränsningar, och blev lycklig inom sina ramar. Före 1975, när inte syntetiskt insulin fanns i överflöd, fick man inrätta sig efter den kost man tålde. Inte ens friska barn fick äta den mängd socker de kanske skulle ha velat. Läsk, godis och kakor var begränsat. För hur vi än vänder på det - Eskil mår dåligt av blodsockerhöjande mat, så visst är det kopplat till socker. Vi kan heller inte spruta hur mycket insulin som helst, för även en typ 1 kan bli insulinresistent, dvs att insulinets blodsockerhöjande funktion avtar. Då blir typ 1 även en typ 2. Precis som en typ 2 kan bli en typ 1 och kräva insulin. I samtliga fall, typ1, MODY, LADA och typ 2 diabetes, mår vi bäst av lågkolhydratkost. Det innebär inte lite grönsaker (även om vissa LCHF:are väljer det) utan mycket grönsaker med lite kolhydrater, vilket är en stor skillnad. Om man vill kan man äta ett halvtkilo spenat och andra gröna blad, t ex. Men okunskapen om LCHF är mörkligt nog stor. endera saknar man bakunskaper, eller (som här i kommentarerna) diskuteras kostens effekt ända nere på cellnivå, vilket inte ens de bästa forskarna vet riktigt än. Men ett enkelt test är : ät och mät! Om ditt blodsocker ligger mellan 4-8 så är du på rätt spår.
    Läs vidare →
1 2

Alla kommentarer

  1. Hans
    Om du läser vad jag skrev så behövs det inte alls undvikas, jag har mycket fina värden och alltid haft, jag är inte unik. Dessutom finns risker men att ligga på fettdrift en längre tid, det går självklart men vården är skeptiskt just med anledning av det jag skrivit spaltmeter om ovan, från Världens, främsta Barndiabetesläkare Ragnar Hanås.

    Sedan, stopp! Typ 1 diabetes är en autoimmun sjukdom som man tack vare den gigantiska TEDDY studien nu är i princip helt säkra på utvecklas pga ett Coxsackievirus som drabbar barn, oftast mln 1-3 år. Då får man oftast insulinantikroppen, om man får just den vilket inte är säkert. Får man GAD kommer den oftast omkring 5-6 års ålder och även detta ser man en koppling till virus. Så av alla teorier man haft i många år, där virus legat närmast, är man i princip i mål. Vaccin mot Coxsackievirus är på gång. Så skippa snacket om att man ätit sig till detta med "socker och mjöl", säg det åt en förälder med ett barn som debuterat vid 10 månaders ålder får du se på reaktion.

  2. Molle
    Hans citerar från ett dokument i kommentar #49, här är ett annat dokument med liknande innehåll:
    Behandling av hyperglukemi utan och med ketoacidos
    http://www.blf.net/endodiab/endodiab/Vp_diabetes_files/Vardprogr_2008...
    Svar: #53
  3. Hans
    Tack Molle, kunde inte länka från mobilen av någon anledning. Mycket bra och aktuell sammanställning.
  4. Janne
    En moderat mängd kolhydrater förespråkas framförallt för barn. Hans har förklarat varför det behövs.
    Har du, Patrik koll på mängden kh i en banan och vad som händer i kroppen när man äter en banan? Eller ett äpple? Eller hur sammansättningen på en måltid påverkar blodsockret? Vet du vad som styr ett barns blodsocker utöver maten? Vet du hur mycket insulin ett barn behöver för att växa normalt? Jag förutsätter att du inte har det pga din kommentar. Jag förutsätter även att flertalet som kommenterat detta inlägg inte heller har koll på det inkluderat de två nedanstående
    Björn Hammarskjöld saknar trovärdighet. Varför får du fråga honom, det skriver jag inte här. Andreas Eenfeldt är ingen expert på barndiabetes eller på diabetes typ 1 överhuvudtaget så därför antyder han saker. Han lägger upp text och blogginlägg så att man är fri att tolka själv. Skulle han rekommendera kost till barn som har D1 vet han vad som händer.
  5. Intresserad
    Jag skulle vilja veta utifrån vilken profession som Björn hammarsköljd gör sina uttalanden i kommentarsfälten?
  6. Björn Hammarskjöld
    Hanna.
    Du skriver i inlägg #43:
    "Glukos utgör inte substrat för ketoner. De substrat som kan användas är fettsyror och aminosyror. "
    Ur biokemisk synpunkt har du fel, se mitt inlägg #45.
    Ketoacidos kräver
    1. P-glukos mer än 20 mmol/L
    2. Ett pH som är lägre än 7,35
    3. Ketoner >3 mmol/L
    Definitionsmässigt kan man då inte ha en ketoacidos om inte alla tre villkoren är uppfyllda.
    Jag förstår inte heller varför man är så rädd för en normal ketos med normala P-glukosvärden. Ge en person i ketos socker och P-glukos skenar eftersom man inte verkar vilja följa efter med insulin.
    Du skriver också
    "Och det är väl ändå ketonproduktionen som är problemet vid diabetisk ketoacidos, inte en eventuell laktatproduktion?"
    Alla former av syror är skadliga vid en ketoacidos och kroppen har många olika parallella vägar att försöka uppnå homeostas och normalisera P-glukos.

