Fet av bakterier?
i Viktnedgång 
Det finns ingen gräns för vilka långsökta teorier som kan tänkas (bort)förklara problem med fetma. SVD tar idag upp en av de märkligare – blir vi feta av bakterier?
Tydligen har forskare funnit vissa skillnader i bakteriefloran i tarmen hos smala och hos tjocka personer.
Teorin är att dessa förändringar kan bero både på ärftlighet och på miljöpåverkan och att de påverkar hur näringsämnen i kosten bryts ned. Den fetmaassocierade sammansättningen av bakterierna skulle kunna leda till att till exempel kolhydrat i ökad omfattning lagras in som fett i kroppens fettvävnad och andra negativa förändringar.
Jag måste tyvärr såga denna teori som högst osannolik. Bakterierna i tarmen håller till i tjocktarmen – dit maten kommer efter att kroppen redan tagit upp nästan all näring i tunntarmen. Där lever bakterierna bland annat på att jäsa fibrer och annat som kroppen inte tagit upp. Jag tvivlar därför på att de har något större inflytande på vikten.
Som jag ser det är det mycket mer sannolikt med ett omvänt samband – feta äter oftare en viss sorts mat (Coca Cola och McDonalds?) som leder till att en viss sorts bakterier trivs i tarmen. Smala äter hellre annat (kött och grönsaker?), som får andra bakterier att trivas.
Här finns artikeln:
SVD: Tarmflorans betydelse för fetma granskas
Läs mer
Fetma smittsamt? Andra forskare har haft idén att vi blir feta av virus…
"– En trolig förklaring är att de bakteriefria mössen inte kan bryta ner kolhydrater, dessa lagras i stället i blindtarmen och tas aldrig upp som näring."
Länk till min lätt ironiska kommentar samt originaltexten under namnet.
Det hade varit kul att jämföra den gasbildande effekten hos vanlig ärtsoppa och samma soppa där man filtrerat ur skalen. Fast här misstänker jag att man inte hittar så många som är villiga att testa. :-)
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16166204?dopt=Abstract
SLV:s högkolhydrat och lågfettdiet måste kräva enormt många fler offer!
(dvs. en mängd metabola sjukdomar!)
http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=10400
yoghurtätarnas fördel.
Själv tycker jag filmjölk är svenska språkets vackraste ord.
Men använder det endast för att komma igen efter penicillinkur (hu).
"Colonization of adult germ-free mice with a distal gut microbial community harvested from conventionally raised mice produces a dramatic increase in body fat within 10–14 days, despite an associated decrease in food consumption. This change involves several linked mechanisms: microbial fermentation of dietary polysaccharides that cannot be digested by the host; subsequent intestinal absorption of monosaccharides and short-chain fatty acids; their conversion to more complex lipids in the liver; and microbial regulation of host genes that promote deposition of the lipids in adipocytes5. These findings have led us to propose that the microbiota of obese individuals may be more efficient at extracting energy from a given diet than the microbiota of lean individuals
Om jag inte missminner mig så har jag läst på någon förpackning om något sorts tillsatt fiber som består av långa kedjor av fruktsocker, med enligt tillverkaren fantasiska egenskaper. Kan det ha hetat oligofuktos månne? Om det nu finns en bakterie som spjälkar denna fiber så innebär det att man proppar i sig fruktos med vad allt det innebär för fettinlagringen.
Precis, därför är det viktigt att man granskar studierna ur flera olika utgångspunkter, och det kräver att många människor granskar dem vilket inte verkar ske i tillräckligt stor omfattning.
Ett bra uttryck i sammanhanget är det klassiska "som man ropar får man svar"
jo visst är det lite intressant. Men studien du citerar är på möss, under kort tid och man har jämfört med möss som inte alls (!) har bakterier i tarmen.
Lite oklart vad relevansen av en sådan studie är för feta människor...
Intressant som sagt men orsak och verkan osäkert. Tyvärr har jag inte sett dessa studier i fulltext (verkar ha varit två). Men UNT refererade dem så här:
http://www2.unt.se/avd/1,1786,MC=1-AV_ID=563705,00.html?from=read_more
"Den amerikanska forskargruppen har funnit att feta människor och möss har en högre andel Firmicuter och en lägre andel Bacteriodeter i sina tarmar än vad magra människor och möss har.
Under ett års framgångsrik dietbehandling av 12 feta patienter sjönk andelen Firmicuter och ökade andelen Bacteroideter i tarmfloran i takt med att deras vikt minskade.
Dessa studier kan dock inte besvara frågan om Firmicuter bara råkar trivas extra bra i tarmarna hos feta personer eller om de rentav kan ha någon betydelse för att upprätthålla deras fetma."
Är det en ryggmärgsreflex från grundskolan, månntro? Det finns alltid ett facit längst bak i boken och det är alltid bara ett svar som är rätt. Hela skolmedicinen verkar ha problem att hantera flera variabler samtidigt utan att förlora sig i krystade (bort)förklaringar.
Äter man en varierad kost hinner aldrig tarmfloran stabilisera sig optimalt för det man äter. Äter man inga långsamma kolhydrater behöver man inte några bakterier som kan jäsa dessa i tjocktarmen för att ta ett exempel.
Vitblodkropp som jagar en bakterie
http://nz.youtube.com/watch?v=fpOxgAU5fFQ