Fler äter smör, även i Finland
21 december 2010 av Dr Andreas Eenfeldt
i Lågkolhydratkost
i Lågkolhydratkost Gårdagens fettskräck börjar släppa på allt fler ställen. Sverige och Norge har kommit längst, men nu äter man även mer smör i Finland, för första gången på 40 år:
Siffrorna visas upp av branschorganisationen Svensk Mjölk. En lovande utveckling för mejerinäringen?
Nej, lustigt nog är man tvehågsen om detta. Det finns andra hänsyn som man också måste snegla mot.
För fem år sedan sände Svenskt Smör ut en broschyr om fett i maten. ”Vi behöver fett” var rubriken på sidan två. Och sedan kom en intressant mening: ”Mer grönsaker, rotfrukter, frukt, bröd och annan kolhydratrik mat och mindre fett gör det lättare att hålla vikten.”
Ett överraskande påpekande från en organisation som skall arbeta för mejeriernas intressen. Så jag tog kontakt för att höra hur de egentligen ser på läget och fick besked att broschyren inte längre var aktuell. Den hade ersatts av en ny utgåva. ”Vi försöker hålla oss à jour med aktuell forskning”, påpekade man.
Den nya utgåvan visade sig vara snarlik den tidigare. Samma titel, samma bilder, samma rubriker, samma grafiska utstyrsel. Det framgår att utgivaren numera heter Smörfrämjandet, en underavdelning av Svensk Mjölk. I övrigt får man se noga efter för att hitta skillnaderna, men när man gör det finner man att den överraskande meningen inte längre finns med. Istället får vi veta att ”många tror att det bara är genom att äta för mycket fett som man blir tjock.”
Jo, det känner vi till från antifettpropagandan, anförd av Livsmedelsverket. Och det var dit jag blev hänvisad om jag ville veta mer. Smörfrämjandet håller sig à jour med aktuell forskning genom att ansluta sig till Livsmedelsverkets idéer.
Och de är ju väl bekanta fastän ingen, vare sig hos Livsmedelsverket eller på annat håll, har kunnat påvisa hur fett i maten kan bygga upp fett på kroppen utan det insulin som öppnar kroppens fettceller. Och insulin frisätts inte av fett. Det frisätts av kolhydrater som, påpekade Smörfrämjandet i en alldeles ny mening ”…kan också omvandlas till fett, om man äter för mycket.”
Också? Men fett i maten är ju oskyldigt till övervikt. Det kan förbrännas utan att stanna kvar, om vi inte äter för mycket kolhydrater dessutom.
Nej, kroppsfettet kommer nog enbart från kolhydraterna. Det vet man i Afrika, där Henry Stanley vid sitt letande efter Livingstone mötte byprincessor som på fädernas anvisning hade blivit så feta av hirsgröt att de klafsade runt som sälar i sina gödningsrum. Och det vet man i allt bredare kretsar även i Sverige, vilket drivit smörstatistiken mot allt högre höjder.
Även hos Smörfrämjandet vet man detta, för annars skulle inte meningen om rotfrukter och dyligt ha tagits bort. Snart skall man uppfatta det även hos Livsmedelsverket, vars nutritionsavdelning just har fått en ny chef. Då kommer mejerierna att slippa sin ängsliga balansgång mellan myndigheten och konsumenterna.
Men än så länge är man tvehågsen. ”Stek i smör utan att maten blir fetare” är en rubrik i båda versionerna. Under den får man veta att opanerade biffar inte suger upp fett i stekpannan. För att slippa få i sig smör i onödan bör man avstå från panering och i värsta fall spä ut smöret med rapsolja, för ”smör i lagom mängd kan ingå i en sund kosthållning”.
Det är det mättade fettspöket som man inte har kunnat skaka av sig. Smör innehåller 53 procent mättat fet, bekänner Smörfrämjandet och har haft uppenbara problem med uppgiften att främja något som enligt gängse mening är så farligt för hälsan.
Men nu kommer något uppmuntrande. På sin hemsida omtalar dess moderorganisation att WHO har utfört bred forskning som inte kunnat påvisa något samband mellan mättat fett och hjärtkärlsjukdom:
”Den nya sammanställningen av forskningen … hittar alltså inga sådana samband. Denna sammanställning är mycket inressant, eftersom den kan bidra till att omvärdera synen på mjölkfett.”
I och för sig ingen överraskning, eftersom hjärtkärlsjukdomar var nästan okända i början av 1900-talet, när smör var det enda matfett som fanns. Men det senaste halvseklet har läkare, dietister och annan vårdpersonal fått lära sig motsatsen utan saklig grundval, och hos Livsmedelsverket har den nya insikten ännu inte slagit rot. Men för Smörfrämjandet blir det väl nödvändigt att redigera om trycksaken än en gång.
Piltson@gmail.com
http://wholehealthsource.blogspot.com/2010/12/dairy-fat-and-diabetes....
Några importerade och senast köpte jag Skånemejeriers ekologiska som är tillverkat på gammaldags vis där man låter mjölken surna lite innan man gör smöret.
Och så såg jag att ICA säljer smör under eget märke, samt ett importerat Franskt delikatesssmör.
Smör var inte det enda matfettet i början av 1900 talet. Ingen vanlig jobbare hade råd med det till vardags, ej heller ko-bönder fick det, det skulle säljas till de rika. Ister var däremot det vanligaste matfett.
"Och de är ju väl bekanta fastän ingen, vare sig hos Livsmedelsverket eller på annat håll, har kunnat påvisa hur fett i maten kan bygga upp fett på kroppen utan det insulin som öppnar kroppens fettceller."
Jo Acylation stimulating protein har man känt till väldigt länge. Det vore katastrofalt för människokroppen om vi skulle sakna en mekanism för fettinlagring i frånvaro av insulin. Ingen kritik mot ditt inlägg i övrigt men just det där är fel.
Se http://www.dgfett.de/material/welches_fett.pdf
Intressant, men är inte det normalt att man syrar grädden innan man gör smör? Har för mig att det brukar stå i innehållsförteckningen.
Det har inte med saken att göra. Insulin krävs inte helt enkelt. Det var det enda jag svarade på.