    "ett blodsocker på 10-15 inte är så våldsamt högt"
    Allt över 6 ger glykosylering av proteiner vilket skadar kroppens proteiner.

  7. Björn Hammarskjöld
    Janne, kolla Socialstyrelsens råd där de rekommenderar 60 E% kolhydrater=socker till patienter med sockersjuka.
    Livsmedelsverket rekommenderar 3 200 kcal till en man.
    60 E% av 3 200 kcal är 1 920 kcal som blir 480 g kolhydrater per dag. Det kallar jag att frossa i kolhydrater eftersom friska inte bör äta mer än 100 g kolhydrater per dag och patienter med sockersjuka bör äta mycket litet kolhydrater om ens några. Dessa patienter med sockersjuka tål ju inte socker och då bör de inte äta socker för att över huvud taget överleva. Som reserv kan man ge insulin till dem som behöver det.
    Du skriver också:
    "risken för DKA även vid blodsocker under 5,5 och 5,5-10,"
    Risken för ketoacidos är inte detsamma som ketoacidos. Ät kolhydrater för att bryta den normala ketosen leder till att individen får en ketoacidos med skyhögt P-glukos.
    5 g glukos intravenöst höjer mitt P-glukos från 5 till 15 mmol/L. Får jag i mig mer än 15-25 g glukos i blodet dör jag och de flesta andra av akut glukosförgiftning.
    Om jag hade sockersjuka skulle jag helt avhålla mig från kolhydrater för att slippa P-glukossvängningar som ändå inte går att parera, man ligger alltid efter både vid P-glukosstergring och -sänkning. Varje 10 g kolhydrater man äter kräver minst 1 E insulin. Så Socialstyrelsens krav på 480 g kolhydrater kräver minst 48 E insulin.
    Använd gärna kolhydraträkning på ett logiskt sätt, ta reda på hur mycket socker du behöver äta för att kompensera för insulinmängden du tar.
    Svar: #58, #59, #60
  8. Hans
    Björn,

    Du skriver att du svarar till Janne men innehållet refererar till min text så jag svarar. Socialstyrelsen har som bekant fyra olika koster som de rek (egentligen SBU) med olika energiinnehåll, mln 30-60E%. Samma sak med kcal. Dina siffror finns ju dock med där så du verkar ha läst, om än utvalda delar.

    Referensvärden för energiintag (kcal/dag) avrundade till närmaste hundratal

    Kvinnor Låg Medel Hög
    18-30 år 2000 2300 2500
    31-60 år 1800 2100 2400
    61-74 år 1700 1900 2200
    Män
    18-30 år 2500 2800 3200
    31-60 år 2300 2600 3000
    61-74 år 2000 2300 2600

    Så att fästa sig vid den övre nivån är vanlig retorik från erat läger. Jag tycker det är fantastiskt att ha denna guidning från SBU och Soc och det speglar väl samhället idag (utanför LCHF världen) där det inte finns ett, enskilt recept för att må bra.

    Jag har skrivit flera gånger ovan, jag förstår inte vad det är som inte går in, med all respekt? Andreas modererar bort då vi talar om person och inte sak men det är dock ofrånkomligt att beröra, du läser och kommenterar men inte allt, beror det på att det är för bra för att vara sant eller handlar det om prestige? Mina värden beskrivna ovan är väldigt bra på alla sätt, trots ett stort intag av kh, dessutom mår jag förträffligt i min sjukdom.

    Ang Ketoacidos, samma sak som ovan, vet inte om du inte vill förstå? Ragnar har beskrivit detta, jag skriver om euglukemisk ketoacidos, detta finns beskrivet på många platser och jag känner en familj med en tonåring som drabbats och som höll på att kosta honom livet, med perfekt blodsocker. Att låtsas som att detta inte finns eller ignorera vad jag skriver gör att vi inte kommer längre, jag har skrivit samma sak flera gånger, nej, man måste inte ha ett högt blodsocker för att drabbas av DKA, och man kan därmed ha DKA utan högt blodsocker, punkt. Att minimera att detta sker, medvetet eller omedvetet, är så oerhört respektlöst för de som drabbats. Angående nivåer av glukos och behandling av DKA, jag är glad att inte du behandlar de som drabbas av detta hemska tillstånd. Jag är glad att vi har många duktiga inom sjukvården som tvärtom bidrar till att rädda dessa personers liv men de behandlingsrutiner vi har idag.

    Sist men inte minst. Missade att du i kommentar #14 gör en LCHF klassiker med nötallergi, gör inte det är du snäll. Jag är nötallergiker och tycker jmf är ett hån. Om min hals svullnar igen och jag inte har betapred och/eller adrenalin så dör jag, Om jag som Diabetiker äter kh och tar insulin, som min kropp skötte om innan jag drabbades av Diabetes typ 1, så mår jag bra, som jag nu beskrivet många gånger i denna tråd. Det är en vidrig jämförelse utan saklig grund.

  9. Janne
    Ytterligheter Björn. Du vet hur de behandlade D1 förr. Du vet också hur det gick.
  10. Per
    Tillåt mig vara den naiva idioten i sammanhanget -- jag har ingen prestige att förlora i någon riktning, men jag är intresserad av att lära mig något -- eller för att citera Denise Minger; "Vill vi äga sanningen, eller vill vi finna den?"

    Min enkla bild av hur insulin funkar är att det är ett hormon som reglerar ner blodglukos genom att hämma en process i levern, en process som går ut på att bryta ner och bygga om fett och protein i en process som kallas glukoneogenes -- jag antar att en del keton-kroppar skapas på köpet. På det sättet får man som frisk person det blodsocker man behöver, reglerad av någon mekanism. En typ 1 diabetiker har ingen produktion av insulin, så denne måste tillföra insulin _så mycket som det behövs_. Insulin behövs för att bromsa leverns aktivitet, och problemet med obehandlad typ 1 diabetes är framför allt att det pågår en ohämmad glukoneogenes. En diabetiker måste därför åtminstone ta något långtidsverkande insulin. Det spelar ingen roll hur fri kosten är från glukos/socker/stärkelse, levern löper fortfarande amok och bryter ner fett och protein, som om personen svälter. Att det är olämpligt för en typ 1 diabetiker att få i sig stora mängder blodsockerhöjande kolhydrater är det liksom ingen diskussion om, men det är troligen möjligt att balansera det med tillförsel av insulin -- om den balansen är svår så ska man kanske hålla igen lite på kolhydraterna -- det finns säkert stora personliga variationer.

    Man kan hitta studier som gjorts där man försöker hålla igen lite på kolhydraterna (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16454166), och det verkar fungera bra, men min undrar är liksom en som handlar om nivåer.

    Ett annat faktum är att högt blodsocker är dåligt på lång sikt, och ger skador över tid, men ett för lågt blodsocker är akut farligt, så för den som tar insulin är det nödvändigt att se till att man inte sjunker för lågt i blodsocker.

    Då undrar man... Vad är "lagom mängd" insulin? Jag kan tänka mig, eftersom det delvis är ett anabolt hormon, att unga och växande personer, och kanske även de som tränar och vill få muskler på kroppen, behöver större mängder insulin. Finns det någon "lagom" mängd? I studien ovan har man begränsat kh-intaget för typ1:or till 100 gram per dag, vilket låter som en rätt liberal LCHF, kanske för att det ger marginal att tillföra "lagom mycket" insulin.

    Det känns som att friska personer, med en fungerande produktion av insulin, aldrig behöver riskera några problem av att ta bort kh ur kosten, eftersom det alltid kommer att finnas en viss mängd insulin som reglerar ner glukoneogenesen -- den löper liksom aldrig amok. För en obehandlad typ 1 diabetiker kommer den "galna" levern att bryta ner kroppen hur mycket man än äter, och kh går inte att tillföra eftersom blodsockernivåerna redan är alldeles för höga.

    Min förståelse av situationen är att en typ 1 diabetiker 1) måste ha insulin, eftersom levern i brist på det beter sig på ett sjukt sätt och bryter ner kroppen och 2) måste kompensera med någon mängd dietära kolhydrater för att inte riskera att falla för lågt i blodsocker när leverns glukoneogenes bromsas in.

    Är jag ungefär rätt ute?

    I så fall blir de intressanta frågorna (det finns naturligtvis massor av individuella variationer i svaren på vad som är "normalt") :

    1) Hur mycket insulin behöver en människa för att vara frisk
    2) Hur mycket dietära kolhydrater behövs för att ge "marginaler" till den mängden insulin som behövs enligt 1)

    ...och sen, i svallvågorna på diskussionen om ketos vs ketoacidos

    3) Vad i ketoacidos är det som är farligt och skadligt? (det kan förståss vara mer än en sak)
    4) Är det ens teoretiskt möjligt som frisk/icke-diabetiker att hamna i ett tillstånd av ketoacidos, bara genom att lägga om sin kost? Är långvarig svält ett tillstånd som blir farligt "på det sättet", eller krävs det insulinbristens "hyperaktiva" katabola sidor för att alls hamna där?
    5) Kan en typ 1 diabetiker (teoretiskt) motionera sig ur (genom att förbränna ketoner och glukos) ett tillstånd av ketoacidos -- jag vet att tanken på att en medvetslös person ska dra på sig träningsoverallen är skrattretande, men det är lite av ett tankeexperiment för att förstå vad som händer.

    Jag hoppas på svar från Hans, Björn och Hanna -- och kanske doktorn själv, om någon kan göra mig tjänsten att stilla min barnsliga nyfikenhet. Jag vore oändligt tacksam

    //P

    PS -- Som nämnt tidigare -- jag är gift med en typ1 diabetiker, och jag har noterat att hon, som är på en diet av typ LCHF, men inte fullt så strikt som jag själv är, och har strålande värden på allt sätt, trots allt måste klämma i sig lite mer dietära kh än jag för att lyckas balansera sina blodsockervärden. Det där har fått mig att fundera en del över hur det fungerar.

    Svar: #61, #62
  11. Hans
    Flera bra frågor och kommentarer Per!

    Du beskriver pudelns kärna med balansgången med högt och lågt bs. Det ultimata blodsockret är för en typ 1 Diabetiker svårt att ha, och ju närmare detta värde (omkring 5) desto vanskligare och högre risk, det är precis vad denna tråd handlar om och vad Ragnar Hanås och andra läkare uttrycker sin oro över. Anledningen till att de först sista åren fött upp ögonen är att de inte riktigt fattat vilken spridning LCHF har fått bland befolkningen, delvis just pga som så många skriver ex på Kostdoktorns webplats, de talar inte om det för sin läkare/ssk.

    Det andra som gör detta potentiellt livsfarligt är att det inte går att säga vad som är "lagom mängd insulin" då det dels skiljer sig mellan individer väldig mycket, men samma person varierar sitt insulinintag varje dag beroende på stress, motion eller ej, sömnen påverkar etc etc. Ett bra exempel. Om du ser vad jag skrivit ovan om mina doser, BMI och annat. Jag är medveten om att jag dels är energisk men också har en bra ämnesomsättning, det sista är förstås fundamentalt men går inte att göra särskilt mycket åt. Det är bl a detta jag stör mig ofta på. Det finns de som äter en fjärdedel av vad jag gör i kh, de motionerar tre ggr så mkt men tar likt förbaskat 2-3 ggr så mkt insulin. För att de måste, de har inget val. Unga människor har mkt riktigt ett än större behov.

    Ang dina två frågor, helt riktigt! Ang insulinmängden och dietära kh, läs ovan, extremt individuellt och detta beskriver även Ragnar Hanås, två olika tonåringar med samma mängd men helt olika hur väl det fungerar. Det är just detta som är det viktigaste som jag vänder mig mot med LCHF personligen, inte alla men många sprider det som att omläggning av kosten är närmast magisk och alla kan leva på det, och det fungerar exakt samma för alla. Personligen har jag, förutom att jag är en enorm pastafantast, ett mkt stort behov av energi och kan bäst tillgodose detta genom kh, men jag äter uteslutande fullkorn av pasta, ris, paj och bakning. Det intressanta med detta, om än en parantes men just för att påvisa skillnaderna, från debut har jag ofta tagit mindre insulin vid intag av denna kost än för annan typ av mat. Oklart exakt varför men uppenbarligen fungerar det väl. Har haft kontinuerlig gluskomätare, CGM, till låns ett par gånger och även då sett effekten, mkt jämt och fint blodsocker.

    Ang Ketoacidos. I filen ovan som jag inte kunde kopiera in men som Molle hade vänligheten att göra står allt detta mkt bra beskrivet. Vad som sker mkt kortfattat är inuslinbrist, absolut eller relativ. Därefter ökad frisättning och nedbrytning av fettsyror. Om dessa får öka utan ngn hejd så blir kroppen mkt enkelt uttryckt försurad. DKA i kombination med högt bs har beskrivits ha ett snabbare förlopp, å andra sidan är euglykemisk ketoacidos lite lynnig så till vida att den kan komma krypande utan att tecken är tydliga, individen mäter därför inte ketoner och plötsligt "slår det över", dvs som Ragnar skriver, marginalen är mkt skör. Vad som är farligt utöver detta är förstås hjärnödem, också i detalj beskrivet ovan, eftersom e n patient på sjukhuset behandlas närmast på gränsen med vad vi klarar av i vätsketillförsel, detta är fundamentalt för att få ut ketonerna. Som sagt, kortfattat, läs gärna filen.

    Ang en frisk och DKA, har aldrig läst om en enda frisk person som råkat ut för detta, kan för det ha inträffat men tror, som du skriver, det är exceptionellt ovanligt isf.

    Ang motion, jag förstår vad du menar. Som Diabetiker rek man faktiskt att inte alls motionera vid höga ketonnivåer och tecken på DKA, givetvis ska man till sjukhus, men om vi leker med din tanke så är fallet med en DKA och samtidigt högt bs klart olyckligt att röra sig då motion genom stress tenderar höja bs ytterligare. Så därför rek vi att även vid misstankar om höga ketoner vara försiktig med träning, innan vi vet mer. Om vi drabbas av en eyglykemisk ketoacidos borde det teoretiskt vara möjligt, med som sagt, livsfarlig balansgång......

    Lite svar från mig, du får säkert svar från de andra också.

  12. Hans
    ...kommenterade aldrig ditt första stycke. Insulinet har ju flera uppgifter i kroppen, Svenska Diabetesförbundet har en kortfattad men bra förklaring på detta:

    http://www.diabetes.se/sv/Tidningen-Diabetes/Tidningsarkiv/2009/Tidni...

    Svar: #63
  13. Per
    Tack Hans!

    Tack för båda dina svar -- jag har läst Hanås dokument som du refererade till (mycket intressant, och tankeväckande), och artikeln från diabetestidningen, och där återkommer en sån där faktoid som har förbryllat mig mycket ("Man brukar säga att insulinet är ett slags dörröppnare för att släppa in socker i kroppens celler"). Om du läste min kommentar nummer 32 i den här tråden, så hade jag ännu fler frågor där (med referens till video-klippet i kommentar 17 -- där professorn upprepar samma gamla "sanning"), och i en av länkarna i min kommentar refereras det till en artikel (http://bja.oxfordjournals.org/content/85/1/69.full.pdf+html) där man förklarar (om jag tolkar det rätt) att rollen som "dörröppnare" till cellerna är "...on the whole, physiologically unimportant.". Med risk för att jag upprepar mig lite -- just det faktum att fysisk aktivitet och insulin måste justeras komplementärt (mer insulin -- mindre motion) strider mot bilden av insulin som dörr-öppnare för transport av glukos till cellerna -- om det var så, skulle mer fysiskt arbete kräva mer insulin, inte mindre. Jag misstänker att det där är en kvarhängande felaktig uppfattning om hur insulin fungerar, som egentligen inte ens fungerar som "förenklad modell". Men, nu är jag ute på tunn is igen...

    Än en gång, tack!

    :)

    //P

  14. Marie
    Många många inlägg här visar på extremt stor okunskap om vad diabetes typ 1 är och innebär, då även inklusive sk "kostdoktorn" var i reportaget står det att denna familjen lever ett "vanligt" liv 6 injektioner per dag står det, vilket absolut INTE är synonymt med att man äter "massor" av kolhydrster.. 2 injektioner långtidsverkande får de flesta barn, då är det 4 måltider kvar på 24h.. min dotter behöver insulin även om måltiden inte innehåller kh-mat dvs om hon äter bara köttfärssås (där enbart krossade tomater är kh) och grönsaker blir hon hög av det höga proteinintaget.. så snälla sluta tycka en massa ni inte vet ngt om :(
1 2

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg