Farliga läkemedel vid demens

Risperdal

Många dementa behandlas med sk ”neuroleptika” mot oro och beteendestörningar. Detta är mediciner som annars används mest vid schizofreni. Nu visar en ny studie att sådan behandling vid demens kraftigt ökar risken för sjukhusinläggning eller död, rapporterar Dagens Medicin. Risken ökade med mellan 180 – 340%, även vid kortare behandling. Vanliga exempel på sådan medicinering är exempelvis Risperdal, Haldol, Zyprexa, Nozinan. Studien talar för att nyttan med sådan medicinering (en lugnare patient) mycket noga bör vägas mot riskerna.

Läs mer i inlägget Gamla i Sverige drogas med livsfarlig medicin

Vidare vill jag tipsa om ett nytt inlägg på Kost och Hälsa-bloggen från igår. Personer som äter oregelbundet drabbas något oftare av metabolt syndrom (med ökad risk för hjärtsjukdom) visar en ny studie från KI. Det är intressant är hur sådana studier tolkas i media, budskapet blir normalt sett väldigt förenklat och anpassat till det man redan tror sig veta. Här fick de hjälp av en ansvarig forskare i studien som på presskonferensen tydligen sade att ”kost och hälsa är enkelt” och ”alla vet redan hur man ska äta hälsosamt”.

Jag som trodde att ju mer man lär sig desto mer inser man att man inte vet. Kost och hälsa är tvärtom mycket svårt (och kostsamt) att göra säker forskning om. Och det andra uttalandet är än mer sorgligt…

5 Kommentarer

  1. Tombola
    “kost och hälsa är enkelt” och “alla vet redan hur man ska äta hälsosamt”

    Jag tolkar uttalandet som ett försök att skämta,,,,,

    När det gäller oregelbundna matvanor så är det nog mera vad man äter än när man äter som avgör hälsan.

  2. Britt A
    Ett mycket stort problem inom geriatriken och kommunal vård och omsorg är att personal, varken läkare, MAS, ssk eller övrig vårdpersonal, är kompetent nog att förstå de äldres hälsotillstånd. Dramatiska reaktioner på insatta läkemedel tolkas alltid som sjukdom och behandlas med ytterligare läkemedel. Man kan helt enkelt alldeles för lite om läkemedelsbiverkningar. Inte ens en så specialiserad vårdenhet som en geriatrisk klinik har den kunskapen, inte heller kan man vara säker på att en äldrevårdscentral har annat intresse än forskning!

    Jag levde länge i tron att en geriatrisk klinik var en garanti för god äldresjukvård, likaså att en äldrevårdscentral (ÄVC) var en garanti för god vård på kommunens äldreboenden. Så är det inte. Jag har lämnat den tron vartefter jag fått erfarenhet av kommunal och privat vård och omsorg.

    Farliga läkemedel finns det gott om – exempelvis Zyprexa och Risperdal!

  3. Britt A
    Hårdare styrning av läkemedelsnotan handlade ett inslag om på SR Ekot i april 2008.

    Jag skrev följande till reportern, SKL och Läkarförbundet:

    Till
    SR Ekot
    SKL
    Läkarförbundet

    Hej!

    Angående dagens inslag i P1 om skenande läkemedelsnota!
    http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=2028543

    Att kostnaderna ökar beror nog på att man ständigt skriver ut ytterligare läkemedel som ska ”bota” biverkningarna!! Vissa ansvariga förstår nog det, men bryr sig inte, medan andra inte förstår. Mycket ordination pågår ju slentrianmässigt. Att läkemedelsnotan ökar har, alltmer sällan, ingenting med bot och bättring att göra, dvs. att människor blir friskare, eller botade eller mindre sjuka! Snarare blir det mer komplikationer och mer elände för alla inblandade, både för patienter o personal o anhöriga.

    Det är ju också ett stort svinn, alltifrån att människor slutar med ordinerade preparat pga utebliven effekt eller att man mår alltför dåligt av biverkningarna, till att man läser om rena stölder av läkemedel också.

    Vinstintresset är stort i läkemedelsindustrin, ständigt uppfinns nya diagnoser.

    Tack till SR för uppmärksamheten kring detta.

    Ni på SKL och Läkarförbundet har kanske någon reflektion att förmedla till mig?

    Vänligen
    /Britt A

  4. Britt A
    Detta svar fick jag från Läkarförbundet:

    Hej Britt!
    Det olika problem du belyser i ditt mail är också något man måste arbeta aktivt med och förbättra. Från Läkarförbundets sida anser vi att det som idag leder till de flesta problem vad gäller utskrivning av läkemedel, förtroende från patienternas sida att ta ordinerad medicin etc härstammar från att vi fått en vård som tydligt fokuserar på att allt ska gå snabbt men inte avsätter tid till det som verkligen behövs- mötet mellan patienten och läkaren.
    Det är en verkligt kvalitetshöjande åtgärd som kunde göras bättre.
    mvh

  5. Britt A
    Detta svar fick jag från SKL:

    Hej!
    Tack för Ditt brev. Läkemedelskostnaderna och läkemedelsanvändning är en jättestor fråga för oss sjukvårdspolitiker.
    Vi vill ju att nya läkemedel - som är dyra - men gör nytta skall komma våra medborgare till del.Kostnaden för läkemedel som inte
    används eller inte gör nytta uppgår till mellan 20 och 30 % av läkemedelskostnaderna d v s mellan 5--8 miljarder kronor. I en framtid
    måste vi bli av med dessa kostnader. Sådana iakttagelser som Du gör och en mängd andra är därför oerhört viktiga.

    Vänliga hälsningar

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg