44 Kommentarer

  1. Härligt! bevisar att det funkar!
  2. Mike
    Att det funkar för vissa betyder inte att det funkar för alla...
    Talar av egen erfarenhet.
  3. #2

    Precis! Det finns ju onekligen en massa som fungerar bra på kolhydratkost med. 🙂

  4. Mike,
    berätta, gärna detaljerat, varför det inte funkar för dig.
  5. Mike
    (ej samma Mike som ovan). Funkar lika bra att tappa kilon med som utan kolhydrater för mig. För mig funkar träning och varierad kost (innehållandes "bra" kolhydrater) allra bäst (förvisso inte den E%-fördelning slv förespråkar). Undviker godis, bakverk och liknande, vilket räcker för mig. Tycker personligen att det blir hemskt tråkigt med LCHF-kost.

    Jag har provat lchf i över ett års tid och jag var EXTREMT trött på detta i slutänden. Tyckte heller inte viktnedgången var något bättre än någon annan metod. Framförallt gick träningen dåligt. Min artros försvann inte, inte färre sjukdomar än normalt. Fick min första influensa på.väääldigt många år under denna period...som tidigare sagts, olika metoder är bra för olika personer.

  6. annepanne
    poängen är väl att hårt elittränade tävlingsmänniskor KAN prestera så bra resultat med lchf. Inte vad en vardagsmotionär presterar.

    Vi hör ju mestadels hela tiden att folk som tränar hårt MÅSTE äta kolisar...Björn Ferry bevisar att möjligheten att käka extremt lågt kolhydratintag finns.

    Men JAG kan ju inte på 100 dimensioner i vår vintergatas galax tänka mig tanken att jämföra MIG med Ferry!

  7. Mike
    Birnbacher vann, undrar hur hans kost ser ut.
  8. Nisse#1
    #7
    Antagligen inte som Ferrys, men vad är din poäng?
  9. Mike
    Måste det alltid finnas en poäng i det man skriver? Min poäng är att jag undrar hur hans kost ser ut.
  10. Riksdagen har beslutat om ett förbud mot transfetter i mat!

    http://www.dn.se/nyheter/politik/riksdagen-vill-forbjuda-transfetter

    Läs också vad vetenskapsredaktör Karin Bojs skriver om saken: http://www.dn.se/nyheter/politik/karin-bojs-nu-slipper-svenskarna-ata...

  11. YAT
    # 6

    Är knappa 200g kolhydrater/dag ett extremt lågt kolhydratintag?

  12. Helge
    DN idag har ett uppslag om kostdebatten s 30 31 i Kulturdelen. Inte så dumt faktiskt.

    Helge

  13. Anki
    Klart Ferry äter kolhydrater (i begränsad mängd), annars hade han väl ägnat sig åt NCHF, eller?
  14. Lilja
    #11
    Och hur många E% är dessa 200g kolhydrater?
  15. YAT
    14

    15%

  16. Naturligtvis är det en smärre sensation att det överhuvudtaget går slå sig fram i världseliten med färre kolhydrater i kosten. Experterna tvivlar t o m på om det är sant. Däremot är motsatsen absolut inget att ens kommentera. Kan inte eventuella belackare förstå det?

    OT: Nu vill Riksdagen, oppositionen och Sverigedemokraterna, förbjuda industriellt framställda transfetter. Läste på text-teve.

  17. GcDB:

    Du skriver "experterna" i plural. Vilka mer än Svensson har ifrågasatt sanningshalten?

  18. Nicklas: Skulle kanske skrivit "experterna"? Vi har ju några här på forumet.
  19. JAUS
    Synd att Ferry's formtopp kom lite för sent. Hade kommit en vecka tidigare så hade vi haft fler medaljer från VM.
  20. #17

    Ifrågasatt vad?

    Det är väl klart att man kan prestera oavsett kost men jag tror aldrig att man kommer prestera 'bättre' ju färre kolhydrater man äter. Som jag har förstått det så kan fettenergin inte användas lika fort och effektivt som kolhydrater, men jag kan givetvis ha fel på denna punkt.

  21. Martin
    #20

    Tror nog att Nicklas menade Michael Svensson och ingen annan 😉

    http://www.vk.se/Article.jsp?article=342600&comment=true#comment

  22. GvDB:

    Nej det skulle du inte ha skrivit, du skulle ha skrivit vilka du tänker på specifikt eftersom ingen annan påstått det så vitt jag vet. Här på Kostdoktorn har ingen gjort det i alla fall, det vet jag. Men du kanske vet många fler som sagt det i media?

    Erik Svensson:

    Du fick svaret från Martin, det är inte dig jag syftar på. 😀

  23. annepanne
    #11...näe men inte är det särskilt högt om man tittar på vad en del elitidrottare tröcker i sig inför tävlingar eller deffningar.
  24. Mike
    #23 kan du beskriva vad elitidrottare trycker i sig inför tävlingar? Är lite intresserad av det. Hur många är en del?
  25. annepanne:

    Inför deff? Vem kolhydratladdar inför deff? Pratar om du byggare som precis ska upp på scen?

  26. b_å
    Tänker springa några halvmaror, men vad äter man under loppen och vad dricker man för att "boosta" och få lite extra kick i slutet?

    Har nu gått på extremt lågt med kolhydrater i två mån, och en stor förändring är pulsen har höjts genom hela "registret" med 10 slag. Trodde först att min Garmin 305 hade gått i sönder på något sätt, men pulshöjningen är ett faktum.
    Kan min fett rika kost ligga bakom?

    Länktips till långdistans löpning på HFLC någon?

  27. b_å
    @hejssan tjo de va snabbt är du lika snabb i spåret;)
  28. Zepp
    Pulsen ökar för att det går åt mer syre för att förbränna fett, så vid samma ansträngning får man aningen högre puls helt enkelt.

    Kan tänkas att vid lång tids träning på fett att syreupptagningsförmågan ökar.. men du har väl redan en bra sådan antar jag?

  29. b_å
    @Zepp. Har sedan jag skrev det första inlägget surfat runt och ser andra som delar din uppfattning.

    Väldigt intressant detta, jag närmar mej 60, så att kunna öka sin puls och kanske syreupptagningen ger ju en klar sporre att fortsätta med fett intaget 🙂

    Skrev aldrig att ifjol kunde jag skrämma upp pulsen till 157 men redan nu har jag nått 171 och har aldrig varit högpulsare men har när jag var som bäst tränad en vilopuls under 50.

    Tack för svaren 🙂

  30. Detta är verkligen intressant. Att tro att kolhydrater är ett raketbränsle, baserat på molekylärbiologi, blir ju felaktigt om det samtidigt sänker syreupptagningen!
  31. Zepp
    #31

    Näe.. tvärt om det är fett som kräver mer syre och det är tillgängligt syre som är den främsta begränsningen vid fysisk ansträngning.

    Och det är ett av argumenten för att förorda mer kolhydrater egentligen!

    Men som väl så fungerar kroppen inte lika enkelt som en maskin.

  32. Martin
    Det finns ju inga som helst bevis på att syreupptagning och/eller prestationsförmågan skulle öka med en fettrik kost.

    There are indications that the price paid for such extreme conservation of carbohydrate during exercise appears to be a limitation on the intensity of exercise that can be performed. Although resting muscle glycogen and blood glucose levels were normal at [week 4], at [week 3, when VO2max was also tested] there was a marked attenuation of the RQ value at VO2 max, suggesting a severe restriction on the ability of subjects to do anaerobic work.

    Metabolism. 1983 Aug; 32 (8): 769-776. The human metabolic response to chronic ketosis without caloric restriction: preservation of submaximal exercise capability with reduced carbohydrate oxidation

    It is concluded that ingesting a fat-rich diet during an endurance training programme is detrimental to improvement in endurance. This is not due to a simple lack of carbohydrate fuel, but rather to suboptimal adaptations that are not remedied by short-term increased carbohydrate availability.

    Interaction of training and diet on metabolism and endurance during exercise in man
    Journal of Physiology (1996), 492.1, pp.293-306

    In conclusion, the HFD-CHO dietary strategy increased fat oxidation, but compromised high intensity sprint performance, possibly by increased sympathetic activation or altered contractile function.

    Fat adaptation followed by carbohydrate loading compromises high-intensity sprint performance
    J Appl Physiol 100: 194–202, 2006

    The main conclusions of this study are: (1) a L-CHO diet is detrimental to anaerobic work capacity, possibly because of a reduced
    muscle glycogen store and decreased rate of glycolysis; (2) reduced carbohydrate intake for 3 days enhances activity of the sympathoadrenal system at rest and after exercise.

    The effect of a low-carbohydrate diet on performance, hormonal and metabolic responses to a 30-s bout of supramaximal exercise
    Eur J Appl Physiol (1997) 76: 128-133

    However, there is now evidence that what was initially viewed as “glycogen sparing” after adaptations to a fat-rich diet may be, in fact, a downregulation of carbohydrate metabolism or “glycogen impairment.” One study (12) has reported that fat adaptation/carbohydrate restoration strategies are associated with a reduction in the activity of pyruvate dehydrogenase; this change would act to impair rates of glycogenolysis at a time when muscle carbohydrate requirements are high. The present study of Havemann et al. (6) furthers our knowledge by applying the fat adaptation/carbohydrate restoration model to an endurance cycling protocol that involves several features of a real-life race: self-pacing and the interspersing of highintensity bouts of cycling with more moderate-intensity segments. The results show that the dietary strategy has no effect on overall performance of a 100-km time trial but compromises the ability of well-trained cyclists to performance high-intensity
    sprints.

    “Fat adaptation” for athletic performance: the nail in the coffin?
    J Appl Physiol 100: 7–8, 2006;

    -edit- Nu vart zepp snabb, har måste ha ätit sin gröt!

  33. Zepp, ja. Jag tror du misstolkade mitt inlägg bara? Jag menar ju att även om fett kräver mer syre, så kan kan det ändå vara bättre, om syreuptagningen ökar ännu mer! Eller menar du något annat?
  34. Martin, har du någon förklaringmodell för pulsökningen?
  35. Martin
    Nej det har jag egentligen inte, men jag har några saker som påverkar pulsen i alla fall.

    En högre puls skulle kunna innebära att hjärtat har fått en sämre kapacitet. Det vill säga att hjärtat inte klarar att pumpa runt lika stora volymer i varje slag och måste därför slå oftare.

    Innehållet av röda blodkroppar kanske har gått ner, blodets förmåga att transportera syre har försämrats.

    Det skulle kunna vara en form av kardiovaskulär drift. Det inträffar normalt när man anstränger sig en stund i varmt klimat. Blodtrycket sjunker och slagvolymen blir försämrad vilket ger en ökad puls. Dels för att vätskebalansen försämras och för att kyla kroppen så ökar blodflödet till huden vilket också bidrar till en sänkning av blodtrycket.

    Försämrad vätskebalans ger ökad puls

    Fett som bränsle kräver mer syre än är kolhydrater för att ge samma effekt. Alltså måste hjärtat jobba mer för att förse musklerna med syre vid samma arbete som om man har kolhydrater att tillgå.

    Så egentligen är nog inte en höjning av puls något positivt.

  36. Zepp
    #34
    Nä då är vi överens.. skulle oxå vilja ha en förklaring till pulsökningen.. den kanske bara existerar hos amatörer?

    Och om den verkligen levererar mer syre per tidsenhet, Martin kanske kan förklara.. helst då utan långa haranger, det räcker med en länk för de som vill läsa mer!

  37. Martin
    Tillägg, om inte personen i fråga tidigare har haft ett högt blodtryck och har lyckats sänka det till normala nivåer med sin nya kost. I så fall är ju den ökade pulsen något positivt. Eller ja, det är ju det sänkta blodtrycket som är det positiva 🙂
  38. Kul att du bidrar med lite tankar om pulsökningen Martin! Jag funderar ju mest på det senare du skriver:
    "Fett som bränsle kräver mer syre än är kolhydrater för att ge samma effekt. Alltså måste hjärtat jobba mer för att förse musklerna med syre vid samma arbete som om man har kolhydrater att tillgå."
    Fast jag tror inte förmåga att prestera under hög puls är negativt. Högre maxpuls har man ju som ung? Maxpulsen kanske försämras som en konsekvens av livslångt ätande av för mycket kolhydrater?
  39. Martin
    Mjo men maxpuls och prestation har inget med varandra att göra.
    Det finns inget som säger att en person med hög maxpuls presterar bättre än en person med låg maxpuls.
    Maxpulsen är mestadels genetiskt betingad och sjunker med något slag per år efter att man fyllt 20, kanske sjunker något mindre om man är fysiskt aktiv. Det enda som man kan påverka kraftigt och som kan vara en signal på att man är vältränad är vilopulsen, men den varierar också kraftigt.

