Svältkost kan bota typ 2-diabetes

pea2

En ny studie visar att svältkost (600 kalorier per dag) kan bota typ 2-diabetes, precis som en fetmaoperation kan göra.

Återigen, det finns alltså inget större behov av att förklara effekten av en fetmaoperation med teoretiska spekulationer kring andra mirakulösa effekter av själva operationen. Den resulterande svälten kan vara förklaring nog. Och svälten är inte ens nödvändig.

DN: Extremdiet kan bota typ 2-diabetes.

Onödig svält

Om en typ 2-diabetiker inte äter (kolhydrater) så förbättras sjukdomen. Men svält är ett onödigt plågsamt sätt att ”äta” sig frisk.

Lyckligtvis kan diabetiker äta sig mätta på riktig mat, så länge de undviker sockret och stärkelsen. Det som blir till sockerarter redan i magen. Att skära bort magsäcken eller att svälta är därmed onödigt.

Allt de behöver är bra mat.

Mer

Över ån efter vatten – Kirurgi mot diabetes

Allt om diabetes

PS

Som Patrik Hägglund påpekade så ger en Gastric Bypass-operation dubbelt ”skydd” mot intag av kolhydrater. För det första kan man inte äta mycket efteråt. För det andra tas den lilla mängd kolhydrater man kan äta inte upp lika lätt, eftersom tolvfingertarmen med dess stärkelsenedbrytande enzym amylas också kopplats bort från direkt kontakt med maten.

1 2

71 kommentarer

  1. Hej Andreas,
    menar du att diabetes typ 2 kan botas, alltså att man blir frisk och så småningom kan återgå till att äta "normalt"?
  2. Erik Berglund
    Det är väl ändå så att känsligheten för kolhydrater kvarstår och att man därför inte kan äta "normalt" i fortsättningen?
  3. MimLan
    #1 Jag får nog anse att han redan svarat på den biten i "Lyckligtvis kan diabetiker äta sig mätta på riktig mat, så länge de undviker sockret och stärkelsen. Att skära bort magsäcken eller att svälta är därmed onödigt."
  4. Bertil,
    Anser du att det är "normalt" att äta på ett sätt som gör en sjuk? ;)
  5. Nils Olof
    Doc,
    Visst är det "normalt" i ordets deskriptiva (om än inte normativa) betydelse att äta på ett sätt som gör en sjuk, men inte gör en annan sjuk.
    Men det här med att "bota" diabetes har väl dragits i långbänk förr. Åtminstone den snabba fasens insulinrespons lär knappast gå tillbaks till det ursprungliga - kirurgi, VLCD, LCHF. Den som reagerar med anafylaktisk chock på jordnötter lär inte bli "frisk" av att avstå från jordnötter, men det är en rätt vettig idé ändå...
  6. Lena
    Om man nu ska likställa diabetes med jordnötsallergi, så skulle man ju kunna säga att det är alla allergikers rätt att äta jordnötter i alla fall och att industrin ska fixa medicin så de kan göra det utan att riskera sin hälsa.

    Jordnötsallergiker = "frisk" så länge de inte äter jordnötter (vilket också anses helt självklart att de inte ska göra..)

    Diabetiker = "frisk" så länge de inte äter socker/koldydrater.

    I min värld är det ganska enkelt...

  7. Yvonne
    Blev så glad när jag läste på text-TVn att det går att få bukt med diabetes via kosten. Äntligen har de fått upp ögonen för LCHF, trodde jag. Men vad korkat när jag väl öppnade sidan - ska de som har diabetes behöva svälta men ändå äta fel sorts mat. Samma dumheter som att diabetiker blir bättre av magoperation - hur dumt som helst när det finns LCHF.

    Lena: Jag brukar också dra parallellen med att vara överkänslig mot jordnötter, då brukar en och annan slant trilla ner.

  8. Om man helt slutar att äta mat (vilket denna studie kommer i närheten av med 600 kcal) så kommer man också att bli frisk från alla metabola sjukdomar och kostrelaterade allergier. Enda problemet är att man dör i slutändan.

    På samma sätt så är det enkelt att bli av med en stor del av kolesterolet i kroppen om man bara låter halshugga sig.

  9. När ser vi första forskaren tänka längre än näsan räcker. Operationen med risker och biverkningar samt svältkosten skapar bara rubriker när samtidigt ett fettbrett spår visar hela tiden vägen till LCHF kost.
  10. Andreas, och även MimLan.
    Nu ska du inte raljera bort min fråga ;-)
    De flesta blir inte sjuka av att äta 30–50% kolhydrater. Vi som har anlag/gener för att få metabola syndromet blir sjuka på grund av att vi ätit kanske upp till 60–70% kolhydrater.
    Jag ställer frågan igen, kanske mer preciserat.
    Om jag som diagnostiserad diabetiker typ 2 blivit gastric bypass-opererad eller svultit på 600 kcal/dag under x antal dagar, kan jag vara botad? Och kan jag därefter äta en kost med upp till 30–50% kolhydrater.
    Häng inte upp dig på kolhydratinnehållet. Jag vill främst veta om jag då är fri från diabetes.
  11. Anette
    Det som gör en hänförd är att det inte blir ramaskri när sånt här omnämns, men när man nämner LCHF så slår sej för för pannan och kommer med det ena konstiga argumentet efter det andra.... Är det inte märkligt?

    Och vad händer när dom sen äter som dom gjorde innan? Är dom fortfarande botade från diabetesen då tro?

  12. Bertil - jag förstår din fråga och läser man artikeln i The Guardian så påstår en nisse där att han 18 månader efter kuren är medicinfri. Man skulle kunna tolka det så att denna svältkur under två månader "botar" typ 2:or. Här lägger jag in citatet ur artikeln:

    "At the end of the trial I was told my insulin levels were normal, and after six years I no longer needed my diabetes tablets. Still today, 18 months on, I don't take them."

    Personligen tror jag att det finns en hake nånstans. Om man kan bota diabetes med 2 månaders svältkur så vore det inte så tokigt. Det tror jag att många skulle vilja testa. Och jag skulle tycka att vore en riktigt bra metod. Men jag tror att när dessa patienter börjar äta som vanligt igen, så återkommer sjukdomen. Så brukar det vara. Skulle det vara på ett annat sätt så har forskarna här gjort ett riktigt sensationellt genombrott.

  13. En fråga som kanske kommer från ett något större perspektiv är kolhydraternas nödvändighet överhuvudtaget. Eller snarare, nödvändigheten av alla kolhydrater som många tillför sig utöver de naturliga mängderna kolhydrater som finns i grönsaker etc. Icke-insatta människor (som jag pratar med i alla fall) blir ytterst förvånade när jag berättar att det finns kolhydrater i grönsaker. "Det är ju grönsaker!" bli ofta det förvånade utbristandet.

    I en bättre värld hade gemene man större kunskap om vad man får i sig via maten och på vilket sätt socker och stärkelse påverkar kroppen och inte minst hjärnan.

  14. mynlen
    Om jag ställer frågan tvärtom: om jag ätit LCHF i flera år och sen äter något väldigt sött, kan jag få diabetes då?
    detta är inte min fråga men något att fundera över. Jag tror inte det, då borde man "ha" diabetes redan.
    Vad skulle hända om jag vid en olycka blir medvetslös och får dropp och sondmatas, mycket socker och kh antar jag. blir jag sjuk då. Jag har ställt frågan förr men hittar inte tillbaka..
  15. Bertil # 10
    Jag ser från min praktik en del med typ2 diabetes som går ned rejält i vikt. Blodsockret normaliseras då och de kan (sannolikt pga viktnedgången) äta normal blandkost utan att få diabetes. Tyvärr är min erfarenhet att detta inte långsiktigt är hållbart, patienten återkommer efter 1-2 år med höga blodsockervärden. Kanske finns det enstaka undantag, men jag rekommenderar alla med normaliserade värden att fortsätta med årliga kontroller.

    När det gäller den aktuella studien så kan man söka fram abstract från ADA:s konferens. "Eleven people with type 2 diabetes (49.5±2.5y, BMI 33.6±1.2, 9M/2F) were studied before and after 1, 4 and 8 weeks of a 600 kcal/day diet. ......Twelve weeks after return to normal diet, ......Standard oral glucose tolerance test confirmed resolution of diabetes in 7 subjects."

    Således 7 av 11 som kvarstod som friska efter 12v uppföljning. Jag kan inte se att man gjort längre uppföljning än 12 veckor.

  16. Jon Jonsson
    Den nya studien med diabetsbot via svält och den som kom för några dagar sedan om diabetsbot via magsäckskirurgi har båda likheterna att man äter väldigt lite mat.
    Någonting i det som förändrats gör uppenbarligen att det höga blodsocker som diabetiker inte tål minskar.

    Det borde ligga mycket nära till hands att tänka att det är minskningen av kolhydraterna (som ju blir blodsocker i blodet ) som leder till att diabetssymptomen minskar.

    En snabb test (med efterföljande blodsockertmätning ) på några personer som tex äter ägg (eller något annat kolhydratsnålt) och några som äter samma energimängd som smörgås eller potatis skulle direkt visa att att det är neddragningen av kolhydrater som ger minskning av blodsocker.

    Hur svårt kan det sedan vara att komma fram till att det räcker med att minska sitt kolhydratintag och att man varken behöver svälta eller opereras för få hälsoförbättringen.

    Jag själv kan omöjligen tro annat än att alla människor kan förstå detta.
    Jag tror att det är stark indoktrinering eller stora pengar som gör att forskarna inte skriver det självklara.

  17. smurfen
    Om man tittar i Nationella Diabetesregistret - Arsrapport_NDR_2011.pdf så ser man över 80% av alla patienter med typ 2 diabetes är överviktiga eller obsesa så det är väl inte så konstigt att typ-2 diabetes ibland kallas för livsstilsdiabetes ;)
  18. Zepp
    Iallafall nu tycker jag att studien är intressant, speciellt som den var avsedd just för att testa om det handlade om gastriska hormoner eller ren kalorirestriktion.

    Sen så kommer de med en del teorier om diabetetes som jag har lite svårt att svälja.. men det är intressant att de testar teorierna iallafall!

    "We believe this shows that type 2 diabetes is all about energy balance in the body," said Taylor. "If you are eating more than you burn, then the excess is stored in the liver and pancreas as fat, which can lead to type 2 diabetes in some people. What we need to examine further is why some people are more susceptible to developing diabetes than others."

    http://www.guardian.co.uk/society/2011/jun/24/low-calorie-diet-hope-c...

    Låter långsökt men kan vara en delförklaring väl värd att undresökas.

    Sen så.. är man diabetiker.. deltar i en koststudie.. som skall reversera sjukdomsförloppet.. och man kan utesluta elller drastiskt minska sina mediciner.. så har jag väldigt svårt att tro att mäniskor vid sina sinnens fulla bruk börjar vräka i sig en massa socker och andra kolhydrater!?

  19. #12 Bosse, inte efter 18 månader, efter 7 1/2 år (enligt ditt citat).

    [...] and after six years I no longer needed my diabetes tablets. Still today, 18 months on, I don't take them

    Eftersom han har tillägget att han efter ytterligare 18 månader fortfarande inte behöver medicin måste han ju mena att det tog 6 år efter avlsutad kur innan han kunde sluta med dem. Skumt. Är det ens så länge sedan de gjorde försöket? Kanske ska det vara "after six months"?

  20. Zepp
    Efter sex års diabetesmedicinering och 18 månader efter påbörjad koststudie.. läser jag??
  21. marie2
    Jag tycker att Bertils fråga ovan är mycket intressant och väntar ned spänning på ditt svar Andreas.

    Anders diabetesdoc skriver ovan: Tyvärr är min erfarenhet att detta inte långsiktigt är hållbart, patienten återkommer efter 1-2 år med höga blodsockervärden. Kanske finns det enstaka undantag, men jag rekommenderar alla med normaliserade värden att fortsätta med årliga kontroller.

    Anders! När dina patienter återkommer med höga blodsockervärden, har de ökat i vikt igen?

  22. Zepp - ja så måste han ju mena!
  23. Killen hade haft diabetes i 6 år. Sedan var han med i studien. Efter studien har han hållit sig medicinfri i 18 månader. Så tolkar jag resultatet. Om hemul vill tolka detta på något annat sätt så har jag inte mycket att anfäkta. Men jag tror att min tolkning är korrekt och hemuls lite eljest.
    God fortsättning på sommaren
    Bosse
  24. Thomas H
    Tycker nog att denna studie är väldigt "extrem!" Tror forskarna verkligen att det kan vara hållbart i längden att gå hungrande genom livet? ;)
    I och för sig ger mindre mat förmodligen ett längre liv, men inte så lite mat.....
    Det är lika extremt som nu att GBP-operera så många som det nu görs. (7000 förra året?)

    Tom. professor Ingvar säger ju i sin bok hjärnkoll att folk måste få äta sig mätta.... om dom nu skall lyckas med sin viktminskning och andra bekymmer.
    Han pratar väl lite GI-vinklat eftersom det nu verkar som han inte vill ta förkortningen LCHF i sin mun, men visst har han rätt vinkling på det hela. Dvs. han har studerat forskningen rätt och förstått sambanden! BRA! :)

    Eller lite annars, Bosse! ;)

  25. us
    Hm. Jag skulle tro att de lika gärna kunde ha fått äta 6000 kcal per dag med samma resultat, om de också hade nollat kolhydraterna.
  26. hans
    Ja, vad ska man tro? Kommer ju till och från nya rön när det gäller att bota kroniska sjukdomar, som gör att de drabbade inges nytt hopp.
    Har svårt att tro att det går att återgå till "normal" kost efter att man blivit "botad". Alltså potatis till måltiderna, hamburgare och pizza mellan varven och hallonkräm till efterrätt.

    Är själv nydiagnostiserad med diabetes typ 2 och mitt blodsocker har hittills sjunkit en hel del med LCHF-kost och 1 tabl. Metformin dagl. Men om det går att bli medicinfri och kanske genom att äta förståndigt kunna hålla diabetsen i schack ett antal år vore ju förstås bra.

    Men har som sagt svårt att tro att det går att stoppa i sig kolhydratrik mat igen om man lyckats få ner blodsockret till normal nivå. Men jag saknar fortfarande en del kunskaper när det gäller sjukdomen, men har i alla fall gått ner rejält i vikt - redan sju kg på drygt tre veckor utan att vara ständigt hungrig.

  27. Min uppfattning är, något som jag inte kan bevisa vetenskapligt, att den studie vi diskuterar har fått en felaktig rubrik och därmed blivit föremål för förhastade slutsatser. Två månaders svältkost kan naturligtvis inte bota diabetes! Problemet är att media försöker hävda detta, bl a genom det citat jag hämtat från artikeln i The Guardian ovan och hur studien beskrivs i DB av Anna Bratt. Att inte hemul kan läsa innantill på utrikiska förvånar mig mindre. Det är inte så betydelsefullt i sammanhanget.
    Det är naturligtvis omöjligt att leva på 600 kcal över längre tid. Jag gissar att om en typ 2:a skulle fasta i två veckor skulle han bli frisk som en nötkärna! Fast bara temporärt. LCHF är en metod att ge kroppen möjlighet att normalisera sina metabola obalanser. Och vad vi hittills känner till, så tycks denna metod kunna tillämpas över längre tid. Och med bra resultat. Det funkar kanske inte för alla. Men för tillräckligt många för att vi ska kunna rekommendera detta sätt att äta utan större förbehåll.
  28. Thomas H
    Vad gäller din "tro" - Hans så verkar du definitivt vara inne på rätt spår! :)
    Du kommer förmodligen att hålla diabetesen i schack väldigt många år...tom. livet ut om du nu håller dig till den kost som du verkar ha valt! Grattis!

    Det där med "naturalförloppet" finns inte då....... dvs. Det vissa/många läkare säger än så länge!

  29. hans
    # Thomas H
    Tack för de uppmuntrande orden! Kämpar på och har så smått börjat vänja mig vid LCHF kosten. Går bra, men lite knepigt att hitta rätt när man äter ute. Idag kycklingsallad som serverades med bröd i form av baguetter. Men får väl säga till i fortsättningen.
  30. Lund
    Hans #26

    Du behöver inte vara rädd för att ta din Metformin. Oavsett hur bra värden du har med hjälp av en lågkolhydratkost, så talar mycket för att lite Metformin är bra för den som fått diagnos typ2-diabetes.

    Själv tillhör jag veteranerna vad gäller lågkolhydratkost och jag garanterar dig att mina blodfetter är mer än väl godkända , även för den mest rabiate kolesterolskräckare.

  31. Bertil #10,
    Jag tror att bruket av ord som sjuk - frisk leder till ett svartvitt tänkande som inte passar i detta fallet.

    Om man ätit sig symtomfri/frisk från diabetes typ 2 med strikt LCHF-kost och gått ner i vikt rejält etc. så kan man möjligen klara av lite mer kolhydrater. Särskilt om man tränar också, och särskilt om det är långsamma kolhydrater (rotfrukter etc.)

    Men äter man för mycket (och för dåliga) kolhydrater börjar utvecklingen successivt att gå åt fel håll igen. Vikten smyger sig uppåt och med tiden blir även blodsockret allt högre.

    Poängen är alltså att detta inte är en fråga om frisk eller sjuk. Det är en lång gråskala från helt metabolt frisk till på andra änden en urspårad diabetes typ 2. Känsligheten för kolhydrater varierar från obetydlig på ena sidan till uttalad på andra sidan. Man får prova sig fram till hur strikt eller liberal lågkolhydratkost som passar bäst för en av hälsoskäl likväl som trivselskäl.

  32. A-K
    Trodde att långsamma och snabba kolhydrater var något man enbart använder sig av inom Gi men att LCHF anser alla kolhydrater vara onödigt socker, har jag fel?
  33. Zepp
    Det finns trotts allt en skillnad i hur snabbt olika livsmedel höjer blodsockret.. vilket man knappast kan förneka.. ens om man äter LCHF.

    Sen så är GI bara en delmängd i GL, dvs Glykemic load, och det är främst detta som LCHF handlar om.

    Och bara för att man mest talar om helheten, (GL) så behöver man inte förneka delmängden, (GI).

    GI är altså främst en tabell som beskriver hur snabbt blodsockret stiger för olika livsmedel, kosten som kallas för GI kan vara lite vad som helst!

  34. A-K
    Så sant men fortfarande tycker jag att beskrivningen snabba och långsamma kolhydrater inte är något jag direkt har förknippat med LCHF men det kanske är så att LCHF har "höjt sitt tak" hos en del utövare... är ingen expert..än :)
  35. Zepp
    Äsh.. inom LCHF så står nog snabba kolhydrater för socker, läsk, godis, bullar o sånt, medans långsamma står mer för grönsaker, rotfrukter o liknande!?

    Jobbigt o lista alla enskilda livsmedel o matvaror man skall/kan undvika och vilka man kan äta lagom lite utav om man tål dem!

    Alla behöver ju inte äta LCHF, många kan äta "långsamma" kolhydrater i rimlig omfattning.

  36. Jaha, så här går forskning till idag..
    Ansök om forskningsbidrag, välj ut 11 personer till försöket. Dra slutsatser; svält är bra eller lchf går lika bra.
  37. farmor kaisi anka
    precis när min häst lärde sig att vara utan mat så dog den
  38. us
    #37
    Så synd. Om du fått ett par veckor till på dig så hade du nog kunnat lära den att vara utan vatten också ;)
  39. farmor kaisi anka
    I framtiden ser jag att vi kan mäta oss individuellt för att se hur mycket kolhydrater just JAG behöver. Och när på dygnet jag ska äta dem. Hoppas jag. Som sagt jag har minskat nu på mjölkprodukterna o hållt mig till kokosfett o kokosmjölk i mina grytor o viktminskningen har tagit fart igen. Men det är nog som SSS säger att risken är stor att en del äter lite för FRIKOSTIGT av de goda mejeriprodukterna. Det är ju så gott med grädde i grytorna.
  40. farmor kaisi anka
    Är mycket ledsen idag. Min sons familj äter (åter igen) med mina barnbarn havreflarn , chokladcroissanter,yoghurtgodis samt annan skräpmat bara för att mamman har ingen närigskunskap.Hon har vuxit upp med popcorn till frukost, är otroligt sockerberoende. Svårt att påverka där. Det är ju lördag för helskotta!
  41. myran
    Om man äter sig frisk från diabetetes men efter något år får dåliga värden igen- har man då återgått till för kolhydratrik kost igen??? Som bantare som alldeles utmärkt går ner i vikt, sen börjar äta sin vanliga diet, som de inte tål. Och går upp alla kilona igen. För övrigt läser jag om massor av biverkningar och behov av framtida tillskottsmedicinerng efter gastric bypass operationer.Måste vara ett dyrt alternativ till LCHF.
  42. Andreas #31
    Tack för utförligt svar. Jag måste tolka det som att diabetes inte går att bota men att med rätt kost kan man leva ett friskt liv.

    Jag är nu inne på 4 året med diabetes typ 2 och har med lchf de senaste tre åren kunnat hålla mig fri från medicin och följdsjukdomar. Jag har även kommit ur det metabola syndromets alla parametrar. Jag har under det senaste året lagt på mig ca 6 kg men långtidsockret står kvar på 3,4 (utan medicin). Jag förstår ju att risken alltid finns för ett långsamt återgående i överätning och annat matmissbruk så för egen del blir att vrida tillbaka skruven ett par snäpp.

  43. Diabetes2
    På Aker sykhus i Oslo var jeg til vurdering for slankeoperasjon. Sykepleieren fortalte meg at de hadde forsket på slankeoperasjon. Og ved å legge et nett i tarmen i tolvfingertarmen eller tynntarmen så så man at man ble kvitt diabetes. At maten ikke kom i kontakt med deler av tarmen. Jeg vil tro at det er diabetesfoskningssenteret ved Aker som da har forsket på det. Har også googlet at de i USA har sendt mat gjennom den gamle maven og den nye, og at det er lavere blodsukkerstingning gjennom den nye hvor maten ikke går gjennom hele mavesekk, tolvfingertarm, og tynntarm.

    Jeg synes LCHF er veldig bra. Jeg spiser kanskje 70-100 g karbohydrater om dagen. Skulle man først få Diabetes 2 som meg, så er det veldig mye inspirasjon og oppskrifter å finne. Men jeg synes likevel at man må ha øynene åpne for at det kan finnes andre løsninger. Langtidseffektene av Diabetes2 kan være veldig alvorlige, og man kan ende opp med Insulin. Å leve på strikt LCHF kan for noen bety redusert livskvalitetet. Da vil man kanskje gå gjennom en slankeoperasjon, og heller leve sunt etterpå. Men kan spise noe karbohydrater.

    Min venninne som er opperert og ikke har Diabetes2, spiser ganske normalt nå etter opersjonen. Men de har fokus på å få i seg nok proteiner. Og hun kan selvfølgelig ikke spise like mye eller dårlig som før. Men hun spiser nesten en normal voksen porsjon av middag foreksempel. De spiser kaker, is osv. Det er en myte at de slankeopererte har problemer med karbohydrater som frukt, smothies, belgefrukter etc.

    Ingen ønsker vel å gå tilbake til der man var. Vi har nok lært. Og vil både trene mer og spise sunnere. Men personlig synes jeg strikt LCHF er redusert livskvalitet. Det er mye mat i sosiale sammenhenger også.

    Jeg ser for meg to valg for å bli frisk:
    Jeg har gått ned 10 kg. Gå ned mine ytterligere 15kg og vil da ha en BMI på 26,7. Jeg får være flinkere å trene og ikke minst være i aktivitet daglig.
    Det andre er å ta vektoperasjon og leve sunt og godt etterpå det. En dobbel forsikring mot diabetes?

  44. Diabetes2
    Hans #26. Alle vil vel helst være medisinfri. Jeg går ikke på medisin. Men jeg fikk dette svaret fra en lege, og har tenkt å be om Metformin:
    Det er MEGET lurt å begynne med Metformin. Ikke bare vil det senke insulinnivået med 30%; og hjelpe deg få bedre blodsukkerkontroll, bedre blodtrykk og bedre kolesterol og fettstoffer, det letter vektreduksjonen (effekten er imidlertid 2-3 ekstra kilo) og viktigst: Du reduserer vesentlig din risiko for at diabetesen utvikler seg raskt og du får nesten en halvering av din risiko for mange vanlige kreftformer, det har mange nye studier vist. Hvis du bestemmer deg for å begynne med Metformin, hust at vitamin B12 og homocystein må måles i blod før oppstart. Vit B12 kan gå ned og homocystein opp pga metformin og dette kan motvirkes med tilskudd av Vitamin B12.

    Hans, dersom du vil lese mer om dette søk på Metformin på lommelegen.no eller fedon.no På meg virker dette som en medisin man bør få lenge før man har Diabetes. Nemmelig når man er insulresistent og overvektig.

  45. Diabetes2
    Jeg synes denne studien høres interessant ut. Når man får diabetes2 så er det jo tydelig at det er noe med hormonene i maven som slår ut når det kommer karbohydrater. Kanskje kan man ved en sultekur, lurer hormene til å glemme diabetesen? Men jeg vet ikke selv om jeg hadde klart en sultekur. Husker vi hadde noe som het 24. dagers kuren på slankeforum. Der var det tre bittesmå måltider. Kunne kanskje gått. Eller gått på nutrilettpulver med en litt grønnsak til hvert måltid. Men tror jeg måtte hatt litt kjøtt og grønnsaker til middag.
    odt etterpå det. En dobbel forsikring mot diabetes?

    Nå har jeg kanskje fått et tredje alterntiv for å bli frisk. Sultekur istedenfor vektoperasjon?

    Det er litt rart at man ikke legger voldsomt på seg igjen etterpå for at forbrenningen er ødelagt?

  46. Ekonomen
    Jag blir så trött på läkarvetenskapens (nja, de flesta vetenskapers) lättvindiga hantering av kausalsamband utanför hanteringen av mediciner:

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4...

    "Antalet vuxna diabetiker i världen mer än fördubblades mellan åren 1980 och 2008.

    Forskare i Storbritannien och USA räknar med att nästan 350 miljoner personer har sjukdomen, enligt en studie som publiceras i tidskriften The Lancet.

    Orsaken till ökningen är främst ökade livslängder och kroppsvikter, särskilt hos kvinnor, enligt forskarna."

  47. Ekonomen,
    Yes indeed. Tröttsamt.
  48. hans
    Bertil Lind #42
    Ser att du har en läsvärd blogg. Att du under så lång tid med lågkolhydratkost lyckats hålla dig medicinfri och med en helt normal blodsockernivå är hoppingivande. Är själv 64 år och som sagt nydiagnostiserad och mina blodsockervärden är enligt diabetessköterskan bra tre veckor efter diagnosen. Ställde mig undrande varför jag inte har uppföljning hos henne förrän slutet av augusti, men hon sa att det inte behövdes och att först då ser man hur långtidssockret ligger. Har inte fått egen blodsockermätare, men har hört att det är bra att ha.

    Diabetes 2 #26
    Ska kolla de sidor du hänvisar till. Klart att jag fortsätter med Metformin om det behövs. Nu är det i alla fall bara 1 tablett/dagl.

    Korrelationen diabetes övervikt kan ju vara värt att fundera på. Gått upp rejält i vikt senaste året med helt fel kosthållning. Uppe i 104 kg när jag fick beskedet om diabetes 1 juni i år. Nu nere i 97 kg. Är 182 cm lång och har som mål att gå ner 15 kg till. Kilona har rasat av bara farten. Är lite osäker på hur pass stor inverkan viktnedgång har på blodsockernivån. Sen var ju alla övriga värden helt normala.

    Avslutningsvis en reflektion: Inte klokt vad man blir fokuserad på sin hälsa och alla möjliga aspekter kring den när man fått ett sjukdomsbesked. Har ju för det mesta levt rätt sunt, frånsett senaste året, utan att tänka på alla möjliga mätbara värden och dess konsekvenser för hälsotillståndet.

  49. A-K #32,

    Trodde att långsamma och snabba kolhydrater var något man enbart använder sig av inom Gi men att LCHF anser alla kolhydrater vara onödigt socker, har jag fel?

    Äter man extremt lite kolhydrater (strikt LCHF) spelar det knappast någon roll var de kommer ifrån.

    Men äter man ex 30-60% kolhydrater blir det mycket mer betydelsefullt vilken sort det är. Ju mer kolhydrater man äter desto viktigare blir det att välja så bra källor till dem som möjligt. Ganska logiskt, eller hur? ;)

  50. Stefan Andersson
    Expressens löpsedel idag:

    "Ät bröd och pasta - rasa i vikt"

    2 sidor av jämförelse GI mot GP (Glykemisk profil)

    Fotnot: Lantmännen och Pågen har varit med och sponsrat studierna.

1 2

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg