Evolution och europeiska kvinnors ansikten
Här är en spännande bild som visades på Ancestral Health Symposium. Det är genomsnittet av många kvinnliga ansikten från olika länder i Europa.
Som du kan se så är ett genomsnittligt ansikte vackert, i alla länder. Men det var inte poängen som bilden skulle demonstrera: Detta är pågående evolution.
Alla dessa kvinnor har gemensamma släktingar, men några tusen år av halvisolering har gjort att deras genomsnittsliga genetiska uppsättning har börjat skilja sig åt. Fortsatt isolering skulle till slut göra att de blev till olika arter. Det skulle nog ta hundratusentals år dock, vilket aldrig lär hända.
En annan sak som nämndes på konferensen: Bara 14% av amerikaner tror fullt ut på evolutionsläran. Om du inte tror på evolution kan du förstås hitta på en annan historia för att förklara bilderna.
PS
Vill du se genomsnittsliga kvinnoansikten från runt om i värden? Här är en större bild i högre kvalitet.
Mer
”Striden om maten missar evolutionen”
Feta eller smala förfäder – och smurfar
Ingen karies på stenålderskost?
117 Kommentarer
Toppkommentarer
Alla kommentarer
bakterie in i ett cellmembran och sen har allt blivit till av sig själv .
Vilken vettig människa kan tro på sådant DRAVEL.
Du har så rätt så. Vi anhängare av evolutionsteorin tror inte heller på det.
Vill man se skelett med transitionsformer av olika arter så rekommenderar jag ett besök till något naturhistoriskt museum eller att prata med paleontologer, det finns ganska många som specialicerat sig på just fossila fynd av arters utveckling. Att denna utveckling sedan ännu tydligare ses i DNA från två idag levande arter med gemensamma anfäder gör ju inte saken mindre övertygande. Fossilen är liksom mest en "kul bonus" evolutionsteorin vore precis lika stark utan dem.
Låt mig ändå säga såhär, min tro förbjuder mig inte att acceptera evolutionen i dess vetenskapliga sida (Pius XII var tydlig på den punkten). I alla fall i stora drag och när den faktiskt är vetenskap och inte pseudo-vetenskap (alltså falsarium). Det är såklart åtföljt av en del teologiska bekymmer som skulle behöva redas ut ordentligt i så fall. Förnuft och tro står dock inte i motsats, men det betyder inte att allt som påstås vara förnuftigt faktiskt är förnuftigt. Alltså är min kritik mot evolutionen främst en kritik av den filosofi som ständigt ligger under ytan och därmed även ideologiseringen av ämnet ifråga. Att acceptera denna falska filosofi är dock inte tillåtet. Det relevanta i sammanhanget är för min del alltså sanningen.
Därutöver har jag vissa förnuftsmässiga invändningar, såsom frågan om arterna (som jag nu fått mer att läsa om). Men den frågan är enligt mig egentligen inte huvudproblemet med evolutionen, utan snarare är de grundläggande problemen slumpen, att alla levande varelser tycks vara irreducibelt komplexa och att medvetandet och medvetandets/förnuftets samklang med världen svårligen kan förklaras med hjälp av evolutionen utan att underminera själva grunden för all kunskap. Slumpen är en stor svart låda och en fullständig icke-förklaring på samma sätt som mirakel är en icke-förklaring. Jag tror på en rationell Gud, som skapat ett ordnat universum med vissa grundläggande ordningar så att Han inte direkt detaljstyr varje händelse genom en aktiv viljehandling och inte heller ingriper med mirakel i onödan (även om Han såklart kan verka mirakel). Alltså förväntar jag mig att det finns en ordning i naturen, en ordning som är möjlig att upptäcka med förnuftet.
Angående kontinentalplattorna så skulle nog invånare på Förenta staternas västkust och japanerna inte riktigt hålla med om att det inte går att observera "in action".
Din utläggning låter mest som en poetisk undanflykt från ett vettigt resonemang.
Komplexitet är inte ett argument i sig. Komplexitet kan visst uppstå av slumpen (men slump är inte det dom driver evolution). Åk till USAs östkust och titta på de komplexa nätverk av drivved som bildats. Helt slumpartat men väldigt komplext. Naturen kan framstå som full av ordning och uttänkta lösningar men vara för att det finns en inneboende "genialitet" betyder det inte att geniet existerar. Naturen är också full av helknäppa lösningar helt utan logik vilket är att förvänta från evolutionen eftersom evolutionen aldrig kan "gå tillbaka till ritbordet" utan måste utgå från det som finns. Det är lustigt att ens debattera detta, vill du ha grundläggande övertygande argument föreslår jag att du läser "The greatest show in earth - why evolution is true"
http://home.planet.nl/~gkorthof/pdf/pallen_matzke.pdf
En vardaglig teori är något nån tänkt som en förklaring till något, det står inte ens i samma höjd som en vetenskaplig hypotes, och långt ifrån en vetenskaplig teori.
En vetenskaplig teori är en sammahängande förklaring av de fakta man samlat. En teori är inte en definitiv sanning, men inte heller en gissning, det är den bästa modellen för resultatet av våra experiment, våra fynd och våra undersökningar, och när det gäller evolution finns det mängder av data att gå efter.
Tanken om Gud däremot, är mer hypotetisk eftersom relevant data saknas, däremot kan väldigt många Gudsmodeller och förklaringar av dagens läge förkastas i ljuset av den data som samlats. Vi vet att jorden inte är 6000 år, vi vet att människan är närbesläktad med chimpansen.
Vi vet däremot inte hur medvetandet uppstår ur passiv materia, men det gör inte heller de religiösa, inget vet, och frågar du mig går det inte att veta.
Jag tycker inte man ska se sig själv som ateist, agnostiker, kristen eller muslim, man ska se sig som för (eller mot, om man föredrar det..) kritskt tänkande, för datainsamlande, för vetenskap, för logik. Man ska helt enkelt undersöka den vetenskapliga metoden och se om man accepterar den, gör man det spelar det ingen roll vad man tror, för sen VET man.
Om man tittar på avgränsningarna man gör, så bygger ju premissen på att nationalstatsgränser är "naturliga," vilket jag verkligen skulle vilja hålla för att vara en både kontroversiell och osann utsaga.
Mexiko, Israel, Sydafrika, Kategorin "Afro-Amerikan" är omedelbara exempel på nationalstater som har en väldigt moderna och sammanblandad befolkningar. I princip gäller det alla bilderna utom möjligtvis Samoa, som har en annan komplexitet, vilket gäller de flesta ö-nationer. Nationer som faktiskt har naturliga gränser.
Så, ta en introduktionskurs i Antropologi, eller sluta bända in ett vetenskapsområde i ett annat för att ta lätta poäng i försäljningen av evolutionär gastronomi.
Slut på meddelande.
Den genetiska driften är inget trollspö. Det är olika grader av inavel. Resultatet av den genetiska driften är att den överlevande populationen har höga frekvenser av genetiska sjukdomar (grundareffekten). Tanken är ju att det är mutationer som genom inavel har skapat "evolutionära hopp"(=skapat nya organ).
Det finns inga genuint positiva mutationer. Eller för att vara lite mer vetenskapligt nyanserad, man har aldrig observerat några. De exempel på positiva mutationer som brukar framföras är positiva bieffekter av informationsförstörande mutationer som bara innebär fördelar i vissa speciella miljöer. Detta gäller till exempel för bakterier som blir resistenta mot antibiotika och heterozygot sicklecellanemi som kan öka motståndskraften mot malaria.
Man betraktar inte längre DNA-koden som en endimensionell rad med bokstäver, utan den består av överlappande koder. Det betyder att en given kodsekvens ofta är gemensam för flera olika funktioner. Även om en mutation trots allt skulle råka bli positiv i ett avseende, blir den därför samtidigt negativ i flera andra avseenden. Dessutom utgörs en stor del av den genetiska koden av metainformation, dvs information om information. Det kan röra sig om hur koden ska lagras, läsas, regleras eller repareras. För att en mutation ska fungera behöver den därför ske samtidigt i koden och i metakoden. Detta inträffar inte om nu mutationerna är så slumpmässiga som evolutionsläran hävdar.
Låt oss dock för resonemangets skull anta att det finns mutationer som är positiva i alla överlagrade koder samtidigt. Då inträffar nästa evolutionära problem. En mutation kan vanligtvis inte väljas av det naturliga urvalet, beroende på att den sker på molekylnivå medan urvalet sker på individnivå. Däremellan ligger lager på lager av biologiskt brus. Det naturliga urvalet är bra på att rensa bort dödliga mutationer, men nära-neutrala (negativa och hypotetiskt positiva) har alldeles för liten effekt på den färdiga individen för att kunna ”upptäckas”. De ansamlas istället i arvsmassan. Ånyo, för resonemangets skull antar vi att det finns positiva mutationer, att de är positiva i alla överlagrade koder samtidigt och att de får tillräckligt stor betydelse för den färdiga individen för att kunna selekteras av det naturliga urvalet. Evolutionslärans svårigheter är dock inte överstökade i om med detta. Mutationen kommer nämligen inte ensam utan tillsammans med andra. Även om en av dem råkar vara positiv så är de andra negativa. Den totala effekten för individen är därför fortsatt negativ.
Det finns skäl till varför man inte bör gifta sig med nära släktingar.
Om det skulle finnas mutationer i den genetiska driften som skulle kunna bygga ett nytt komplicerat organ så kommer de dränkas av den enorma mängd av negativa och dödliga mutationer om visar sig vid inaveln.
Heder till er som har använt seriösa argument och inte fallit in i "Rössner & Co"- beteende!!