    Många uthållighetsidrottare presterar som bäst kring 35 - 40 år och då har dom garanterat en maxpuls som är lägre än när dom var 20.

  40. Martin, det du skriver är väl dagens syn på elitidrottare, som mer eller mindre äter kolhydrater? Jag hoppas fler elitidrottare testar LCHF, så man kan se ett mönster. Jag tror att det finns något som dagens betraktelsesätt missar.
  41. Martin
    Du ska inte tro att högfettsdieter och fysisk prestation inte är undersökt. Titta bara på studierna jag postade ovan.

    I boken Idrottsnutrition för bättre prestation finns det ett helt kapitel om fett och ett avsnitt avhandlar korttidseffekter av fettrik kost och ett som handlar om långtidseffekter av fettrik kost.

    Slutsatsen för fettkapitlet lyder som följer

    Även om hypotesen är lockande, tyder få bevis på att en ständig fettrik kost kan öka kapaciteten att oxidera fett och förbättra prestationsförmågan under tävling. De tillgängliga studer, som pekar på en positiv effekt på prestationsförmågan, utfördes vid träningsintensiteter lägre än normala tävlingsintensiteter. Därför behövs fler välkontrollerade studier för att tydliggöra betydelsen av kolhydratseffekten och fettinnehållet på prestationsförmågan. Försiktighet bör därför tillämpas vid rekommendation av fettrik kost till idrottare

    Eftersom det inte finns några resultat som pekar på att man får en fördel av att äta fettrikt så är det få elitidrottare som har tid eller lust att experimentera med det. Man har helt enkelt inte tid att slösa flera månaders träning på ligga och träna på submaximala nivåer.

    Helge et al (1998) drog slutsatsen att de negativa effekterna på prestationsförmågan under de sju veckorna med fettrik kost inte enbart orsakades av frånvaro av kolhydrater som bränsle, utan snarare av suboptimala anpassningar till träningen.

  42. Johan
    Det här är ett hyperintressant ämne och jag vill hävda att vetenskapen endast skrapat på ytan här. Tyvärr är det svårt att fatta sig kort här....

    Egentligen är inte de undersökningar du refererar till helt relevanta för det vi diskuterar, alla är för korta (den längsta var väl 7-8veckor med otränade personer), med ganska få deltagare och i viss mån andra avsikter. Att sätta ett gäng elitcyklister på högfett i en vecka ger såklart inga besked om hur bra det är med högfettkost på lång sikt, dels eftersom det är alldeles för kort tid, snarare att betrakta som tömning dels för att elitcyklister redan från början har mycket bra utvecklad fettförbränning. Ändå visade de på denna vecka förbättrad fettoxidation. Det man egentligen vill utröna med denna undersökning (och flera andra jag sett) var väl huruvida man inför en tävling ska förbereda sig med att först att äta högfett innan kolhydratladdningen för att sas ta det bästa av 2 världar.
    Här är en liknande undersökning där man (tolkar jag det som iaf med min dåliga engelska) som visar att högfettkost innan kolhydratladdning faktiskt gav bättre resultat. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11402254 men som sagt dessa undersökningar och flera liknande handlar om att se om den ökade fettförbränningen (som bevisligen är ett resultat av högfettkost) består även efter kolhdratladdningen. Men det handlar inte om att ställa om helt till "fettdrift" på lång sikt och effekterna av det.

    Två saker verkar dock genomgående vara klara, man får en bättre fett oxidation och lägre RQ med högfettkost vilket egentligen är helt logiskt. Vissa undersökningar hävdar att man får sämre förmåga till kolhydratoxidation efter att ätit högfettkost vissa hävdar att att det inte beror på förmågan utan på behovet och tillgången är mindre efter högfettkost (som jag tolkar det).
    Skillnaderna i prestanda är oftast ganska små och flera menar att läget inte är glasklart och att mer forskning behövs, även det stycket som du citerar ovan menar detta.

    Vi måste också fundera på vilken typ av idrottsprestationer vi talar om här, är det att springa 400m eller att åka ett Vasalopp? Även en elitåkare i Vasaloppet ligger på pulsnivåer där effektiv fettförbränning är av största vikt speciellt som kolhydratbaserad energi inte räcker så länge.

    Fritt spekulerande från min sida:
    Min känsla att vetenskapen missat något viktigt, kanske man utgår från de regler som sätts "sockerdrift" men som kanske inte riktigt gäller för omställd "fettdrift"? Många som börjat med LCHF vittnar om det händer saker i kroppen, så även för mig. Att det händer något i kroppen som man inte riktigt undersökt eller förstått, man ser vissa saker och drar slutsatser som kanske inte stämmer. Ungefär som man länge trodde att möjlksyra var negativt för musklerna och deras arbete när det i själva verket är tvärtom, däremot antyder hög mjöksyranivå att musklerna är sura och har låg verkningsrad men inte pga mjölksyran den är där för att hjälpa till.

    Jag har en väldigt lekmannamässig teori om detta baserad på mina egna erfarenheter och det är helt enkelt att det på något sätt bildas mer "slagg/restprodukter" vid kolhydratförbränning och dessa restprodukter mycket snabbt försämrar verkningsraden i muskeln på ett sådant sätt att en effektiv fettförbränning ganska fort blir effektivare.

    Jag har hållt på med LCHF i ganska exakt 2år och jag började enbart för att förbättra min uthållighet i skidor och löpning, främst Vasaloppet.
    Jag var också beredd på att jag skulle bli långsammare och få svårt att köra intervallpass med hög puls. Detta har dock inte varit något som helst problem, tvärtom så är jag snabbare än innan på för mig korta sträckor och intervallträning är heller inga problem, märkte också att dessa pass inte längre sliter lika mycket på kroppen. Möjligen har jag tappat lite av den absoluta topphastigheten, men då pratar vi om prestationer på under en minut, därav mitt resonemang ovan, vilket också för mig är helt ointressant så korta sträckor inte är av intresse.

    Jag har också gjort mina 2 bästa (av totalt 13) Vasalopp de 2 sista åren som jag kört på LCHF och utan kolhydratladdning, framförallt har jag inte haft så stora dippar under loppet som jag haft många ggr tidigare. Nu är jag visserligen ingen elitåkare utan en ren motionär, men jag vet många andra motionärer som har upplevt samma saker som jag så något finns det att hämta här iaf för vissa individer.

    Att sen LCHF är det bästa är jag inte övertygad om men det har funkat bra för mig så jag ser inget skäl till at byta just nu, Colting menar att det handlar att äta kolhydrater med bra näringsinnehåll. Han kör även kolhydratladdning, för att få det bästa av 2 världar som han säger och jag är helt klart öppen för att testa detta. Vet dock inte vilken sorts kolhydrater jag skulle kunna få i mig i den mängden eftersom magen knappt tål en brödskiva längre än mindre sportdryck eller pasta.

    Tycker iaf att det är ett mkt intressant ämne och säkerligen finns det stora individuella skillnader hur vi reagerar på olika kost. Precis osm med olika typer av träning som olika personer svarar väldigt olika på.

  43. Martin
    Johan
    Absolut, man får nog helt enkelt testa sig lite fram vad det är som funkar för en själv. Både när det handlar om träningsupplägg och kostupplägg.
    Många upplever magproblem av stora mängder fett, särskilt i samband med ansträngande fysiskt aktivitet. För dessa individer funkar det så klart inte alls lika bra med fettrik kost.
    Andra upplever problem med sportdrycker, vetemjöl och andra spannmål. Dessa får försöka hitta andra vägar. Det viktigaste är ju att hitta en modell som gör att man kan och orkar träna som man vill/ska utan att man får problem, precis som Ferry gjort.

    Du kanske kan prova med ris och/eller potatis, det brukar vara snällt mot magen. Annars så får du fortsätta med din nuvarande kost, den verkar ju redan fungera utmärkt och som man säger "If it ain't broke, don't fix it"

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg