Feta 18-åringar vid mönstring

Fetma vid mönstring

Ovan ses den explosionsartade ökningen av fetma hos svenska 18-åriga pojkar sedan 60-talet.

Under samma period har vi översköljts med dåligt underbyggd propaganda om att undvika naturligt fett. Samt att äta mer kolhydrater, som riskerar att öka fettinlagringen. Att döma av statistiken ovan – verkar det ha varit en bra idé?

Tiodubblad extrem fetma – på en generation

Här är vår före detta statsminister vid mönstringen:

Persson

Han mönstrade (med vissa viktproblem) just innan statistiken ovan börjar – 1969. Då var fetma bland 18-åriga svenska män ovanligt. Mindre än en på hundra var fet.

Nu, en enda generation senare, är fetma inte längre ovanligt. Mer än fem procent är nu feta – drygt fem gånger fler. Och extrem fetma har blivit tio gånger vanligare.

Detta har som sagt inträffat medan vi felaktigt fått veta att allt naturligt fett är farligt, och uppmuntrats att äta mer kolhydrater. Raffinerade kolhydrater ger lätt fettinlagring. Är det huvudorsaken till utvecklingen?

Nytänkande vs. kvitt eller dubbelt

Det rimliga alternativet till de fettsnåla kolhydratspäckade råden är att istället råda befolkningen att äta naturligt fet mat igen. Och akta sig för större mängder socker och andra raffinerade kolhydrater.

En del menar att vi behöver mer långtidsstudier innan vi ändrar något. De menar alltså att vi skall fortsätta på samma kurs i åratal, kanske decennier.

Jag menar att de leker kvitt eller dubbelt med fetmaproblemet. Och inget tyder på att resultatet blir ”kvitt”.

Mer

Carl von Linné talar ut – han hade knappast gjort samma misstag

Mer smör, mindre fetma?

Handlingsplan mot fetma havererar – ”världens ambitiösaste” fettsnåla handlingsplan mot fetma gav mer fetma.

Göran Persson äter lågkolhydratkost

De västerländska sjukdomarnas ankomst

Professor: mättat fett naturligt och ofarligt

Allt om viktnedgång

Smörförsäljning och övervikt

Referens

Neovius M et al. Shift in the Composition of Obesity in Young Adults between 1969 and 2005. Int J Obes (2008 ) 32, 832–836.

1 2 3

113 kommentarer

  1. Vildhonung,
    Jag hoppas att du kokar egen buljong så att din kropp åtminstone får alla byggstenar den behöver för att kunna reparera skadorna. Jag kan ju inte garantera att den kan det i alla fall men den får i alla fall chansen! :-)
  2. A F
    Kenneth Ekdahl,

    Tja, i så fall bör vi ju verkligen sluta med ovanjordsgrönsakerna som tar upp massor av odlingsmark för mycket lite kalorier. Jag påstår inte att gräsbetande djur är ett klimatproblem, jag hävdar bara att det inte verkar som om det skulle räcka för att föda jordens befolkning (om vi pratar om kött). Och så vitt jag har sett har du inte några belägg för att det skulle vara fel.

    Sen vore ju den bästa lösningen på klimatproblemet att minska jordens befolkning med minst 75%, (åtminstone av den resursslukande industrialiserade världen) men det är ju inte så tilltalande.

  3. A F,
    Kött är väldigt näringstätt, man kan klara sig på väldigt små mängder jämfört med grönsaker och spannmål.

    Sedan finns det ju mycket annat kött än nötkött. På t.ex. Afrikas savanner skulle det sannolikt vara mer effektivt att i stället förvalta de djur som redan finns där och hjälpa dem så att man kan ta ut så mycket kött som möjligt.

    På USAs prärie skulle man där det fortfarande kan växa gräs lämpligen återinföra buffeln, och i takt med att gräset tar över kan de få sprida sig på de ytorna.

    I Sverige skulle man kunna tänka sig kor, grisar och höns, men även får och getter och en del andra djur beroende på vad just den aktuella marken lämpar sig bäst till.

    Grönsaker kan man odla närmare bostäderna, jag har sett lysande exempel på hur man kan hänga ett antal hängrännor på en södervägg och odla sallad, jordgubbar, paprika och mycket annat på en enormt liten yta. Man behöver inte heller jord utan kan blanda lika delar sand och gräsklipp och sedan fylla på med gräsklipp ovanpå. Klippet från en kvadratmeter gräsmatta räcker till en kvadratmeter odling. Då släpps inte ut mer co2 än ifall klippet fått ligga kvar eller lagts på kompost.

    Annars kan man torka gräsklippet till utmärkt och mycket omtyckt foder åt hönorna som dessutom äter både ogräs och skadeinsekter.

  4. A F
    Kenneth Ekdahl,

    Näringstätt, jovisst. Men som jag skrev någonstans i början så klarar jag mig inte på 900 kcal/dag. Det spelar ingen roll om de upptar 3 liter eller 1 dl. Ärligt talat.

    Och ja, det finns ju annat än energiinnehållet också som spelar roll, men jag behöver en del energi. Punkt.

  5. Anna Delin
    Apropos odling, så testar jag täckodling (= gräv- och plogfri odling) sen förra sommaren. Mina vitlöksstammar är tjocka som purjolökar, det är verkligen stor skillnad.
  6. A F,
    900 kcal nökött plus 900 från griskött plus 900 från ägg och/eller höna plus kanske 900 från smör och grädde. Sedan kan man säkert samla in en del av gödseln från djuren och få gödning till en del grönsaksodling också. Men en hållbar livsmedelsproduktion kan du inte få utan djur.

    Anna Delin,
    Låter som en variant av permaculture? Det börjar dyka upp flera intressanta hållbara och småskaliga odlingsformer nu, och bäst blir de i allmänhet när man kombinera med djur. För de flesta villaägare och liknande är nog höns lämpligast. Det borde ju vara drömmen för många att göra om ogräs och skadeinsekter till jättegoda och nyttiga ägg samtidigt som höns är ett jättetrevligt sällskap. :-)

    Tyvärr funkar det nog inte så bra för mig att ha höns på min balkong på andra våningen. :-(

    Fast räven får iofs svårt att komma åt dem. :-)

  7. Anna Delin
    Höns (eller snarare tuppen) låter alldeles för illa, speciellt i tidig gryning. Ankor är bättre, men de behöver tillgång till vatten att bada i. De kan vara lite elaka också, så kombinationen barn-ankor är svår. Men någon gång i framtiden ska jag ha ankor.

    Gödsling: tydligen ska "helt vegetarisk" gödsling funka bra. Då gödslar man med färskt gräsklipp, dvs ogräs som man sönderdelar lite, samt gärna stenmjöl, så finmalet som möjligt. Djur i formen av maskar arbetar sedan hårt med att omvandla gräsklippet till näring.

  8. Anna Delin,
    Skall du gödsla med gräsklipp så behöver du samma areal gräs som odling, alltså kan du bara utnyttja 50% av jorden. Gårdar med hästar brukar bara vara glada ifall någon vill hjälpa dem att bli av med några säckar gödsel, annars får de betala för att bli av med den. Det är dock viktigt att den får bränna färdigt innan man lägger den på jorden.

    Däremot kan du förlänga säsongen en hel del genom att bygga upp en odlingsbädd med färsk hästgödsel i botten som värmer ordentligt, gör i ordning den på hösten och sätt t.ex. rotfrukter då, och kanske täck över på vintern, så kan du få en mycket tidig skörd.

  9. Anders S
    Artikel i DN om att bönderna slutar plöja. Fast oroväckande att det kräver mer gifter och bereder väg för Monsantos pantenterade GMO utsäde.

    http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/bonderna-slutar-ploja-jorden-1.891051

  10. Kanske inte helt relevant men inlägget får mig att minnas....Själv vägde jag 84kg när jag mönstrade för 25 år sedan... jag var lika lång som jag är idag. För sex månader sedan vägde jag 144kg... hade då ägnat mig åt 25 år av kaloribantning ack lågfettkost... det funkade inte så bra....ju... Nu väger jag 114kg efter sex månader med LCHF, ska bli ytterst spännande att se vart min vikt "landar".
  11. Anna Delin
    Hästgödsel funkar finfint, inget snack om den saken. Vi tog hit en hel släpkärra förra våren. Men om man vill slippa hantera bajs tycker jag att gräsklipp är ett alternativ. Maskarna verkar dessutom gilla förmultnade växtdelar bättre än gödsel och det är i huvudsak maskaktiviteten man vill åt.
    Jag har nästan lyckats avskaffa trädgårdskomposten - den används numera bara för lite tillfällig förvaring.

    Och eftersom varken kolatomer eller kväveatomer eller några andra atomer heller för den delen nyskapas i hästarnas magar så borde slutnotan vad gäller arealer som behövs för att tillverka gödningsmedlet bli densamma oavsett vilken väg man väljer för atomerna att ta. Egentligen borde vi, på en skala som omfattar hela samhället, cirkulera vår egen spillning men med det system vi för närvarande har (avloppssystemet) för att hantera denna resurs blandas det upp med allehanda gifter (förutom de vi alldeles frivilligt äter) och blir otjänligt.

  12. Mänsklig avföring innehåller mycket lite näring, det mesta finns i urinen. Men båda, liksom våda kroppar efter livets slut, bör hanteras som kemiskt riskavfall. Bör definitivt inte spridas i naturen.
  13. Anna Delin
    Visst är det kisset som innehåller mest näring, men av praktiska skäl är de två svåra att separera, inte minst när det gäller hästar.
1 2 3

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg