Epidemiologins ofrånkomliga svagheter

Utmärkt artikel i dagens läkartidningen om svårigheten att veta om statistiska samband i studier beror på orsak eller andra orsaker. I kvällspressen kommer ständigt sådana larm, utan att man ännu vet om det ligger någon sanning i dem.  Ett exempel på ett epidemiologiskt samband: Ju mer folk badat i saltvatten sista månaden, desto brunare brukar de vara. Uppenbarligen blir man brun av att få saltvatten på huden?

Självklart vet vi att detta inte är sant – det är solstrålningen man får samtidigt, inte saltet, som gör en brun vid utomhusbad. Detta kan man lätt se vid experimentella studier – låt vissa sola och andra bada inomhus i saltvatten, och det blir snabbt uppenbart.

I många fall basuneras dock liknande statistiska samband ut som orsakssamband utan att man tagit steget att bekräfta det hela med experiment, eller till och med efter att sådana gjorts som talar mot orsakssamband. Exempel från artikeln idén att kostfibrer skulle skydda mot tarmcancer eller hjärtsjukdom. Detta verkar inte stämma efter närmare granskning i kontrollerade studier. Detta gör att sambandet man ser får tolkas bero på annan samvariation. Till exempel att personer som äter mycket fibrer är mer hälsomedvetna på andra sätt, än de som inte gör det. Kanske äter de mindre snabbmat och dricker mindre läsk i genomsnitt, som exempel?

Ett annat exempel på hur sådana samband misstas för klart orsakssamband är larmet för några veckor sedan om äggätande.

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg