En ödmjukare framtid?
i Vetenskap och hälsa Så här efter Kenneth Ekdahls hastiga bortgång undrar jag över vad vi kan ta med oss som lärdomar inför framtiden.
Kan vi föra debatten vidare på ett sätt som hade gjort honom stolt? På ett sätt som kan göra oss stolta?
Tre saker att fundera över
I kommentarerna från gårdagen återkommer vissa av Kenneth Ekdahls egenskaper gång på gång. Det finns fler att välja på, men här är tre som står ut för mig:
- Godhet. Ur kommentarerna: Frimodig. Gott humör. God. Generös. Konstruktiv. Hjälpsam.
- Ödmjukhet. Personangrepp eller arrogans syntes inte till från Kenneth. Hans bortgång visar dessutom att mindre kolhydrater inte garanterar perfekt hälsa resten av livet. Något som är självklart, men gärna får fylla även oss med mer ödmjukhet.
- Nyfikenhet. En vilja att alltid lära sig mer, och att hjälpa andra att lära sig. Påläst. Engagerad.
Alltför ofta hamnar kostdebatten annars i en pajkastning mellan folk med lika låsta och skilda uppfattningar. Det leder sällan till något positivt.
Kanske kan vi alla ta med oss någon lärdom från Kenneth Ekdahl. Kanske kommer han då att fortsätta förändra världen, en människa i taget, länge än.
Vad tror du?
PS
Jag var på SLVs seminarium i Göteborg idag. Intressant, men rapporten får vänta till imorgon.
Tid att leva, dags att dö
Dags att så sitt eget frö,
Tiden läker inga sår,
gärningen skall alltid bestå.
Det tycker jag stämmer bra på det som Kenneth lämnat efter sig. Vi får leva med det som vi gör och våra eftermälen lika så.
Att visa varandra respekt trots åsiktsskillnader och att ha ett vänligt tilltal så att ingen känner sig illa till mods. Skulle säkert göra att fler vågar kommentera och därmed delta i debatten utan att vara rädd för elakt formulerade påhopp. Tror att Kenneth skulle välkomnat det.
Kanske kan några av Kenneths kloka ord och citat ge oss tröst.
"Det har verkligen hänt mycket spännande de senaste dagarna, flera bollar
är i rullning! Nu gäller det bara att knuffa på den emellanåt så att den
inte stannar och rullar tillbaka!"
"Jag har mycket större respekt för människor som struntar i titlar och
bedömer människor för vad de är och gör. Titlarna i sig säger ju inte så
mycket, vilket man kan se på vissa i våra kretsar omtalade professorer."
"Jag tror att riktig kunskap medför en stor ödmjukhet. Det ligger mycket
i uttrycket att ju mer man lär sig desto med upptäcker man att man inte
kan."
"Lite paranoia kan vara nyttigt ibland, så länge den är befogad. ;-)"
"Just because you're paranoid, doesn't mean
they're not out to get you. :-)"
" Fortsätt klättra!
Jag försöker hjälpa dig att hitta nya fästen för fingrar och tår!"
"Det är inte så svårt att bry sig när jag själv vet av egen erfarenhet
hur jobbigt det är att vara"
elisabeth puur
Ödmjukhet är alltid klädsamt.
För det är faktiskt så det är..
är de som bäst behöver plåster på såren, ett vänligt ord på vägen och ro i sinnet.
Jag är övertygad om att det bästa är att förbigå mindre välvilliga inlägg med en eftertankens
tystnad om man inte förmår hjälpa på traven.
Goda förebilder behövs i vår värld, och det är så sorgligt när de försvinner. Liksom i förtid.
Kenneth hade ett tonläge i sina inlägg som sällan lockade fram grälinstinkten. Han visade att man kan lägga fram sina åsikter utan att angripa andra. Ett gott exempel att följa.
http://www.youtube.com/watch?v=AlvAlqRvI2w
Till Doc.: Du får väl ta bort den om den inte platsar. Jag uppfattade i alla fall Kenneth Ekdahl som ett av "de strålande blossen" och jag tycker mycket om tonen i dina inlägg, både igår och idag.
Det finns gott om skribenter här som nu sitter och gråter över en person de aldrig träffat, men som ofta gått i klinch med alla och envar som haft andra uppfattningar än det gängse tonläget på LCHF-bloggarna.
Det finns med stor sannolikhet alla möjliga olika fördelar med att reducera kolhydraterna i vår kost, men om det innebär att vi samtidigt ska överdriva frossandet i mättat fett, det får vi väl se framöver i takt med att fler LCHF-are faller ifrån.
Nu vet vi väl i och för sig inte vad Kenneth dog av, det kan ju ha varit något som inte alls har att göra med hans fetma, rökning eller matvanor, men alla som brukar uttala sig kategoriskt om hur saker och ting förhåller sig här i världen kring mat och hälsa kanske borde ta tillfället i akt och tänka till ytterligare en gång.
Jag är också ny här och känner inte Kenneth som ni andra gör men har läst en hel del inlägg som han skrev och tyckte mycket om det jag läste. Man ska ju också komma ihåg att har man levt på "skräpmat" i så många år som troligen dom flesta av oss gjort, många röker och dricker alkohol också, så lär man ju inte bli "tvärfrisk" och odödlig bara för att man lagt om kosten till mer naturlig mat.. det tar nog sin lilla tid innan kroppen läkt alla skador som den fått genom alla år med dålig mat och annan skit vi stoppat i oss.
Jag har (hade) en kusin som dog för 2 år sen i hjärtinfarkt, han var bara ett par år äldre än Kenneth och han åt som vanligt, bla becel på brödet och massor frukt för det var ju så nyttigt.. han var överviktig men inte fet och jag tänkt att om han vetat om denna kost så kunde han kanske köpt sej några extra år...
Att maktens människor inte alla gånger är så ödmjuka beror väl på de egenskaper man behöver för att komma till en maktposition.
Jag skulle önska mer ödmjukhet åt våra myndigheter och alla som lever professionellt på kostrekommendationer. Oavsett "tro".
Så Doc har rätt, nu är det slut med pajkastningen....!
jag tycker det är respektlöst att spekulera i hur och varför Kenneth gick bort.men troligtvis är en kost på pizza och cola samt rökning en mycket troligare orsak än lchf.
Mycket klok och viktig tanke och samtidigt ett sätt att hedra Kenneth!
Glöm inte att livet kan både förlängas och förkortas. Kennet har provat båda och han kanske förlänge sitt liv med sin kost på slutet.
Man vet aldrig, varje individ är unik.
Man kan bara göra sitt bästa.
Lars W