Fet av bakterier?

elaka-bakterierDet finns ingen gräns för vilka långsökta teorier som kan tänkas (bort)förklara problem med fetma. SVD tar idag upp en av de märkligare – blir vi feta av bakterier?

Tydligen har forskare funnit vissa skillnader i bakteriefloran i tarmen hos smala och hos tjocka personer.

Teorin är att dessa förändringar kan bero både på ärftlighet och på miljöpåverkan och att de påverkar hur näringsämnen i kosten bryts ned. Den fetmaassocierade sammansättningen av bakterierna skulle kunna leda till att till exempel kolhydrat i ökad omfattning lagras in som fett i kroppens fettvävnad och andra negativa förändringar.

Jag måste tyvärr såga denna teori som högst osannolik. Bakterierna i tarmen håller till i tjocktarmen – dit maten kommer efter att kroppen redan tagit upp nästan all näring i tunntarmen. Där lever bakterierna bland annat på att jäsa fibrer och annat som kroppen inte tagit upp. Jag tvivlar därför på att de har något större inflytande på vikten.

Som jag ser det är det mycket mer sannolikt med ett omvänt samband – feta äter oftare en viss sorts mat (Coca Cola och McDonalds?) som leder till att en viss sorts bakterier trivs i tarmen. Smala äter hellre annat (kött och grönsaker?), som får andra bakterier att trivas.

Här finns artikeln:

SVD: Tarmflorans betydelse för fetma granskas

Läs mer

Fetma smittsamt? Andra forskare har haft idén att vi blir feta av virus…

Allt om viktnedgång

19 Kommentarer

  1. Följande uttalande från originaltexten är riktigt festlig:

    "– En trolig förklaring är att de bakteriefria mössen inte kan bryta ner kolhydrater, dessa lagras i stället i blindtarmen och tas aldrig upp som näring."

    Länk till min lätt ironiska kommentar samt originaltexten under namnet.

  2. Musen
    Finns det någon möjlighet att bakterier omvandlar normalt ej digererbara kolhydrater till digererbara kolhydrater, exempelvis fibrer till glukos? Idisslande djur har väl någon typ av hjälp av bakterier? Kanske det samma gäller i någon utsträckning för möss. Frågan är om en sådan hypotes är applicerbar på människor.
  3. Något som naturligtvis bör påverka bakteriefloran i tjocktarmen är framför allt de långsamma kolhydraterna, och främst då de osmältbara fibrerna som inte smälts och tas upp i blodet tidigare, dessa kommer naturligtvis att göda sockerälskande bakterier i tjocktarmen, det jäser alltså och bildar massor av koldioxid vilket gör oss uppblåsta. De kan även orsaka en viss munterhet speciellt bland små barn.

    Det hade varit kul att jämföra den gasbildande effekten hos vanlig ärtsoppa och samma soppa där man filtrerat ur skalen. Fast här misstänker jag att man inte hittar så många som är villiga att testa. 🙂

  4. LenaK
    Jo jag! Jag älskar ärtsoppa! Men eftersom den innehåller så mycket kolisar har den blivit bannlyst tills vidare. Dessutom kanske inte resultatet blir så bra eftersom jag äter så litet kolhydrater för övrigt.
  5. Jonas
    Lustigt att folk ofta antar konstiga orsakssamband. Har läst på flera håll att bra tandhälsa minska risken för hjärtsjukdom. (Kan ju också vara så att bra kost (litet socker!) ger såväl bra tandhälsa som gott hjärta...)
  6. Kikärta
    Forskning på bakterifloran är ju väldigt interessant, man kommer höra mycket om det närmaste åren, jag tror dock som Andreas att detä är ett omvänt samband. Dessutom finns ju Adenovirus 36 - det är väl solklart att AD36 är den egentliga orsaken till fetma, eller hur 🙂

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16166204?dopt=Abstract

  7. Thomas H
    Något helt annat. Tydligen söks det efter udda fall som skall visa på "dietfarligheter"?
    SLV:s högkolhydrat och lågfettdiet måste kräva enormt många fler offer!
    (dvs. en mängd metabola sjukdomar!)

    http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=10400

  8. läsare
    Jag har sett en undersökning om skillnaderna i bakterieflora mellan folk som ständigt äter yoghurt och andra och tänkvärt nog, det var inte alls till
    yoghurtätarnas fördel.
    Själv tycker jag filmjölk är svenska språkets vackraste ord.
    Men använder det endast för att komma igen efter penicillinkur (hu).
  9. Detta är inte helt nytt! Nature skrev om detta i december 2006. Och det handlar om att tarmfloran hos feta är bättre på att bryta ned icke-diegeterabara kolhydrater, precis som Musen nämnde. Inte alls en otrolig mekanism. Citat ur Nature-artikeln:

    "Colonization of adult germ-free mice with a distal gut microbial community harvested from conventionally raised mice produces a dramatic increase in body fat within 10–14 days, despite an associated decrease in food consumption. This change involves several linked mechanisms: microbial fermentation of dietary polysaccharides that cannot be digested by the host; subsequent intestinal absorption of monosaccharides and short-chain fatty acids; their conversion to more complex lipids in the liver; and microbial regulation of host genes that promote deposition of the lipids in adipocytes5. These findings have led us to propose that the microbiota of obese individuals may be more efficient at extracting energy from a given diet than the microbiota of lean individuals

  10. Musen
    En möjlig slutsats är alltså att feta inte bör äta fibrer bara pga att det irriterar tarmen, utan också för att fibrerna riskerar öka sockerbelastningen på på kroppen. Denna hypotes borde prövas i en randomiserad studie. Helst bekostat av kostfiberindustrin för att visa att deras produkter inte är farliga innan de används i matproduktionen.
    Om jag inte missminner mig så har jag läst på någon förpackning om något sorts tillsatt fiber som består av långa kedjor av fruktsocker, med enligt tillverkaren fantasiska egenskaper. Kan det ha hetat oligofuktos månne? Om det nu finns en bakterie som spjälkar denna fiber så innebär det att man proppar i sig fruktos med vad allt det innebär för fettinlagringen.
  11. Japp Musen: oligofruktos finns bl a i Canderels sötningsmedel på burk (pulver) där aspartam är det huvudsakliga sötningsmedelet.
  12. Musen
    Det är lustigt, helt utifrån vilken grundhypotes man arbetar, om det är fett eller kolhydrater som orsakar fetma, så ställer man olika följdfrågor efter korrelationsstudier.
  13. Musen,
    Precis, därför är det viktigt att man granskar studierna ur flera olika utgångspunkter, och det kräver att många människor granskar dem vilket inte verkar ske i tillräckligt stor omfattning.

    Ett bra uttryck i sammanhanget är det klassiska "som man ropar får man svar"

  14. Kikärta
    Bara för att ordet fruktos förekommer i oligofruktos betyder ju inte att sistnämda är dålig. Det kommer mer studier som visar att prebiotika som oligofruktos och inulin (Vitlök!!!) har bra effekt på bakterieväxt och då mest gynsamma tarmbakterier. Att man nu tar dåliga matvaror och sprutar in lite sådana prebiotika för att göra hälsomat ur skräpmat (man behöver ju bara titta på bröddisken, omega3 fibrer osv) ändra ju inte att ovanämda substanser har gynsam effekt i adekvat dos. Istället för att köpa tråkig design/fabrikmat kan man dock får in ämnen genom att regelbunden konsumera vitlök, lök eller kronärtskockor osv.
  15. Per W,
    jo visst är det lite intressant. Men studien du citerar är på möss, under kort tid och man har jämfört med möss som inte alls (!) har bakterier i tarmen.

    Lite oklart vad relevansen av en sådan studie är för feta människor...

  16. Doc,
    Intressant som sagt men orsak och verkan osäkert. Tyvärr har jag inte sett dessa studier i fulltext (verkar ha varit två). Men UNT refererade dem så här:
    http://www2.unt.se/avd/1,1786,MC=1-AV_ID=563705,00.html?from=read_more

    "Den amerikanska forskargruppen har funnit att feta människor och möss har en högre andel Firmicuter och en lägre andel Bacteriodeter i sina tarmar än vad magra människor och möss har.
    Under ett års framgångsrik dietbehandling av 12 feta patienter sjönk andelen Firmicuter och ökade andelen Bacteroideter i tarmfloran i takt med att deras vikt minskade.
    Dessa studier kan dock inte besvara frågan om Firmicuter bara råkar trivas extra bra i tarmarna hos feta personer eller om de rentav kan ha någon betydelse för att upprätthålla deras fetma."

  17. Stella Lindblom
    Det finns gott om samvariationer i världen. Det skulle inte vara första gången forskningen tog fel på orsakssamband och samvariation.

    Är det en ryggmärgsreflex från grundskolan, månntro? Det finns alltid ett facit längst bak i boken och det är alltid bara ett svar som är rätt. Hela skolmedicinen verkar ha problem att hantera flera variabler samtidigt utan att förlora sig i krystade (bort)förklaringar.

  18. Vilka tarmbakterier vi behöver är väl i högsta grad beroende av vad vi äter?

    Äter man en varierad kost hinner aldrig tarmfloran stabilisera sig optimalt för det man äter. Äter man inga långsamma kolhydrater behöver man inte några bakterier som kan jäsa dessa i tjocktarmen för att ta ett exempel.

  19. Stefan
    Kuriosa.. inte runt denna debatt, dock intressant film.
    Vitblodkropp som jagar en bakterie
    http://nz.youtube.com/watch?v=fpOxgAU5fFQ

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg