”Här får du godis”

Kola

Varför tar folk för givet att alla alltid vill ha godis, oavsett var man är? Har det blivit så normalt?

Härom dagen var jag på en hälsosam lunchrestaurang där man kan köpa med sig en sallad full av nyttigheter (mina val: kyckling, soltorkade tomater, oliver, fetaost). Till salladen valde jag en burk mineralvatten.

När jag betalade sade kvinnan i kassan ”…och så bjuder vi på godis”. Jag svarade ”Nej, tack”, men hon hade redan hunnit slänga ner en näve inslagna kolor i min påse.

Verkade jag som en kund som ville ha godis tillsammans med min nyttiga lunch? Tydligen. Man tar tydligen för givet att ALLA vill det nuförtiden. Det är normalt att äta godis, när som helst.

Knorren på historien

Det är naturligtvis frivilligt att äta godis man får. Det är ju bara ens eget ansvar vad man stoppar i munnen, ingen annans. Jag har valt att inte äta godis. Så åt jag upp dem tror du? 

Lunchen spenderade jag på mitt arbetsrum, för att bli klar med pappershögen inför semestern. Inte så kul. Och de fyra kolorna låg ju där, så självklart var jag värd att äta dem. Men jag bestämde mig för att låta bli, jag äter inte godis och jag var inte ens sugen. En stund senare låg dock kolorna ännu kvar bredvid mig. Någon minut senare var de slut.

Moralen

Det var en intressant upplevelse. Jag äter normalt aldrig godis (undantag: riktigt mörk choklad). Jag skulle inte drömma om att köpa det. Och om någon bjuder brukar det vara lätt att tacka nej.

Skillnaden denna gång? Det räckte inte med ett snabbt beslut att låta bli, kolorna bara låg kvar och frestades. Min självdisciplin användes redan till att arbeta med torr administration på lunchen. Och självdisciplin har man bara en begränsad mängd av (även om den fylls på igen med tiden). Så även fast jag inte har något besvärligt sockersug så föll jag ändå för frestelsen.

Jag kunde förstås ha slängt kolorna på vägen tillbaka till jobbet och sluppit frestelsen. Det är hemligheten för den som enkelt vill äta hälsosamt: ha aldrig onyttigheter hemma.

Nu kanske du tycker att några kolor är en liten sak, men exemplet är bara den yttersta toppen på ett isberg.

En värld av frestelser

De som är beroende av sötsaker har det inte lätt. Efter kola-incidenten tänkte jag på det när jag handlade i min vanliga affär. Normalt noterar jag inte ens sötsakerna men nu tittade jag mer uppmärksamt.

Bara på min sväng genom kanterna av butiken till den riktiga maten fanns det uppställt minst 15 små stationer med frestande sötsaker. Lösgodis. Chips. Kakor. Saft. Läsk. Kex. Muffins. Bakelser. Choklad. Med mera. Man kommer inte tio meter utan att stöta på en ny station.

Kan du tänka dig en nykter alkoholist som måste gå förbi 15 stationer med frestande uppställda drinkar varje gång han eller hon ska handla mat?

En parentes: kan du tänka dig att sluta röka och behöva frestas med 1 000 cigarettpaket på armslängds avstånd varje gång du betalar i en mataffär? Sådan ser verkligheten ut.

Vems är ansvaret?

Naturligtvis är det i grunden allas eget ansvar vad man stoppar i munnen. Men den som frestar har också ett ansvar. Ingen skulle slänga ner en liten flaska med sprit tillsammans med en okänd kunds lunch bara för att vara snäll. Vem vet om den som handlar är alkoholist?

Kanske är det dags att börja ta ansvar även för de som frestar? Jag säger inte att man inte får bjuda på sötsaker. Men kanske bör man ibland tänka till en aning först, så att man inte gör livet onödigt svårt för sina medmänniskor.

Vad säger du?

Mer

Tidigare om sockerberoende

85 Kommentarer

Toppkommentarer

  1. Moinois

    " Varför ska du inte äta detta????" "Du är ju inte tjock, varför går du på diet" osv osv osv..

    Just detta är ju lite humoristiskt. För det är ju just det som är pudelns kärna! Jag vill inte äta allt socker som folk försöker smyga i en (oftast av missriktad välvilja som sagt) och genom att göra det så är jag ju inte överviktig som många andra (oftast den som fäller kommentaren).

    Så på sådana kommentarer brukar jag svara "Precis, jag är inte tjock. Av en anledning."

    Svar: #30
    Läs vidare →
  2. Johanna
    Jag tycker det är bra att Doc tar upp detta. Jag är sockerberoende och jag har fallit dit ett antal gånger, trots lchf. Jag vill inte skylla mitt missbruk på någon annan - men omgivningen gör det knappast lättare för oss beroende. Jag har varit med om att bli hembjuden och att värdinnan ljugit och sagt att hon inte tillsatt socker till vispgrädden hon bjuder på. Ska man då spotta ut grädden så fort man känner sockersmaken - framför övriga gäster? Det gör man inte, av artighet, tyvärr. Det smakar inte gott men det lilla sockret räcker för att sätta igång suget igen.

    Ett enkelt nej tack respekteras inte alltid. Det ska käbblas och argumenteras för att jag har fel som inte vill ha socker eller mjöl.

    Så i ett stressat ögonblick gör man ngt obetänksamt. Man tar en "non stop" choklad utan att tänka på vad man gör. Det är en ren reflex. Sen blir det några till några dagar senare - utan att man egentligen reflekterar varför. Plötsligt en dag märker man att man sitter och biter på en bulle. Och klarar man inte av att sätta stopp där är det ett helskotta att komma tillbaka.

    Och mitt inne i ett sockerberoende är det ett smärre helvete att gå och handla eller vistas i sockerrika miljöer.

    När det gäller ett beroende är det faktiskt inte så lätt att säga att man helt väljer själv när kommersiella intressen och omgivningens föga förstående tävlar så att säga om att sätta fälleben.

    Läs vidare →
1 2

Alla kommentarer

  1. Elisabeth Randow
    Ingen har hittills nämnt ett annat problem, nämligen tv-reklamen!!
    Jag, som tyvärr tycker att godis, men framförallt glass är gott, blir skogstokig av vissa reklamsnuttar!!
    Som tur är bor jag utanför stan så det är lite jobbigt att åka o köpa det jag är sugen på, annars skulle jag torska var o varannan tv-kväll. 🙁
  2. Inger Fritiofsson
    Hej Kostdoktorn!

    Du återger ett problem jag brottats med i många år. Hur blir man bemött om man tackar nej till tårta? Eller annat kaffebröd? Man blir trugad eller ifrågasatt, och så får man skuldkänslor för att man är otacksam när den andra har gjort sig till och bakat eller köpt något smarrigt.

    Jag tycker inte ens särskilt mycket om tårta (bara hembakt), men blir förstås inte trodd om jag säger det. På mitt jobb älskar de flesta tårta. Jag är dessutom den typen som blir hungrig/sugen när jag är stressad. Inte alltid man har morotsstavar i beredskap.

    Sluta röka var inte så lätt, förrän den sista gången. Men maten... man kan ju inte sluta äta! Det vore faktiskt mycket enklare att inte äta något alls, än att behöva kryssa mellan alla ständiga frestelser, hela tiden.

    Vi tycks iallafall vara många som brottas med samma bekymmer 🙂

    //IngerF

    Svar: #56
  3. sten b
    Om någon annans välbefinnande skadas av att jag tjänar pengar tycker iaf jag att det är dags att ta mitt personliga ansvar och tänka till om även om lagen inte har hunnit ändras. Om det är företrädesvis barn som skadas hoppas jag att jag även som styrelseledamot säger ifrån.
  4. Eva
    På en vårdcentral som jag praktiserade på förra hösten bjöd de på dumlekola till alla som vaccinerade sig. Unga, gamla, diabetiker etc..
  5. ks
    spara kexchokladen till ett tillfälle då det inte stämmer
  6. Marlene S
    Att motstå alla frestelser blir för mig enklare om jag inte fuskar. Ibland när jag får för mig att jag ska fuska....så sätter jag i mig nått riktigt fettigt istället och suget försvinner. =)
    På jobbet håller jag numer en mer neutral lågmäld ton när det bjuds på tårta: "nej,tack jag mår dåligt av socker och mjöl så jag avstår". Dricker en kopp te istället. Eller ett glas vatten.
    Asketiskt, ja visst. Men jag brukar försöka påminna mig om hur min mage brukar må om jag äter mjöl och socker....
  7. Julia
    När jag på en hamburgerkedja beställde "LCHF burgare".
    Fick jag frågan om jag ville ha pommes till?
    Nej tack inga pommes till "LCHF burgaren".
    Svar: #83
  8. Helena
    Jag håller med - alltid detta godis! Ett färskt exempel: Jag var på ett föredrag om ångest och det första man hörde av de vänliga arrangörerna var "Varsågod, lite godis!" och när det var slut bar de runt skålen med sliskiga kolor etc. och trugade oss, med tillrop som "Men ni kan ju spara till senare!" osv. De menade säkert väl, men flera av oss som satt där mådde ju dåligt av olika anledningar, och ville höra om hur man kan hantera ångest, oro och panikkänslor...Då hjälper inte allt detta raffinerade socker! Som sagt, tänk er ett föredrag om alkoholism och så kommer drinkarna fram...
  9. Belle
    Jag skulle aldrig äta skit. Godis är skit. Simpelt.
  10. Annika B
    Så stolt över min 10åriga dotter som konstaterade att " mina föräldrar vill nog inte att jag äter sånt " och tog ingen chokladmuffins när de bjöd i skolan nu i avslutningsveckan. Vi har inte sagt nej till det men pratar mycket om kolhydrater, proteiner och fett och att vi vill att de är försiktiga med kolhydrater. Gullunge!
  11. Liselott
    När någon försöker truga i mig sådant som innehåller socker och/eller mjöl och inte kan förstå varför jag inte vill ha det brukar jag säga att jag lider av reaktiv hypoglykemi (=svåra blodsockerfall). Det brukar få tyst på dem. 🙂
    Svar: #67, #69, #85
  12. Flisan
    Svar på #52; jag brukar säga "jag blir tokig om jag äter det där", eller "nej tack, men ta gärna själv". De är från Bitten Jonssons bok Sockerbomben. Funkar rätt bra, men såklart fungerar det inte alltid. Jag blir nästan full i skratt när jag svarar att "jag blir tokig/galen om jag äter det där"...

    Svar på #61. Reaktiv hypoglykemi... Mycket bra tips, ska provas.

  13. Sofie
    Jag brukar för enkelhetens skull säga att jag är allergisk... det accepterar de flesta idag med alla allergier och matintoleranser runtomkring... dock helt galet att man inte ska kunna vara ärlig och säga sockerberoende utan att få tusen följdfrågor eller behöva försvara sig, eftersom ju "alla är lite sockerberoende" enligt en del, och eftersom det tolkas som att man är ett hälsofreak eller bantar, vilket många av någon anledning verkar ta som ett personligt påhopp... det är verkligen en kamp varje dag, men mataffärerna är helt klart något av det jobbigaste!!
  14. Sohlis
    Och chips är inte onyttigare än husmanskost...stämmer väl kanske om det gäller tallriksmodellen...

    http://m.expressen.se/halsa/chips-inte-onyttigare-an-husmanskost/?par...

  15. Janos
    Är det bara jag som upplever att sockersuget har försvunnit helt på strikt LCHF?
    var en godisråtta innan jag började med LCHF, nu bekommer inte godis mig alls,.
    Svar: #68
  16. Hanna Tolander
    Håller så med Doc.
    Jag tror att det ibland beror på ett slags dåligt samvete. När jag var ung och nykterist skulle alla bjuda på alkohol, "ja men ETT glas kan du ju ta, varför inte det då, måste du vara så extrem" och när jag var vegetarian ljög folk och sa att det inte fanns kött i maten, när det fanns det ...

    Och nu samma med sockret.

    Jag tror att det beror på att den andra parten annars måste ifrågasätta sitt eget beteende.
    Om jag är nykter på fest kan ju inte andra motivera sitt drickande med att man "måste" ta ett glas.

    Om jag inte tar en bulle kan de andra inte säga saker som "jo jag borde tappa några kilo så jag tar bara EN kanelbulle".

    Det är lättare att lura sig själv om alla andra gör likadant. Är det inte samma sak i politiken? Ju längre en uppfattning ligger från den tekniska sanningen, desto mindre tål uppfattningens innehavare att bli ifrågasatt.

  17. Cia
    Det var ett väldigt bra knep! Reaktiv hypoglykemi.... hehe, tack för tipset!! #61
  18. Anders A
    Så är det absolut för mig också. Allt sockersug försvann inom några dagar!
  19. Ann Kristin
    Jag har haft reaktiv hypoglykemi, och det är ingen lek. Då fanns det inte ens som diagnos, så jag fick klura ut det själv. Socker var förödande, så helt naturligt har jag aldrig gillat godis. Lchf hjälper, men juts nu får jag FÖR lågt blodsocker. Det är mycket som ska fininställas.

    Jag drack inte alkohol heller, kunde inte förrän vid 35. Jag har aldrig brytt mig om vad folk tycker, även om en viss typ av människor alltid har synpunkter.

  20. Arne
    Att tacka nej till fika, tårta och godis är ju en fråga om något annat också än bara att man vill truga. För många så är dessa saker en fråga om gemenskap. Att äta är ju i många kulturer en fråga om att måltiden är en social begivelse. Är man social är man en i gruppen. Äter man inte det som bjuds är man konstig och hör inte riktigt till gruppen. Det är enkel flockmentalitet. Antingen så är du med oss eller mot oss.

    Sedan tror jag absout att ens egna tankar om att man inte borde äta dåliga saker dövas om man får med sig en eller flera "medbrottslingar".

  21. سحوره
    Här jag bor får även läkare och apoteket servera godis gratis
  22. Julle
    "Jag tål inte gluten" Brukar funka på det mesta. Det kan folk acceptera. Jag har ändå aldrig haft problem med godis, alltid tyckt att det är för vidrigt sött och innehåller för mkt kemikalier etc. Däremot bullar, kakor, tårtor etc.
    Eller så säger jag bara "Jag är så söt ändå, tack iaf".
    Sonen fick en klubba av hamburgegubben runt hörnet, men ville inte göra gubben ledsen så jag sa att vi spar den till helgen, sen åkte den i soporna. (Sonen är 1,5 och förstår ändå inte) Men det kommer ju bli jobbigt sen när han börjar fatta vad det handlar om.
  23. Jonas
    ´det är klart att man måste få fika lite, hur tråkigt skulle inte livet bli annars?´ (OBS! ironi)
  24. Kärnfrisk
    Bara ett lite off topic påpekande i all välmening:

    " Så även fast jag inte har något besvärligt sockersug så föll jag ändå för frestelsen."

    "Även fast" är inte korrekt svenska. En liten ramsa som gör det lättare att få det rätt:

    även om
    trots att
    fast än

    Den har min fru som är svensklärare bankat in i skallen på mig. 😉

    Svar: #75
  25. Kattmoster
    Nu kan inte jag låta bli. Du har alldeles rätt vad gäller "även fast" som jag retar mig på varenda gång jag hör det. Men - "fastän" heter det, inte "fast än". Särskrivningar är bannlysta! 😉
  26. Erika
    Det som stör mig mest är att det ska vara på så många barntillställningar - julgransplundring, midsommardans & gympaavslutningar! Varför hela tiden detta godis?
  27. Mats Jonsson
    Det känns fantastiskt skönt att Andreas (kostdoktorn) visar sig vara mänsklig, det gör mig än mer inspirerad att ej återfå min svåra magkatarr jag kämpat med att få bort i 15år, ej dock av godis, utan "normala" kolhydrater som skulle vara så bra.....
    feb 2011 kom jag i kontakt med Andreas sida och la av med de mesta kolhydraterna och blev fri från min katarr på 3 dagar. Har inte tagit en magtablett sedan dess.
    12kg lättare som bonus men ganska irrelevant då jag inte brytt mig.
    Tack
    Andreas för kolahistorien
  28. Kärnfriks
    @ Kattmoster

    F'låt, slarvigt av mig. Är själv särskrivningsallergiker. Får skylla på att jag skrev kommentaren på ajfånen med slitna linser i ögonen. 😉

  29. Mats Jonsson
    Usch stavningsproffs har hittat hit.
    Fly medan tid är....
  30. Tinadin
    Jag brukar liksom några andra här säga att jag är allergisk...att jag bara får "utslag" på vågen är det ju ingen som måste få veta. Ljuger gör jag ju inte iallafall.
  31. Johanna
    Vill bara skcika en liten kommentar till dessa människor i vårt sockercentrerade samhälle som gör påhopp, trugar och bara inte vill förstå eller respektera..
    Vad faan spelar det dig för roll om jag inte äter en bulle!? Gör det dig så nervös om jag dricker en kopp kaffe istället för att frossa mig igenom hela bullfatet, som ju många som har skadligt bruk eller sockerberoende skulle göra. Tills jag mår dåligt och är spyfärdig, förstoppad i en vecka och på nytt på ruta ett med ett beroendebeteende som verkligen inte är lätt att handskas med. Skulle du vara nöjd då?!

    LCHFa på och må bra, tryck ner tårtan i halsen på dem som försöker göra detsamma med dig! 😀

  32. Emma
    Måste skriva en kommentar då jag tyckte det var väldigt bra skrivet.

    Det bjuds på sötsaker överallt i dagens samhälle, av chefer, kollegor, vänner osv. Det dem inte vet är att alla inte klarar av att äta det, utan att sedan vilja ha mer. Det förstör alltså mer än vad det ger njutning. För dem som hanterar och klarar av att äta lite då och då så är det inget som tar död på oss. Men vi är som sagt så olika.. ett beroende är ett beroende även om det är från socker eller alkohol.

    Titta gärna in på vår hemsida och blogg för lite inspiration och tips:

    http://www.valjhalsa.se

  33. MalinSt
    En sen kommentar... #57 julia - Som glutenintolerant har jag ätit LCHF burgaren med pommes massor av gånger. Det glutenfria brödet är inte gott på burgerkedjorna - men nu när jag äter LCHF så skippar jag pommesen.. 😉

    Jag är glutenintolerant på riktigt och är glad att jag har det "skyllet" när det kommer upp bullar, kexchoklad eller annat.. Och det godtas ju alltid (förutom en gång när de tyckte jag kunde peta bort gluten.. på allvar..)

    Men då de flesta vet att jag är glutenintolerant så köper de ofta något som är än mera sötsliskigt (än kanelbullar) till mig och blir oftast sura när jag säger nej tack. ofta får jag höra "vi har ju faktiskt gjort oss till - och köpt särskilt till dig.. å så vill du inte ens smaka.." Det tycker jag är jobbigast, oftast lyckas jag stå emot - men inte alltid.

  34. Alex
    Hej tänkte bara berätta att det är fler stationer att tänka på om man är socker beroende först kommer brödet och kexen sen kommer frukten efter de sen kommer flingornaa och pastan efter pastan kommer på läget och kötet därman står och läser inehålls förtekningar så man ser ut som en nörd efter köttet kommer mejeri produkterna som de flesta sockerberoende inte kan äta efter som de innehåller kasein som på minner om socker när de kommer up till hjärnan och ersättnings produkter innehåller tillsat socker effter mejerier kommer juisen som alltid står där som en jäkla fälla när man tagit sig förbi juicen är det bara kassorna kvar med sitt Godis och så är det att handla om man är sockerberoende .
  35. LMA
    Vad snackar du om ? "Brukar få tyst på dem".

    Inbilla inte mig att någon bjuder dig på någonting ! Är man så självgod och lögnaktig blir man bjuden maximalt en gång och ingen trugar en otacksam oartig.

    Den enda anledningen till affärerna marknadsför godiset på detta sätt är DU och ditt beteende att dels köpa det du inte behöver, dels att det är dessa varor som ger störst profit.
    OM du inte vill se godis, se då till att aldrig köpa godis och påverka de vänner du möjligtvis har kvar att inte köpa så blir det inte lönsamt för affären att marknadsföra godis framför ex.vis gurka. Det är alltid konsumenten som bestämmer vad man köper och med hjälp av vilka produkter ICA-handlaren köper sin Ferrari. ICA-handlaren struntar fullkomligt i VAD du köper bara det är högt påslag och hög omsättning och det bestämmer kunderna.
    ALLT ännat än att förstå att det är mest profit i de varor som marknadsförs hårdast är nonsens.
    Ingenting förvånar mig mer än de som vill förbjuda allt, från porr - alkohol, att de inte fattar att det är vad folk är villiga att betala för det handlar om.

1 2

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg