1 2

64 kommentarer

  1. Stefan Nilsson
    Är det inte samma person som ledde poängligan förra veckan tack vare sin klubba?
  2. David Stubner
    Var själv riktigt orolig inför min första hockeyträning på lchf... Men det gick över förväntan.
    Kör drink innan träning med ägg, grädde, blåbär. Grym energi på isen och efter träningen när resten av laget kippar efter andan kör jag idioten och andra roliga skridskor övningar.....:-)
  3. David Stubner
    Doc. Det vore intressant att hörs dina tankar om högintensiv träning som hockey och lämplig mat innan och efter träning.

    Mvh David

  4. Annelie_LivsGlad
    David - blir både glad o impad av det du skrev #2
  5. Hallå
    Följer du den här dieten nu också?

    - Nej, det går inte. VI måste äta det som serveras när vi är i väg på bortamatcher och så.

    Så var den saken avklarad då!

  6. Jimmy
    #3 Ja det skulle vara väldigt intressant. Jag själv springer orientering och LCHF funkar riktigt bra.
  7. Hallå "Jag har aldrig känt mig bättre än när jag kom tillbaka nu i augusti." så var väl den saken avklarad...
  8. svante mattips
    Svante igen :)

    Jonas Colting: Train Low and race High !

    Ps, kolhydrater alltså !

  9. Varför förstöra sin kropp med skräp när man tävlar, resultatet blir bättre bra bränsle som inte förstör kroppen.
  10. svante mattips
    Det behöver inte vara skräp, 10 timmar utan, du kanske inte orkar ligga på topp så länge utan att fylla på, risken att du kommer sist :)
  11. YAT
    Om du med "skräp" menar kolhydrater så är du helt enkelt "ute och cyklar".

    Vid hög intensitet och maximal förbränning (med syre) kommer kroppen alltid att välja att använda glykogen framför fett som bränsle eftersom det ger mer effekt (energi/syremolekyl) än vad fettförbränning kan ge. Sen är det glykogenlagrens storlek som begränsar hur länge du kan uppehålla denna effekt. Äter man då lågkolhydratkost så blir glykogenlagren mindre än vid kolhydratrik kost, vilket då inte är så bra eller hur?! Det är därför Colting tränar lågt på kolhydratintaget, men ALLTID ser till att ha fyllt upp glykogenlagren inför tävling. Dum vore han väl annars.

  12. svante mattips
    Äntligen....
    TACK tack YAT för hjälpen, är själv Lchf men under långa träningar lopp måste man fylla på, annars så är det stopp efter några timmar :)
    Bara för att man tror på lchf så kan man trycka i sig lite kolisar vid tävling.

    Svante Cyklar, om jag skulle köra tdf skulle jag inte köra 360 mil utan kålisar.
    Men jag kommer aldrig att få cykla det loppet :)

  13. Suck! Att kroppen företrädesvis förbränner kolhydrater är inte för prestationens skull. Utan för bli av med det tunga och dåliga bränslet.....
  14. YAT
    Svante

    Fördelen med att träna på lågkolhydratkost är ju att du vänjer kroppen att använda fettförbränningen i första hand och så länge det går. Detta främst pga att den vill spara på de mindre glykogenlagren. När då kroppen använder fett som bränsle i första hand så kommer den inte att tära på glykogendepåerna i onödan, dvs även på lägre intensitet, och blir du inte lika känslig för att köra slut på dessa, och man kan uppleva att man blivit uthålligare.

    MEN, och det är inget litet men, det förutsätter att du håller ner intensiteten. Går intensiteten över ca 65% (-75% för vältränade) av maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) kommer kroppen successivt gå över till att använd mer glykogen, oavsett vilken kost du äter. Har du då mindre glykogen lager från början så tar de naturligtvis slut snabbare också.

    Tränar och tävlar man intensivt på lågkolhydratkost, med för kort återhämtning för återuppbyggnad av glykogenlagren, kan man råka ut för successiv utarmning av glykogenlagren och man tappar all ork och fart vid tävlingar. Det var detta som drabbade skidskytten C-J Bergman när tävlingssäsongen startade säsongen 2009-2010.

  15. YAT
    cumulus

    Suck! Bara någon med stora brister i de mest elementära kunskaperna i träningsfysiologi kan fälla en sådan kommentar. Vet du inte om att glykogenförbränning ger mer energi per syremolekyl än vad fettförbränning gör?

  16. Suck igen! Jo, det har jag hört talas om till leda. Och det stämmer säkert för de som inte vågar träna sin fettförbränning......
  17. YAT
    Men snälla du.. Det spelar ingen roll hur mycket du tränar din fettförbränning. Du kan inte ändra på kemin iaf. Men saknas den kunskapsgrunden så blir det så klart svårare att förstå. Det är ju tur att Colting och Ferry förstått glykogenlagrens betydelse iaf.

    http://www.kostdoktorn.se/njut-av-nyttig-mat#comment-110901

    För de som verkligen vill lära sig lite mer kan ju läsa här t ex: http://traningslara.se/fysiologi-del-v-aerob-metabolism/

  18. Kemin är helt ok. Men dess biologiska sammanhang är verkligen inte fullständigt klarlagd. Att bli tung och försämra sin fettförbränning med kolhydrater blir därmed inte rätt. Troligtvis fel om man ser det ur ett evolutionärt perspektiv.
  19. YAT
    I "biologiska sammanhang", egentligen fysiologiska, så är det hur klart som helst. Väldigt tydligt studerat och det råder inga tveksamheter alls. Sen spelar det ingen roll träningsmässigt. Går det åt mer syre rent kemiskt så gör det.

    "Att bli tung" Hur mycket tror du du går upp i vikt av att lagra 500g glykogen istället för säg 250g? Vet du hur mycket vatten varje gram glykogen binder? Tror inte det finns en konditionsidrottare i världen som inte offrar den viktuppgången mot en 25%-ig ökning i effekt.

    Du försämrar inte fettförbränningen med kolhydrater. Däremot sparar inte kroppen på glykogenet på samma sätt som om du har lite glykogen lagrat. Men för tävlingsprestationer i konditionsidrotter så ligger du iaf över den VO2 som fettförbränningen klarar av.

    Men det är nog som Stenmark sa, he e int lönt å förklar för dem som int begrip!

  20. Stenmarks citat gillar jag! Och där har du i alla fall inte dragit förhastade slutsatser! :)
  21. YAT
    Har aldrig dragit förhastade slutsatser om det här. Mycket väl underbyggt. 8)

    Sen är det lättare att citera Stenmark om man kan dialekten. :twisted:

  22. YAT
    Relationship between training status and maximal fat oxidation rate

    http://www.jssm.org/vol9/n1/5/v9n1-5text.php

  23. Bjönne
    Tja,

    YAT, på dig låter det alltså som att sammanfattningsvis är det helt ok att träna på LCHF för oss vanliga motionärer, men att det är ok att låta kroppen köra på lägre intensitet om man t.ex. springer långt?

    Vad gäller för styrketräning? Bör man köra på lägre intensitet där också om man går på LCHF?

  24. Malin
    Efter ett halvår på lchf verkar min kropp ha hajjat hur den ska använda fettet under träning... och det verkar som att högre intensiteter fungerar också, ex intervall- löpning och spinning. men det tog ett tag, det tog exempelvis helstopp i alla uppförsbackar. Men är det någon som har nyss startat med lchf och tvivlar: ha tålamod! Jag känner mig starkare på ett helt annat sätt än när jag åt kolhydrater. Men det tog 6-7 månader.....

    (Obs, jag har testat periodvis att ladda lite just bara före träning med lite bröd och müsli till mellanmål ellelr frukost men har upplevt att det försämrar)

  25. Janne
    Hockeyspelaren äter med andra ord inte LCHF utan Atkins - lite KH mkt protein.
  26. YAT
    Bjönne

    Jepp, så är det i de flesta fall. Det finns alltså både för- och nackdelar träningsmässigt med lågkolhydratkost. Det man gör är egentligen är man styr lite över hur kroppen väljer bränsle vid lägre belastningar. Har man låga glykogennivåer så snålar kroppen på det och väljer nästan uteslutande fettförbränning istället. Har vi gott om glykogen och fyller på med kolhydrater hela tiden så använder kroppen mer av glykogenet även vid låga belastningar.

    Det är dock inga problem alls att träna som motionär eller annat så länge glykogenlagren räcker. Problemen börjar komma om man tränar ungefär som Svante gör, t ex om man är så pass tränad att man orkar träna/tävla med hög syreupptagning under tillräckligt lång tid. Upptoppade glykogenlager räcker ungefär i 1,5 timme för vältränade konditionsidrottare i tävlingsfart. Vid mindre glykogenlager, som t ex vid lågkolhydratkost, börjar de alltså ta slut tidigare. För att ta Ferry som exempel så behövs egentligen inte helt upptoppade glykogenlager tävla i skidskytte då den längsta tävlingstiden är en knapp timme. Men blir det tätt mellan tävlingarna/högintensiva träningar hinner inte kroppens egna glykogentillverkning (glukoneogenesen – GNG) med och det kan bli en successiv utarmning av glykogenlagren som för C-J Bergman.

    Detta gäller naturligtvis även styrketräning. Men det är svårare att nå till glykogenlager tömning eftersom styrketräning inte använder sig så mycket av förbränning(med syre) utan får sin energi främst av anaerob (utan syre) energileverans, ATP-lager, kreatinfosfat (PCr) och spjälkning av glykogen under bildning av det vi i vardagslag kallar mjölksyra. Återuppladdar de anaeroba energikällorna och nedbrytning(förbränning) av mjölksyra görs däremot i sin tur genom fett- och glykogenförbränning.

    Sen spelar det naturligtvis roll hur strikt LCHF du äter och hur många och långa pass du tränar samt återhämtningen emellan. Men för de flesta är det inga problem alls med styrketräning utan kan istället uppleva en fördel då energileveransen blir jämnare under dagen.

  27. Alex
    #26

    Tack YAT. Skönt med lite fakta istället för ideologi. Alla vet redan att det går bra att träna som motionär på LCHF så inte så mycket nytt där och spelar inte så stor roll varför det funkar. Det är när det börjar handla om ren prestation det blir intressant om kolhydraternas funktion kontra fettförbränningen. Om nu lite kolhydrater kan maxa ditt resultat, varför neka kroppen det? Paleofolket är lite mer öppna i kolhydratsfrågan. Jag förespråkar själv lågkolhydratskost vid träning, men kan vi inte vara överens om att det finns tillfällen då kolhydrater faktiskt är till nytta? Det finns allt för dåligt med information om hur man maximerar sin träning och prestation på lågkolhydratskost så jag välkomnar all (nyanserad) info jag kan komma över. Någon som läst "The Paleo Diet For Athletes" av cordain? Funderar på att införskaffa den.

  28. Jones
    Nu måste vi förstås ta i beaktande att det finns en väldigt stor skillnad mellan en topp-idrottare och en 'vanlig människa' som tränar/tävlar. Kolhydrater som bränsle har blivit väldokumenterat och analyserat en lång tid redan. Det faktum att Colting laddar på sina glykogenlager är p.g.a att kroppen genomgår en enorm stress under en tävling på hans nivå och ökar behovet av mer energi för att öka sin prestation. Vidare i Coltings bok, 'Den Nakna Hälsan' skriver han ett kapitel om hur ohälsosamt det är att tävla på elitnivå. Man kan förstås diskutera om det är hälsa eller prestation man strävar till.
  29. Kattis
    Hej!

    Var på en föreläsning igår som hette "Diabetes och fysisk Aktivitet" med Peter Adolfsson Överläkare på SU och Stig Mattsson Dietist Falu Lasarett.

    Jag blev häpen. Här rekommenderades det stora mängder kolhydrater i form av enkla snabba kolhydrater. 80% av åhörarna var knappast elitmotionärer!!! I mitten av föreläsningen kom det in lite smygreklam för en ny bar som ska hjälpa oss diabetiker att hålla sockret högt och jämt under motion. Bara att pumpa in mer insulin. Fy f....n säger jag bara!!!! Sen försökte man prata om detta problem som ví har idag, när det gäller de snabba kolhydraterna, då tar Peter Adolfsson fram ett exempel på att en sockerbit är en bra hjälp istället för stjälp vid kraftig motion. Inte bättre att dra ner på insulinet, käka något långsammare kolhydrater såsom nötter? Nej, då kände jag mig mer som en häxa på 1700 talet som kokat ihop något skumt.

    Var fanns pastan, cornflaksen och frallorna på Stenålderstiden? Fanns det barer med majs sirap också? Visst fanns det honung och annat sött men väldigt begränsat.

    Under pausen serverades det frallor lika vita som papper...

    Jag kan bara säga att efter 3 år med mindre kolhydrater, äter vid hög prestation och fyller på när kroppen säger till, så har mina kolesterolvärden blivit normala, jag har en normal hälsosam vikt och sprang halvmaran på 1.35 vilket gör mig stolt då jag är typ 1 diabetiker, kvinna och snart 40 . Mina hormonvärden är normala och mitt HBA 1 c är helt inom ramen, vilket det inte har varit innan. Vad mer krävs? Dessa två herrar talar om att man kommer tappa en hel del muskelmassa på kuppen om man drar ner på kolhydraterna, jag gjorde en fettmätning och den visade snarare på att min muskelmassa ökat, fettvikten minskat! Förklara detta? Vad ligger bakom detta. Att vägra inse? Lyssnar ni på folk? Jag blir mörkrädd då jag är säker på att här ligger många lik begravda...

    Jag blev väldigt ledsen när jag hörde denna föreläsning, främst för att majoritet kommer gå hem och käka vit pasta och ställa till sin diabetes, starta den onda cirkeln. På kuppen får vi fler följdsjukdomar. Vad krävs? Inte dags för förändring snart. Dessa kostdirektiv fungerar inte!!!!

    Jag är i mitt livs form och har aldrig mått bättre!

  30. Alex
    #28 Har läst Den nakna hälsan. Håller helt med dig Jones. Hälsa och prestation är inte samma. Vill man maxa sin hälsa skall man inte hålla på med tung konditionsidrott exempelvis. Men om man nu råkar älska att tävla exempelvis långdistanslöpning tycker jag man kan göra det och samtidigt sköta hälsa, så gott det går. Min träning (kampsport) är inte hälsomaximal, men jag gör små förändringar om jag kan, för att orsaka så liten skada som möjligt men samtidigt prestera på hög nivå. Jag tycker nämligen om att tävla. Kan inte hjälpa det.
  31. Marianneli
    Kattis,

    Det låter som om du behöver samla ihop alla LCHF-ande diabetiker, som tränar, skriva ned era hälso- och träningsresultat och skicka det till föreläsarna och samtidigt få det publicerat i Falukuriren.

  32. Det gäller att förse sin kropp med bränsle. tränar man mycket så måste ju motorn ha mycket bränsle. och tränar/tävlar man länge så måste bränslet fyllas på kontinuerligt så även med lchf träning. Inga problem att träna med mycket hög syrebelastning men man måste lära sin kropp det. Fyller man på efter hand med bra fett så använder kroppen detta som bästa sortens bränsle. Fyller man inte på så stannar motorn mycket enkel matematik. Och vi LCHF are har mycket mindre egna fettlager än andra så därför måste vi planera vår träning och bränsletillförsel. Men skräpa inte ner den med kollisar...
  33. YAT
    Nej, Bosse. Där har du bara helt fel! Jag måste fråga vart har du hämtat den "kunskapen" ifrån? Tyvärr så finns det ju en del spridd felaktig information angående det här, och då tänker jag speciellt på en viss utgiven bok angående träning och lågkolhydratkost som bygger mycket på rent omöjliga hypoteser från författarens sida.

    Sen kan du inte "lära kroppen" att få ut mer energi av fett per syremolekyl. Det är helt omöjligt. Man kan liksom inte lura kemin. Hur skulle det gå till menar du? Och det är syreupptagningsförmågan som är den begränsande faktorn för vad du kan prestera i konditionsidrotter.

    Sen behöver du knappast fylla på med mer fett under aktiviteten. Energi lagrat i fettväven har även de magraste, så också LCHF:are, så att det räcker till aktivitet i många timmar/dagar.

    Men har du några vetenskapligt grundade källor till det du påstår så presentera dem gärna. Det är nog fler som är nyfikna på vart "kunskapen" kommer ifrån.

  34. Men kroppen förbränner också fett och kolhydrater samtidigt och efter en och en halv timme är ändå glykogendepåerna på en minimal nivå. Har svårt att tro att kolhydrater skulle göra så stor skillnad. Har själv aldrig kunnat träna så hårt och intensivt som med fett istället för kolhydrater och då pratar vi om flera timmar med fullkontaktkampsport med inget annat än vatten mellan pauserna.
  35. Kommer från min egen träning i skog och mark. har aldrig blivit trött. Man känner sig som energizer bunny!
  36. YAT
    34

    Jo, det stämmer. Men ju högre syreupptagning du ligger på desto mindre av det till mitokondrierna levererade syret används till fettförbränning. Vid tävling för elitkonditionsidrottare, där man kontinuerligt ligger på en VO2 på ca 90% eller något över (beror på mjölksyratröskeln), så är andelen syre som går till fettförbränning minimal. För att få ut maximal effekt, vilket är det primära när du ligger på max, väljer kroppen den energikälla som kan leverera mest energi per syremolekyl (eller tidsenhet om du så vill) för att få högsta möjliga fart/kraft på sin aeroba kapacitet. Se länken jag gav i inlägg 17 eller direkt i figuren här:

    http://media.traningslara.se/2008/09/fettvsintensitet.png

    Att mängden kolhydrater i kosten har betydelse för hur välfyllda glykogendepåer vi får finns det klara bevis för i flera studier.

    Dina egna träningserfarenheter kan jag naturligtvis inte uttala mej om, så det låter jag bli. Men tränar du tillräckligt intensivt så kommer energin du använder i träningen mestadels från glykogenet, antingen via förbränning med syre eller så också via anaerob (utan syre) spjälkning som ger mjölksyra, vilket då i sin tur blir det som begränsar hur länge du orkar hålla intensiteten. Sen är det bara hur mycket glykogen du har lagrat som avgör hur länge det räcker. Har du startat med halvfulla depåer, som inte är så ovanligt med strikt lågkolhydratkost, så räcker glykogenet hälften så länge på samma effektuttag. Väldigt logiskt, helt enkelt.

  37. YAT
    35

    Nä, men då kanske vi ska sluta jämföra dej med elitkonditionsidrottare som har en helt annan kapacitet att arbeta på hög syreupptagningsförmåga. Förmodligen ligger du betydligt lägre än den kritiska punkten och ligger därför inom det område där fettförbränningen klarar av att leverera tillräckligt med energi för det arbete du utför vilket gör att du kan fortsätta väldigt länge innan du "blir trött".

  38. Är det något jag lärt mig med LCHF är att det "vetenskap" som finns om mat, kropp och träning är i allra högsta grad tvivelaktig. Att som du ta den som högsta sanning kanske är ok för dig. Själv går jag efter kroppen och knoppen. Och hur jag tränar i skog och mark har ju du ingen aning om men klassar tydligen ner mig utan problem ialla fall. Inget problem för mig för de allra flesta som inte har egna åsikter försöker göra andras till sina egna.
  39. YAT
    För mej får du tro precis vad du vill, Bosse. Det kan jag tydligen inte med upplysning göra någonting åt. Men att påstå att fett är bättre bränsle än glykogen för idrottsprestationer oavsett intensitet och krav, enbart baserat på din egen erfarenhet, är bara okunnigt och bidrar till spridande av felaktig information.

    Sen klassar jag inte ner dej utan drar slutsatser utifrån din egen beskrivning. Att det sedan innebär att jag drar slutsatsen att du inte är elitkonditionsidrottare skulle jag knappast beteckna som att "klassa ner" dej. Det skulle ju förutsätta att du beskrivit dej själv som elitidrottare, vilket du inte gjort.

    Men om nu inte vetenskap och forskning duger, och inte min redogörelse heller, så kanske du kan ta till dej av Doc:s kommentar här åtminstone;

    http://kolhydrater.ifokus.se/discussions/4d7165d1b9cb46222d072cfd-eli...

  40. YAT, jag går efter MIN kropp och MIN erfarenhet. det har gjort mig frisk, stark och outtröttlig. Vad sedan din "vetenskap" säger är av inget intresse.
  41. svante mattips
    YAT :)

    Vilka svar du ger o på ett pedagogiskt sätt det kallar jag proffsigt, känns som du jobbar med detta.
    Tack från Svante som bara ville ha lite råd, sen tror jag att hockey o superlångdistans inte ska jämföras varken träningsmässigt eller tävlingsmässigt.

    Må bäst alla Lchf vänner !

    Svante

  42. Martin
    Bosse

    Och DINA erfarenheter är inte av intresse om man ska diskutera vad kroppen föredrar för bränsle under hög intensitet, eller vilket bränsle som ger mest energi per syremolekyl. Å andra sidan är det inte så mycket att diskutera eftersom alla data visar att kolhydrater är effektivare än fett. Så fram till det att någon kommer med någon form av bevis om motsatsen så är det ju inte ens något som behöver diskuteras. Med bevis menar jag inte personliga anekdoter.

  43. YAT
    41 Svante

    Tack! Kul att det uppskattas när man lägger ner lite tid och att man kan bidra med information som kan komma någon till godo. Att man sen inte når fram till riktigt alla kan jag ta.

    Ja, självklart ska man inte direkt jämföra hockey och konditionsidrotter varken tränings- eller tävlingsmässigt. De ställer ju väldigt olika krav på kroppen. I hockey är ju t ex inslaget av anaerob energileverans väldigt stor.

    Om du sen tänker på artikeln så var väl avsikten att hålla Abbott lite lättare så han inte la på sig onödig vikt under sommaren, helst utan att han skulle tappa för mycket muskler. Och då var dieten väl vald. Lågkolhydratkost med mer mättande protein, som samtidigt borgar för att mista minimalt med muskelmassa, och inte riktigt lika mycket mättande men energitätare fett. Sen om det kallas Atkins, LCHP, bara LC eller något annat spelar väl mindre roll. Det funkade ifall bra för honom tydligen och det har gjort det för mej också.

  44. Thomas H
    Märkligt ändå att så många nu upplever sig vara starkare och friskare med LCHF-kost, fastän det nu inte skall vara så enligt nu känd vetenskap!

    Andra fördelar är ju även mindre sjukdagar per år.... och förkylningar verkar drabba våra bästa skidåkare lite väl ofta som nu laddar sina kroppar enligt denna vetenskap. ;)

  45. Martin, för MIG är det viktigt.
  46. svante mattips
    Jo visst är det sant har varit sjuk 2 dagar på 34 års arbete, är kock som tränar mycket, har nog ätit lchf länge innan det blev känt, mycket smör o grädde fina feta biffar mycket skaldjur, lax sill osv, uteslutande riktig mat :) attt många känner sig bättre är ju klart, man mår ju jättebra på lchf, du tävlar ju inte varje dag :)

    Svante

  47. JAUS
    YAT: Har du räknat in glukoneogenesen? Hur snabbt kan kroppen fylla på Glykogenlagren genom att först bilda glukos (glukoneogenes) och sedan omvandla glukosen till glykogen (glykogenes). Om man tar hänsyn till att en lågkolhydratare har effektivare fettförbränning och glukoneogenes så borde detta tillsammans kompensera, åtminstone till viss del, de mindre glukogenlagren. Frågan är hur mycket, dock.
  48. YAT
    47

    Jepp, självklart. Klantig vore jag ju annars. GNG står nämnt redan i inlägg 26. Tyvärr är GNG inte tillräckligt effektiv för att kunna producera den mängd glukos som behövs för att fylla upp totalt tömda glykogenlager, dvs ca 500-600g glykogen. Egentligen är GNG också en väldigt resursslösande process.

    Glukoneogenes (bildning av glukos från andra molekyler, främst aminosyror och glycerol, men även pyruvat och laktat) är en energikrävande process. Det krävs 2 gram protein eller 8 gram glycerol för att framställa 1 gram glukos.

    http://www.matfrisk.nu/article335.asp

    Att tänka på här är också att hjärnans glukosbehov går före all uppladdning av glykogendepåer. Jag har sett siffror på ca 200g glukos/dygn nämnas bl a av Zepp här på bloggen. Riktigt var de är hämtade vet jag inte, då jag inte fick något svar när jag frågade. Själv har jag tidigare hittat dessa:

    Estimated glucose production at 5-6 wk of starvation is reduced to approximately 86 g/24 hr. Of this amount the liver contributes about one-half and the kidney the remainder. Approximately all of the lactate, pyruvate, glycerol, and amino acid carbons which are removed by liver and kidney are converted into glucose, as evidenced by substrate balances across these organs.

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC535723/

    Whereas in the postabsorptive state glucose is produced at a rate of 150-300 g/day (3-5), total glucose formation is reduced to 85-90 g/day following a prolonged fast

    http://www.ajcn.org/content/23/7/986.full.pdf+html

    Att man har en ökad, ej effektivare, fettförbränning vid lågkolhydratkost, spelar ingen roll då man vid tävlingsfart använder syret till i princip uteslutande glykogenförbränning eftersom det ger effekt per syremolekyl. Detta gäller oavsett vilken kost man äter. Man kan inte göra fettförbränningen effektivare på så sätt att man kan få ut mer energi per syremolekyl, ifall det var så du menade.

  49. Peter P
    YAT
    Vet du vad som får mig att dra öronen åt mig? Det är människor som är övertygade om att de själva har lösningen, den ultimata lösningen. När jag läser dina inlägg och noterar den övertygelse du har om att du har fullkomligt rätt och Cumulus bara har såå fel då tappar jag lusten att läsa fler av dina inlägg.

    Jag tror du skulle komma längre på en mer ödmjuk inställning och kanske lära dig något också...

  50. Är det något vi lärt oss med maten är att vetenskapen är långt ifrån perfekt och ofta "tolkas den åt betraktarens håll." Inte minst livsmedelsverkets 72 studier som bidde en tummetott.
1 2

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg