1 2 3

140 kommentarer

  1. Och en annan om anti-oxidanter:

    http://coolinginflammation.blogspot.com/2009/01/there-is-more-than-an...

    Och anti-inflammatoriska kostråd från samma läkare. Vänta det låter som... LCHF

    http://coolinginflammation.blogspot.com/search/label/anti-inflammator...

  2. Miller
    Det verkar som att socker och mjöl är de stora skaparna av modern ohälsa. Brist på Omega3 och D3 verkar bidraga starkt.
    En diet med mycket hög andel fett verkar endast vara nödvändigt för de som redan drabbats av metabolt syndrom genom först nämnda faktorer, men är givetvis hälsosam för alla.
  3. Personligt
    B-A
    Det är inte länge sedan man upptäckte att energin från (jord)nötter inte tas upp på samma sätt som från andra energikällor. Att tidigare påstå att man kunde äta nötter utan att gå upp vikt hade då varit ett närmast löjeväckande påstående utifrån gammal kunskap. Kan du då inte tänka dig att det finns motsvarande brister i kunskapen när det gäller energilagarna (dvs.förbränning av vissa typer av livsmedel). Upptäckten av betydelsen av bakteriestammarna i magen (som Patrik skrev så mycket om) är ju också i sin linda.
  4. Omnivoren
    # 102 "..... socker och mjöl är de stora skaparna av modern ohälsa. .... "

    Jag har också fått det intrycket efter att ha följt lågkolhydratdebatten en tid, utan att gå för djupt i det vetenskapliga. Kanske lite önsketänkande också?, för jag har inte tänkt att sluta odla och äta potatis och andra rotfrukter, inte heller sluta med havregrynsgröt.

    Sedan är det väl skillnad på mjöl och mjöl. Råg ska ju vara bättre än vete och surdegsrågbröd bra mycket bättre än sirapslimpa.

    Sedan finns det ju en anledning till för att inte råda även alla friska att leva på smör. Animaliska produkter kräver mer resurser i form av areal jordbruksmark, vatten och energi. Ska vi hålla oss friska och ha mat så det räcker åt alla så är det bäst att äta lagom och rätt sorts kolhydrater, så att så få som möjligt hamnar i det metabola syndromet.

  5. Omnivoren
    #100, Lund skriver: "Mänskligheten över(-lever) fortfarande, frågan är hur det går med/för framtiden med icke-art-egna livsmedel såsom diverse lightprodukter, hitte-på-fetter....m.m., m.m....."

    Du kan vara lugn. Människan överlever. Dagens epidemi av metabola syndromets sjukdomar är en krusning på ytan för oss som art. Individuellt lidande förstås och även ett samhällsproblem, men människan är tålig och anpassningsbar och kommer att fortsätta att leva och föröka sig.

  6. Personligt #103:

    "Det är inte länge sedan man upptäckte att energin från (jord)nötter inte tas upp på samma sätt som från andra energikällor. "

    Jag vet förvisso inte hur du definierar "länge sedan" i sammanhanget men den här studien publicerades i alla fall för 30 år sedan:

    Levine AS, Silvis SE. Absorption of whole peanuts, peanut oil, and peanut butter. N Engl J Med. 1980;303:917–8.

    Den finns med i min referenslista till den här texten som jag skrev om just nötter och viktbalans:
    http://traningslara.se/blogg/notter-kaloririka-men-anda-gynnsamma-for...

  7. Personligt
    Nicklas
    Varför gjorde då Nyström jordnötsstudien och hur kan det komma sig att dietister länge varnat för nötters höga energi-innehåll? Jag får inte detta att gå ihop.

    Omnivoen
    Jag har alltid försökt äta "rätt" sorts kolhydrater (fibrer och fullkorn etc) men har ändå fått förstadier till diabetes, troligen pga 3 frukter + 1-2 glas juice per dag. Blev dock aldrig överviktig. Jag tror att det är mer komplext än det verkar. Vissa tål "modern" kost. Andra inte.

