En ny epidemi?
Som om sjuklig glädje inte var nog larmas nu om ytterligare en ny pillerkrävande sjukdom: Motivational Deficiency Disorder.
Som om sjuklig glädje inte var nog larmas nu om ytterligare en ny pillerkrävande sjukdom: Motivational Deficiency Disorder.
Det är nog så att många är sjuka idag, dom som mår bättre av LCHF var inte friska före kostbytet. Så ser jag på det.
Lata orkeslösa borde ha svårt att föra generna vidare, dom dör om ingen matar dom.
Orkar man inte fiska jaga med mera då överlever man inte.
http://www.youtube.com/watch?v=5boC7G4dcPo
Jobbigare an jobbigt, sa jag forstar
Men allt behover ju inte vara personligt, for da blir det ju too much ibland.
Jag trodde det var ett April skamt!!
Jag vet att det här inte rör ämnet men jag undrar endå;
vad tycker du att jag ska börja och fortsätta ge
min dotter på sex månader för mat?
Jag har hel ammat henne,
bara givit henne D-droppar och vatten som smak prov.
Och jag har inga planer på att sluta amma henne
men hon behöver mer näring en min mjölk nu.
Min uppfostran har alltid varit mer åt waldofhållet och dom tror inte att kött är bra före ett års ålder. Min kloka sambo säger tvärt om. Och vad livsmedelsvärket säger vågar jag knappt tänka på..
Vad annser du?
Och vad är bäst att börja med?
Jag har inte tagit mig i kragen ännu och blivit av med mitt socker-beroende
men jag tror ändå till 100% på dig.
Min mamma som har fybro har blivit mycket bättre sen hon börja äta LCHF plus att hon som bonus har förlorat 7,5 cm i midjan på 5 veckor =)
Tack för en Mycket bra hemsida.
Mvh Emeline
jag är ingen expert på barnmat. Men frågar du ändå så tror jag man inte behöver fundera så väldigt mycket. Gör som folk gjorde förr, ge henne lite smakportioner av riktig mat, det de vuxna äter. Kött är säkert utmärkt, om hon vill äta det.
(Det blev OT dethär. Sorry Doc. Igen en gång.)
Jag tog det inte så hårt - egentligen - men drabbades av att vad som helst kan ha olika ansikten och vara både skitkul och lite väl okul - i viss förlängning. Min egen motivation är inte alltid direkt turbo, så jag skrattade och tänkte att ett sådant piller kunde vara något för mig, till exempel en måndagsförmiddag, som idag, då jag baxat iväg sonen och ska börja jobba, när jag helst bara vill tycka synd om mig själv och göra ingenting. Men den omotivationen kurerar jag med espresso och en stor sked kokosfett.
Vi kämpar med kosten här också och jag har en deal med Anna Hallén blogg.passagen.se/gi-anna/ (expert på energibarn - som hon kallar de hyperaktiva barnen) om att hon ska hjälpa mig med råd, via mejl under en period snart, både om kosten, kosttillskotten och bra förhållningssätt och metoder. Sockerjakten är väldigt svår här och jag känner mig ofta som en loooooooser.
Det känns mycket bra att höra om ungdomar som kommit ut/upp på en bättre nivå i tillvaron. Det är väl senast nu, i nioårsåldern och upp genom den riktiga puberteten, som jag och pappan, ska vara så kloka och starka i alla val, att vi också går mot klarhet istället för mot mörker. En tulipanaros i sig...och en nåd att stilla bedja om.
Jag är alls inte någon motståndare till skratt som förlösande piller. Utan humor och förlösande klacksparkar, skulle livet vara olidligt.
Fridens!
http://www.youtube.com/watch?v=cVV3QQ3wjC8
Den handlar visserligen om USA, men vi "importerar" mycket därifrån och det finns en hel som man direkt kan "översätta" till svenska förhållanden.
Den är lättläst och skriven med övertygelse och känsla - det gillar jag.
Samma sak kan man säga om John Virapens "Piller & Profiter".
Det bästa man kan göra för sig själv- och andra runt omkring - är att läsa på och försöka bilda sig en egen uppfattning och det gäller inte minst om vård, sjukdomar, läkemedel m.m.
Hos många naturfolk är det första barnen får att äta utöver bröstmjölken rått kött eller rå fisk som mamman först tuggat. Det är förmodligen bland det mest lättsmälta och näringstäta man kan ge sitt barn. Dessutom börjar barnets järndepåer ta slut efter ungefär 6 månader vilket är huvudskälet till att börja komplettera mjölken, och då främst med livsmedel med lättupptagligt järn. Järn från vegetabilier tar vi upp mycket dåligt. Man kan få i sig dagsbehovet av järn av t.ex. persilja, men man måste då äta cirka tio kilo om dagen!
Dessa naturfolk ammar normalt i upp till fyra år, men kompletterat med främst kött och fisk efter 6 månaders ålder.