  8. Personligt
    När jag försökte gå ned mina (kosmetiska) 5-7 kg förra våren och gick till en dietist så sa hon att det vara mina nötter som gjorde att jag inte gick ned trots att min kost i övrigt var "perfekt" enligt SNR. Jag trodde på det och slutade. Inget hände på vågen-

    Nu vet jag att det inte var nötterna utan frukten i mitt fall. Jag undrar hur många andra kvinnor i 40-års åldern som tror som jag gjorde och äter sina 3 frukter varje dag.

    Nu vet jag också hur mycket smärta och den stress det ger påverkar förbränningen. Att inte få sova gör att man i princip går upp i vikt hur "nyttigt" man än äter. Nu är jag av med smärtan och har gått ned mina kilon med hjälp av LCHF. Aldrig mer fruktmellanmål och juice till frukost för mig.

  9. "Nicklas
    Varför gjorde då Nyström jordnötsstudien och hur kan det komma sig att dietister länge varnat för nötters höga energi-innehåll? Jag får inte detta att gå ihop."

    Ja hur ska jag veta det? Och Nyströms studie var väl ingen studie som undersökte fett i avföringen eller hur? Där ville han ju undersöka fritt ätandes påverkan på vikten när jordnötter eller godis adderas. Skilj på studiedesign och studiedesign. Vetskapen om ökad fettmängd i avföringen är ju i sig värdelös kunskap om man inte sedan studerar huruvida det kan ha praktisk betydelse i vanliga livet eller ej.

    Att man "varnar" för nötter vet du också mycket väl varför. Därför att de trots allt innehåller mycket energi och KAN bidra till att det totala intaget blir för högt. Människor är ju inte robotar, vissa adderar och vissa kompenserar.

    Själv tror jag risken med högt kolhydratintag (främst raffinerade källor förstås) är vad som ställer till det för den kompensationen. Livsmedel som ost och smör är i sig mättande men inte på brödskivor. En gräddsås kan vara mättande men kanske inte lika mättande tillsammans med en mastodontportion vitt ris.

  10. Åke Carlsson
    Omnivoren
    "Animaliska produkter kräver mer resurser i form av areal jordbruksmark, vatten och energi." Detta gäller bara om man föder upp djuren med kraftfoder. Att odla ett kilo bönor kräver 8 Megajoule energi. Att producera ett kilo benfritt nötkött på Revingeheds gräsmarker kräver 6,4 Mj enligt en livscykelanalys. Därtill kommer att köttet innehåller nästan dubbelt så mycket kalorier som sojan. Äter man gräskött sparar man alltså ungefär hälften av energin – ingen årlig plöjning, harvning, sådd, gödsling, besprutning och skörd. Ingen övergödning eller bekämpningmedel i vattendrag, sjöar och hav. I marken inlagras åtminstone ett ton kol, som hämtas från luftens koldioxid, vilket innebär att matjordslagret och bördigheten ökar. Ett mycket rikare växt- och djurliv. Läs den nyutkomna Vegomyten av Lierre Keith!
  11. Miller
    #104
    Visst är det skillnad på olika mjöl - rent vetemjöl t.ex. innehåller noll näring medan vissa andra sorter trots allt innehåller spår av nyttigheter. Inget mjöl kan dock nånsin jämföra sig med näringsvärdet i fett kött, inälvsmat osv.

    Med närodlat och tillvaratagande av hela djuren (inklusive fettet och benen!!!) kan du sluta oroa dig för resurs slöseri också.

  12. Åke Carlsson #110:

    Jag tycker den där boken verkar intressant. Många har nämnt den på sistone. Den verkar i mina ögon lite snedvriden men det är ju all populärlitteratur. Samtidigt anser jag att den vegetariska kostens fördelar propageras snedvridet även det så boken kan säkert vara en bra motvikt om man bara förhåller sig kritisk.

    Men just det du citerar nu förvånar mig väldigt. Visst kan man resonera som så att naturligt betesgräs utmohus ger gladare djur och nyttigare kött/mjölk men att massproduktion av kraftfoder skulle göra dom mindre feta och kosta mer känns helt ologiskt tycker jag. Det går fortare att odla upp enorma mängder och göda upp djuren rejält.

    Jag tror alltså inte det är BRA men jag förvånas över den ekonomiska aspekten minst sagt. Ju större kvantiteter och ju fortare desto mer ekonomiskt gynnsamt trodde jag.

  13. Nicklas @ Träningslära och Mikael Jansson: Det vore intressant att läsa era åsikter i frågan jag ställde till SSS i post #98.
  14. Nettokalorier = 0 innebär per definition att ingenting händer. Däremot kan de olika sidorna av ekvationen ändras, särskilt för en insulinresistent som helt plötsligt får mycket mer energi.

    Sedan ser man vid överätningsstudier att en del bara får muskler, en del bara fett (och en del i mitten). Vilket också kan innebära att en del får mer ork att göra av med mer energi än de får i sig.

  15. Precis som jag tycker då. Många verkar utgå från att kalorier ut är konstant, oberoende av kost. Sen tror jag de flesta på LC/LCHF om de skulle göra nogranna mätningar skulle se att de faktiskt äter färre kalorier än förut (förutsatt då att de går ner i vikt). De som går ner i vikt ändå har samma eller större intag nu som förr gör av med mer nu än förut.

    BBCs Horizon om Low Carbing visar ett bra exempel på detta, hela programmet bygger ju på myten om Atkins och varför det fungerar.

  16. Personligt
    Exakt Mikael
    Ekvationerna är mycket mer komplexa än vi förleds att tro av alla käcka råd och defaultvärdestabeller som bla. dietister utgår ifrån. Förbränningen kanske dessutom påverkas mycket mer av ålder (och tilltagande insulinresistens) och stress än vi idag känner till.Nicklas hänvisade för ett tag sedan till en mycket intressant studie av seglares kost under en stressig tävling. Av samma kost/energimängd gick de först ned och sedan upp i vikt. Förklara det B-A. De hade dessutom svårt att fuska ute till havs.

    Jag brukar ju ta mig själv som exempel (inte för att jag är speciell utan snarare motsatsen, typfall!) Min förbränning har i alla fall förändrats väldigt kraftigt under mitt drygt 40-åriga liv. Fram till 35 tänkte jag aldrig på vad jag åt. Efter 40 har jag tagit bort och tagit bort och motionerat ytterligare, men gick ändå upp i vikt. Som tur var hann processen stoppas innan jag blev överviktig. Men jag förstår verkligen varför det inte funkar så för alla. Att bara äta 2 frukter om dagen + dricka lite juice till frukost kan på sikt leda till 20 kilo mer på vågen om man är känslig.

  17. Miller
    Nicklas, kolla in Food inc för en krashkurs i 'efficient farming'.
  18. Miller:

    Den har jag sett. Den är grymt bra.

  19. Personligt,
    Kanske var fel sorts motion också. Styrketräning blir viktigare ju äldre man blir.
  20. Personligt
    Jo, det vet jag, så det var vad jag gjorde bl.a. Däremot tränade jag kanske för mycket lågintensiv konditionsträning också. Det var 1,5 -2 timmar stavgång per dag i kuperad terräng. Det blir tydligen en extra stress för kroppen. I sådana där defaulttabeller för motion och energi borde jag teoretiskt ha gått ned massor, men inget hände på vågen alltså. Ytterligare löjligt med alla dessa defaultvärden för hur mycket man förbränner vid typ 30 min på cykel etc. Förbränning är oerhört mycket mer komplext än så. Om man aldrig har tränat, ätit dåligt etc och sätter igång som jag då rasat troligen kilona på den kost jag åt. Är man hyfsat tränad och äter bra med liten vikt att bli av med samtidigt som kroppen är stressad pga värk då kan man titta i stjärnorna efter viktnedgång.

    Jag blev övertränad, fick träningsförbud i 3 månader, började med LCHF, opererade mig mot smärtan (bytte stor led som var totalt slut) och plötsligt föll allt på plats, vikten normaliserades och muskelmassan och styrkan ökade markant på 3 månader. Inget kaloriräknande och mindre motion är innan... Nu är jag stark som en 20-åring enligt senaste testet.

    Att jag skriver om mig själv är för att ge andra "tanter" 40+ hopp om att det faktiskt går att vända utvecklingen. När man varit hälsomedveten länge är det oerhört tungt att inte få resultat av en sådan satsning som jag gjorde.

  21. Åke Carlsson
    Niklas #112
    Jag håller inte med om allt i Vegomyten, men jag tycker att det är en bok som alla, veganer och köttätare, bör läsa. Det är sällan man läser en fackbok skriven med sådan glöd.
    I USA har man tittat på hur mycket kött man kan producera per acre. Om man använder ytan till att odla majs och soja till djuren kan man föda upp två stutar per acre. Men man kan också föda upp två stutar per acre om man låter djuren beta gräs på denna yta. Det kräver att man använder lätta elstängsel och flyttar djuren varje dag till färskt gräs, vilket fodrar fler lantarbetare. Men man vinner en enorm energibesparing. Av bondens utgifter går ca 50% till energi medan gräsbondens motsvarande utgifter är 5-10%. Att det har lönat sig att använda kraftfoder beror på den mycket kraftiga subventioneringen av majs, soja och spannmål. Dessutom överlastas alla miljökostnader på skattebetalarna.
  22. Lite motvikt Åke:

    ABSTRACT. In low-carbohydrate, high-protein (LCHP) diets, the
    proportion of calories from animal products is high relative to plant food
    intake. To better understand some of the natural resource implications of
    LCHP diets, this analysis compared the agricultural land requirements of a
    popular LCHP diet (the Atkins diet) with a diet based on USDA MyPyramid
    (MP) recommendations. The LCHP diet required nearly twice as much
    (80% more) land than the MP diet, but feeding the people who currently
    follow LCHP diets would only require a modest increase in the total area of
    land harvested for food.

    Increasing Acres to Decrease Inches: Comparing the Agricultural Land Requirements of a Low-Carbohydrate, High-Protein Diet with a MyPyramid Diet, Journal of Hunger & Environmental Nutrition, Vol. 3(1) 2008
    http://www.informaworld.com/smpp/content~content=a903782392&db=all

  23. JOW
    Omnivoren, Nicklas m.fl.

    Vi resonerar ju ofta här om att det är viktigt att äta artriktigt som människor. Det första och viktigaste steget man då bör ta är att utesluta spannmål och andra fröer/bönor samt alla produkter som produceras av dessa (tex vegitabiliska oljor). Fröernas främsta uppgift är att gro för att föra den ettåriga växten vidare. Därför skyddare den sig med flera olika biologiska "gifter" som vi har svårt att klara. Lectiner som förvirrar immunsystemet och kan leda till Chrons syndrom, ulcerös kolit, reumatism, psoriasis, MS mm. Fytinsyror som hämmar upptaget av tex mineraler så att kroppen på sikt riskeras att urlakas. Gluten som kan ge inflamation i tunntarmen med försämrat näringsupptag som följd samt en mängd andra följdsjukdomar.

    Vi är alltså inte genetiskt anpassade för att äta fröer. Däremot finns det andra djur, som gnagare och fåglar, som kan hantera fröernas gifter. Ett djur som dock inte klarar det är idislarna. Kor och får är väldigt specialiserade gräsätare. Med sitt långa tarmsystem, sina stora magar med ganska ph-neutral miljö så ska de leva på cellulosan i gräs och löv. Till skillnad från oss så sker kornas matsmältning med hjälp av bakterier i en syrefattig miljö. När vi matar våra kor med kraftfoder av spannmål och soja fungerar inte idislingen och vommens ph sjunker. Den sura miljön ställer till en massa oreda i kon som får ett flertal sjukdomar och kräver ständig tillförsel av antibiotika. I USA ges den med fodret i förebyggande syfte!!!.

    Stora delar av vår planets mark lämpar sig inte för jordbruk. Det är både den mark som vi idag inte odlar på men även mycket av vår nuvarande jordbruksmark. Om vi inte hade haft fossil energi för alla maskiner och transporter, för konstbevattningen, för konstgödningen, för sädtorkningen och för de kemiska bekämpningmedlen så skulle vi inte kunna producera de enorma mängder spannmål och soja som vi gör idag. För att producera en energienhet mat går det åt ca 10 enheter fossil energi.

    Det moderna jordbruket ger en jordförstörelse med dramatiskt minskade matjordslager. Dessutom bidrar det ständiga plöjandet till enorma läckage av koldioxid från marken. Det allra värsta är dock att det fossila jordbruket inte är hållbart eftersom den billiga oljan kommer att minska drastiskt de närmaste 30 åren.

    Vi måste alltså snarast övergå till en matproduktion som sker mer på naturens villkor. Det innebär framför allt betydligt fler idisslare som kan hjälpa oss att framställa mat från cellulosa. Dessutom får vi stora mängder naturlig gödsel som vi kan göda våra småskaliga grönsaksodlingar med.

    Nu invänder säkert någon att korna rapar en massa metan som är en kraftig klimatgas. Visst så är det. Ett vanligt köttdjur som en stut rapar ca 5 kg metan i månaden. På ett år blir det 60 kg. Eftersom metan är ca 20 gånger kraftigare än koldioxid så kan vi säga att det motsvarar 1,2 ton koldioxid. Mycket kan tyckas men då ska vi ha i åtanke att stuten betar på ängs/skogsmark. Två stutar per hektar brukar man räkna med fast då behövs det ochså lika mycket vall för deras mat på vintern. Alltså blir det en stut per hektar. Den senaste forskningen från bland annat FAO visar att ängsmark binder 4 ton koldioxid per hektar och år. Ängsmark med betesdjur sänker därmed atmosfärens koldioxidhalt med ca 2,8 ton per hektar och år.

    Oj, det blev mycket text. Ledsen för det men jag var tvungen att skriva av mig ;-)

  24. stefan s
    Intressant föreläsning om långsiktig resurshantering

    Dan Barber: How I fell in love with a fish
    http://www.ted.com/talks/dan_barber_how_i_fell_in_love_with_a_fish.html

  25. Miller
    Kött behöver inte vara resursslöseri tänk Älg i skog, eller Fäbod med kor för några decennier sedan. Och minns när det fanns fullt med fisk i havet.
    Tiden innan Feedlots och fiskodlingar, men hey, allting ska ju bli billigare och billigare, alla gillar 'value' synd bara att allting alltid kostar nånstans.
  26. Martin Ehn
    Jenny Reimers har skrivit lite om matens innehåll och hållbart jordbruk. Mycket intressant att läsa. http://www.primavi.se/maten.pdf

    Hon målar upp en bild liknande den Dan Barber visar i sitt anförande.

  27. Bo Wallgren
    Intressant Åke, det om att koss -odling är resurssnålare än att odla fågelfrön, måste köpa den boken du nämnde. tack för tipset :)
  28. Miller
    Stefan S #124
    Mycket sevärd föreläsning!
  29. Personligt
    Tänk vilken energi i dubbel bemärkelse (såväl i form av jordens ändliga resurser som mentala och känslomässiga dito) som skulle sparas och frigöras om vi gick tillbaka till ett naturligt ätande och åt när vi var hungriga. Vi skulle förändra världen istället för att ägna oss åt dieter och att räkna kalorier.
  30. Nja, äter jag när jag är hungrig så äter jag alldeles för mycket, och sen blir jag snabbt hungrig igen och äter för mycket igen. På det sättet får jag i mig alldeles för många kalorier om jag gör så.
  31. Miller
    Beror inte det mest på matvanor med för hög tillgänglighet på socker och mjölmat?
  32. Delvis kanske, men äter jag när jag är hungrig så är det försent typ. Hinner trycka i mig massor med mat innan jag blir mätt (om jag nånsin blir det, har ätit tills jag spytt flera gånger, fast jag inte vill spy egentligen). Sen när väl maten lämnat kroppen (vilket ofta är snabbt om jag äter för mycket, magen pallar inte med helt enkelt) vill den ha mer snabbt och cykeln är igång igen. Vet inte om det är så för andra, men för mig funkar det absolut bäst att äta på fasta tider med förutbestämd portionsstorlek, därför jag ofta äterfärdigmat till middag tex.
  33. Omnivoren
    # 110 Åke Carlsson
    Den där livscykelanalysen gällande kött från Revingehed låter intressant. Referens? Var det vinterfoder inräknat? Nu är väl Revingehed speciellt för svenska förhållanden med lång betessäsong etc, men visst är det ett härligt område och naturvårdsnyttan av bete är jag helt med på. Men räcker arealerna om de flesta skulle äta mycket mer animalier?

    # 121 Att man inte ska föda upp idisslare på spannmål kan jag hålla med om. Men om människor hade ätit upp sojan och majsen hade det räckt till mer mat än vad två stutar ger. Inte lika nyttigt men i en överbefolkad värld kanske man inte kan vara så knusslig.

    Vegomyten borde man förstås läsa för att hänga med i debatten. Fast en bra sammanfattning av bokens innehåll skulle väl vara mer överkomligt.

  34. Åke Carlsson
    Omnivoren #133
    Norder, Stig 2006: Nötköttsproduktion i ranchdrift, ett ”paleolitiskt” alternativ.
    RC-ranch som exempel på svensk ekologisk produktion av kött lämpat för paleolitisk kosthållning.
    http://www.ifm.nu/_upload/lfm/presentationer/norder%20notprod%20på%2...
    Enligt en försiktig beräkning har vi i Sverige 200.000 hektar övergivna gräsmarker, troligen avsevärt mer. På dessa marker skulle vi kunna föda upp en mängd gräsätare. Då skulle vi förhindra igenväxning och få en kolinlagring i marken som är 2-3 gånger större än vid obetade förhållanden. Det dröjer nog ett bra tag innan vi behöver bekymra oss om att markerna inte räcker till.
  35. Miller
    133
    Tänk dig att du har en stor ängsyta. Du kan antingen plöja upp rubbet och plantera majs. Eller så låter du några kor gå där.

    I Sverige saknas det inte direkt fria landytor så det ena är nog inte sämre än det andra bortsett från det enkla faktum att majs är olämpligt som människoföda emedan korna är ytterst lämpliga.

  36. Miller
    Och som Dan Barber påpekar i Ted-föredraget; att matbrist existerar idag är inte ett volym problem - vi gör mer än vad som behövs - det är ett distributionsproblem
  37. Zepp
    #136
    Ja.. eller ett fördelningsproblem.. det är ingen brist på möjligheten att försöja folk med mat.. det är bara som så att ingen producerar mat som fattiga inte har råd att köpa!!

    Gräsätare har sitt berättigande som grovfoderomvandlare.. på så sätt kan de omvandla sådant vi inte kan äta till animaliska livsmedel!

    Att vi idag väljer att ge dessa grovfoderätare kraftfoder hänger bara ihop med att dessa odlas med billig olja som insatsvara.. när oljan tar slut.. blir dyrare får vi återgå till gräsbeteskött!!

    Vi har med statliga medel valt att plantera gran på bra jordbruksmark!!

  38. Martin
    Kika på filmen Food Inc om ni får tillfälle - Jag blir desperat och ledsen av att se hur livsmedelsindustrin jobbar.
  39. Funderat på att se den länge, kanske lika bra att slå till i helgen... Finns ju som 1080p Blu-ray också nu, vilket är nödvändigt för en dokumentär ;)
  40. På tal om dokumentärer, finns en film som heter Food Matters,den har bra poänger om vitaminer och hur myndigheterna och läkemedelsbolagen inte vill erkänna det som "behandling". Annars är filmen lite väl pro-vegan för mitt tycke,dom jämrar sig över kött och filmen "säljer" en behandlingsmetod. Men som sagt,delarna om vitaminer är intressanta.
1 2 3

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg