En kalori är inte en kalori
11 december 2009 av Dr Andreas Eenfeldt![Dr Andreas Eenfeldt]()
i Viktstudier
i Viktstudier 
Inte hos möss åtminstone, enligt en norsk studie.
Av allt att döma inte hos människor heller. Men vi behöver en liknande studie på människor. Där inlåsta deltagare får ”överäta” en exakt mängd kalorier, med eller utan kolhydrater. Då kunde vi få de slutgiltiga bevisen för att en kalori inte är en kalori i det läget. Varken hos möss eller människor.
318 kommentarer
Tro för tusan inte att du är frisk bara för att du mår bra! Nu får ni sansa er och invänta vetenskapliga studier som bevisar att LCHF verkligen fungerar. Sluta nu sprida era anekdoter och vilseleda massan till att tro att man kan äta sig frisk, det är bara inbillning! Inte vill då jag ha ett samhälllle där människor tänker själva och blir ifrågasättande. Även om era labbvärden visar på perfekt hälsa så väger era personliga upplevelser lätt. Avbryt nu detta trams och lägg ned den här bloggen och vänta in vetenskapen och seriösa studier. Sluta sprid dessa lögner till vänner, bekanta och andra sjuka att man kan prova själv med kosten för att uppnå bättre hälsa. Får det här fortsätta kommer snart hela samhället bestå av inbillade friska och ett sådant samhälle vill då inte jag leva i.
Pirsig citatet var en referens till Kärnfrisk #233.
"Det heter ju vetenskap och beprövad erfarenhet. Vid någon punkt övergår anekdotiska bevis till att bli just beprövad erfarenhet. Frågan är när. 25, 1000, 100000. Någon som har en idé?"
Själv litar jag precis som du mer till min egen beprövade erfarenhet än andras vetenskap :-)
Idag 45 år. LCHF. Lätt motionsträning ca:4tim/vecka. Vikt 82kg med ett kcal intag som ligger på mellan 200 och 500 kcal/dag mer än vid 33 års ålder! (vet att muskler och fettmängd ändras men samma midjemått!) OBS. inte "uppskattade" siffror utan baserat på anteckningar jag gjort sedan 22års ålder. Min kropp gör olika med olika kalorier! Mina tidigare "kunskaper" har verkligen fått sig en törn! Ett tips! Tänk på hälsan grabbar, var snälla med varandra!!
Att alla led i denna delvis nya hypotes inte är bevisade ännu är ju Doc en av de först att hålla med om. Men det är onekligen så att de flesta som känt behovet av att pröva LCHF litar mer på sina egna erfarenheter än på resultaten i experimentella och därmed begränsande studier av några av alla de parametrar som påverkar vårt välmående i relation till kosten. Ödmjukhet vad gäller vår stora okunskap är därför nödvändigt i väntan på mer hårda data. Under tiden vill de som testat och mår bra av LCHF träffas här och lära oss mer av varandras erfarenheter. Vill vi veta mer om de studier som JG hänvisar till gång på gång kan vi ju gå in på hans ambitiösa sida. Vad jag kan se håller inte Doc på och ifrågasätter JGs sidor.
Efter trettio år som reumatiker inbillar jag mig att svullnaderna minskat rejält och att jag rör mig lättare. Jag inbillar mig även att morgonstelheten försvunnit och att jag klarar mig utan både Enbrelsprutor och smärtlindrande medicin. Jag inbillar mig även att mina labbvärden förbättrats, min sänka har gått från 110 till under 50, blodvärdet har ökat från 95 till 140. Nyligen kom jag in efter en lång(tidigare omöjlig) inbillad promenad i rask takt. Dessa personliga upplevelser väger lätt för etablissemanget men tungt för mig. Så jag fortsätter att inbilla mig och njuta av livet. Faktum är att jag rekommenderar alla reumatiker att prova på att inbilla sig att LCHF kan kurera reumatism. Allt detta medans reumatologer och läkemedelsidustrin inbillar sig att det enda som hjälper är deras medikamenter och att kosten inte har någon betydelse./
Hälsningar i hälsans tecken från "den inbillade friske"
Eller lika gärna som nån annan ska förklara inför dig vad som är oklart med Jacobs texter, vilket som du inser skulle innebära ett ganska omfattande arbete att granska, analysera och redovisa hans kommentarer, så kan väl istället du redovisa exakt vad det är som är så glasklart???
Eller så kan du läsa igenom trådarna med folks kommentarer och lära dig själv. Du hajjar väl att det åligger den som argumentar att hitta argumenten som biter, inte på åhöraren att göra det arbetet.
kanon att du mår bättre, men din ton är definitivt inte till din fördel. De flesta mer "vetenskaps-drivna" förnekar inte att folk mår bättre av LCHF, utan de är mer intresserade av specifika detaljer i processen. Om du inte är intresserad av detta (vilket det inte verkar som), så är det det bara att ignorera den disskusionen.
Oftast brukar det låta något sånt här:
LCHF #1: Jag mår mycket bättre, och mina värden är bättre!!
Ifrågasättare #1: Trevligt, grattis!
LCHF #1: Det beror på att X ökar Y utan att Z slår knut på sig själv!
Ifrågasättare #1: Nja, studier visar att X inte påverkar Y, och Z knyter knut på sig själv hela tiden, se lång-studie#123456-7. Det måste vara något annat som påverkar.
LCHF #1: Så allt är inbillning menar du!?! Du bara trollar!
Ifrågasättare #1: Men...
Jag har personligen aldrig sett någon på stå att man inte kan må bättre av LCHF, men jag har iofs inte läst alla poster här.
Det var precis det jag ironiserade över. När vissa här hela tiden ska analysera kost-hälsa i termer av x och y och sedan sitta i flera hundra inlägg och träta om utfallet blir Z eller P, vare sig man håller på A eller B.
Kostråd är och kommer alltid att vara generella. Det bästa är att prova själv. Fungerar det så behöver det inte för mig bevisas i vetenskapliga termer och analyser.
Min tro på vetenskapens ärlighet är inte så hög.Egen beprövad erfarenhet väger för mig tyngre än andras vetenskap! Men det är jag det, andra får gärna tycka annorlunda.
Sen ökade jag kaloriitaget och gick ner 60 -70 kg i vikt. Vad jag gjorde var att förändra fördelningen av makronutrienterna. Så nog finns det en metabol nackdel med det vi kallar LCHF/GI-Noll!
/SSS
Det hela är inte speciellt komplicerat, om man kan acceptera faktumet att kroppen inte är en ångmaskin och följdaktligen inte heller fungerar som en sådan.
INGEN, och definitivt inte Jacob, har någonsin hävdat att de som gått ner i vikt och/eller vunnit sin hälsa genom LCHF hittar på.
Jag tror inte heller att de som uppger samma livsförbättringar efter övergång till en helt vegansk kost ljuger heller. Eller de som väljer att utesluta alla majölkprodukter och allt spannmål och vad det kan tänkas vara.
Men man måste ju ändå få diskutera rimligheten i att det skulle vara en "magisk" orsak eller en mer logisk. Jag är helt övertygad om att för många är LCHF suveränt för både viktreglering och hälsa, men inte att det är en kost som sätter igång en hypermetabolism och omvandlar all energi till luft.
Med risk för att detta tagits upp tidigare, ge i så fall gärna en länk till den tråden. Kroppen behöver en viss mängd energi för att hålla alla livsviktiga funktioner igång (det ligger väl över 1000 kcal/dygn?). Om kroppen behöver 2000 kcal/dygn men bara får 1000 kcal/dygn via födan, hur funkar det då att man inte går ned i vikt? vart ifrån tas de resterande 1000 kilokalorierna?
Det är ju just den diskussionen som är "big no-no" på den här bloggen. Börjar man med en diskussion om eventuella orsaker som inte handlar om magi så är man ett troll, möjligtvis i konspiration med Livsmedelsverket, Stephan Rössner och djävulen.
Och plötsligt har man dessutom mellan raderna vägrat lita på folks berättelser om sin hälsa vilket ju också är ganska lustigt. Man behöver inte skriva det, det tas för givet bara. Oavsett om man sedan förklarar att "Jag menade ABSOLUT inte så!" så nog uppfattas det så i vilket fall.
Det finns fakta/uppgifter från ghetton under andra världskriget, där människorna skulle försvunnit=bara blivit skelett och dött, om det enbart handlade om att en kalori är en kalori. Det är ingalunda några 1000 kcal per dygn, som många svältande i U-länder intar.
Jag tvivlar absolut inte på det som många här berättar, att de går ned i vikt, blir av med vissa besvär etc. men jag är oerhört nyfiken på VARFÖR vissa saker fungerar som de gör, exempelvis HUR man kan gå ned i vikt trots att man tillför kroppen färre kalorier än vad som går åt under ett dygn. Kan någon ge mig en rimlig förklaring så blir jag bara glad.
När jag slutade med LCHF så gick jag upp något kilo (troligen p.g.a. av det vatten som kolhydraterna binder), men nu går jag ändå ned i vikt igen för jag äter på ett annat sätt än tidigare (innan LCHF). Jag ligger dock på en nivå under det SLV rekommenderar, 40E% fett, 30E% protein och 30E% kolhydrater.
Vi vet ju alla, som inte skolkade från fysiken i årskurs 7 att en kalori är en kalori, eftersom det är en enhet. Men rubriken om att en kalori inte är en kalori är ju inte felaktig för det, eftersom det är bildligt talat för att beskriva hur många faktorer i kroppen som avgör vad som händer med födan som passerar kroppen. Om kroppen tar upp en viss mängd kalorier och detta är fler än samtliga processer för den individen göra av med den dagen, så kommer överskottet lägga sig på hullet, och blir det lite mindre så måste kroppen "låna" energi från hullet för att räcka till för den dagens processer. Jag skriver "den dagen" eftersom det inte bara varierar med aktivitet, utan också hur kroppen justerar sitt behov på längre sikt beroende på tillgång av föda bl a. LCHF är ett bra sätt att ha kontroll på kaloriintaget om man är överätare, och det berör hormonbalanser och andra saker som bestämmer hur mkt alla processer skall få ta i energi-anspråk.
Personligen åt jag i MINST 7 månader ca 500 kCal om dagen och gick ned 8 kg. Ngn får gärna räkna på det och säga att det är omöjligt, men så var det i allla fall. Jag var smal redan innan, så kroppen fick spara på det lilla den hade. Egentligen vet jag inte ens om jag kom upp i 500 om dagen. En typisk dag kunde se ut så här. Gick upp ca kl 9. Inte ett gram föda förrän kl 14-15 på eftermiddagen - då åt jag t ex EN vegetarisk köttbulle, en halv liten potatis, en matsked grönsaker, ett glas mjölk eller Coca cola och en liten hårdmacka med ca 10 g smör. Sedan i ca 20-21 tiden, en halv kopp välling och EN limpskiva med ca 15-20 g smör och 5 g mjukost, samt ett halvt glas Coca cola. Gick till sängs ca kl 02 på natten. INGEN annan föda förutom lite vatten. Var 99,5% stillasittande. Personligen tappade jag alltså 8 kg, men vissa skulle säkert rasa 40 kg på detta. Och nej, det handlade inte om ngn frivillig bantning.
Så länge som diskussionen håller sig någorlunda sansad och saklig får den köra vidare. Riktiga urspårningar från reglerna raderar jag numera direkt om jag ser dem.
De som inte är intresserade bör naturligtvis låta bli att läsa alla hundratals inlägg. Ett tips! ;)
(Jag är iofs säker på att du också tycker det)
Min kommentar flankerar Sten Stures uppgifter om fortsatt viktuppgång, trots lågt kaloriintag. Jag tror inte att han mådde bra när han åt så.... jag tror verkligen inte att någon som svälter mår bra. Men är inte detta ett typexempel hur du gärna vinklar en annan människas påstående/utlåtande/teoretiserande?? på så sätt att budskapet ändras....eller t.o.m. andemeningen....
Kroppen har en fantastisk förmåga att nedreglera alla möjliga funktioner, eller uppreglera för den delen, därtill tillkommer möjlighet till förändrat genuttryck.
Tomtefar har en stor poäng i sin beskrivning av sin "lilla" viktnedgång av åtta kg efter sju månaders svält med ca 500 kcal/dygn.
Det är så att somliga går ner 20-30-40 kg på samma regim. Jag anser att svaret finns här, men att randomisera och få tillstånd till liknande försök/studier tror jag inte går. Då viktnedgång kan variera så, under samma premisser, så kan säkert även viktuppgång göra det. Den individuella skillnaden i hur en kropp processar födointag måste rent logiskt vara stor. Metabolism är inget som är hugget i sten, även om några som förläst sig på "ward"/inlåsningsstudier och/eller en psykologi som säger att en individ alltid ljuger/glömmer/förtränger hur mycket/lite den ätit, tror det -- välj själv det/de alternativ som passar dig bäst.
Studierna där man ser skillnad i viktnedgång är på personer som lever fritt där man ger dem olika upplägg som de sen får följa utan att någon kontrollerar dem. Dvs samma typ av studier där folk endast lyckas gå ner några kilo på 2 år oavsett vilken diet de följer. Där har man i två studier sett en skillnad.
När man väl ger personerna deras mat och ser till att de inte får tag i någon annan mat så går de ner lika mycket i vikt oavsett fördelningen mellan kolhydrater och fett.
Det handlar alltså om två helt olika saker. Den ena typen av studie tittar på hur bra folk följer olika dieter. Den andra tittar på effekten från de faktiska kalorierna.
Jag tror att en delförklaring är att man traditionellt gärna tänker sig energiförbrukningen som summa av BMR (den basala energiförbrukningen) + "motion" i mer eller mindre uttalade former. Dessutom tänker sig nog de flesta att den mat man just äter är den som används som "drivkälla" under den närmast följande tiden. Att det inte är någon absolut likhet mellan konsumtion och användning visas av det enkla faktum att man både kan öka (=lagra) och gå ner i vikt (=förbruka från lager) även om några hävdar att det är olika "lätt".
Till denna überförenklade "energibalans" anser jag att man skall addera differenser i förluster beroende på metabola vägar etc. De olika makronutrienterna måste genomgå många olika omvandlingssteg innan de till slut ändar som användbart ATP. En del tillbringar t.ex. sekunder eller månader som en del av fettväven innan de till slut förbrukas.
Varje enskild omvandling, hur liten den än är, innebär en energiförlust som alltid uttrycks som värme.
"Men då måste man ju känna sig varmare om förlusterna ökar!"
Låt mig börja i andra änden först, när energitillförseln över längre tid är låg, t.ex. tangerar eller understiger BMR. Jag och säkert många andra som provat energireducerad viktnedgång ("svältbantning") känner att jag "hurves", är småfrusen. Kroppen reagerar genom att dra in på en del mindre nödvändiga utgifter och dit hör bland annat den ytliga blodcirkulationen, den som bland annat utgör vårt kylsystem. Följden blir att hudtemperaturen sjunker och man upplever sig kall.
I normalfallet, med dagens energitillförsel och varma bostäder etc. ligger man i ett betydligt högre "läge" och kroppen aktiverar sin kylmekanism. Det är nu som vattnets unika egenskaper gör sig gällande. För att avdunsta 1 milliliter vatten åtgår 0.539 kcal och avdunstning kan ske vid vilken som helst temperatur som kroppen hos en levande människa kan anta.
Man kan även beskriva det som att varje milliliter vatten som vi avdunstar via hud eller andetag tar med sig 0.539 kcal och den fina regleringen av kroppstemperaturen gör att vi under ett mycket brett aktivitetsintervall från och med BMR och uppåt har en tämligen konstant hudtemperatur. Detta innebär att vi inte märker så mycket av om metabolismen stiger trots att vi inte gör något påtagligt ansträngande.
När vi ökar vår aktivitet i form av fysiskt arbete eller "motion" så når vi en nivå där inte avdunstning och andning klarar att avge värmeförlusterna, vi börjar svettas mer eller mindre ymnigt. Tyvärr sjunker då den pärlande svettens verkningsgrad som kylmedel från avdunstningens 0.539 kcal/ml till under 0.04 kcal/ml, ett maxvärde som förutsätter att vi dricker isvatten för att återvätska oss.
Värmeavgivningen via avdunstning från hud och andning är inte konstant utan t.ex. beroende av luftens fuktighet. När den är hög avges mindre mängd värme och vi blir tidigt tvungna att svettas för att bli kvitt värmen, men om luften är torr kan omgivningstemperaturen vara över 100 grader under lång tid utan att det skadar oss. De som badar bastu kan detta mycket väl. De som arbetar i fuktiga miljöer vet att där krävs inte mycket ansträngning för att svetten skall flöda.
Antag att vi "överäter" sådan mat som kroppen bearbetar mer för att det skall bli användbart ATP. Om vi då dricker och avdunstar så lite som 1 extra deciliter vatten, kanske en tjugondedel av dygnsförbrukningen, så tar det med sig 54 kcal förlustenergi vilket, om det sker dagligen, motsvarar 2.8 kg fettväv per år.
Jag tillåter mig betvivla att särskilt många, även bland de mest entusiastiska kostregistrerarna, ger sig till att registrera vattenintag (som vätska + bundet i maten) samt utgifter i urin och feces.
Där har du åtminstone en energiförlust som bokstavligen "går upp i luften".
Till detta kan läggas fler, t.ex. sådant som göder bakteriestammen i tjocktarmen.
Jag vill inte gå in på det så djupt, men man kan väl säga att jag var i ett mentalt tillstånd som jag inte önskar ngn att hamna i, och därav skedde detta högst ofrivilligt. Smärtsamt var det på många sätt, men inte pga hunger, eftersom jag inte kände ngn sådan alls. Tråkigt? Minst sagt.
En annan, på ngt sätt, faktiskt intressant sak, var att i 20-årsåldern gå ned sig så långt att man får känna på ålderssvaghet (plus en del andra ålderskrämpor). Jag fick vila ned flåset om jag gått upp för källartrappen. När jag bytte till sommarhjul på bilen fick jag ta två bultar i taget (skruvar ifall det finns petiga ingenjörer som vill definiera skillnaden mellan bult och skruv;) ) och därefter vila i 5 minuter. Några år tidigare sprang jag 5 km på 18 minuter. Det positiva är dock att så länge man är ung så kommer man snabbt tillbaks när saker ordnar sig, så efter den perioden fick jag ganska snart en normal uthållighet.
"Men är inte detta ett typexempel hur du gärna vinklar en annan människas påstående/utlåtande/teoretiserande?? på så sätt att budskapet ändras....eller t.o.m. andemeningen...."
Är detta något JAG brukar göra?
Det blir alltför komplicerat att slänga ut någon fråga/kommentar här.
Erik Edlund, tack för din kommentar.
Go' middag.
"Just värmealstring är något som verkar öka med LCHF. Har iofs alltid varit varm, men sedan jag bytte kost till LCHF är jag extremt varm."
Ja där ser du ju. Ett tydligt exempel på mer kcal ut! De har alltså inte magiskt bara upphört utan har metaboliserats av din kropp genom att generera värme.
Detta är väldigt vanligt förekommande bland individer där det förefaller "omöjligt" att gå upp i vikt. Vissa har mer "slösaktiga" kropparän andra. Något som är fllständigt i regel med kalorihypotesen.
Då och då dyker kommentarer upp som att jag, Jacob, B-A, Trance m.fl. menar att energin på tallriken per automatik är densamma i varje individs kropp och jag vet inte om man drömmer då eller ej men ingen av oss har NÅGONSIN skrivit något så dumt.
Ska jag ta min egen anekdot som exempel så ökar jag för närvarande inte så mycket i vikt som man skulle kunna tro om man BARA räknade på det med matematiska uppskattningar. Men min kropp balanserar överätandet via flertalet mekanismer och det är jag väl medveten om. Jag äter t.o.m. kolhydrater dessutom, det ni! :D
"En jente utviklet ekstrem fedme gjennom barne- og ungdomsårene – selv om hun fulgte offentlige kostråd, trente regelmessig og tok forskrevet medikasjon. 25 år gammel veide hun 265 kg. I løpet av to år reduserte hun vekten med 168 kg ved bruk av karbohydratfattig kost."
http://www.tidsskriftet.no/index.php?seks_id=1921420
Då och då händer det att någon med en titel skriver en sådan anekdotisk historia i en någorlunda ansedd skrift och då höjs anseendet en aning till nivån "fallrapport", början till "beprövad erfarenhet".
Fallrapporten du länkar till heter Ekstrem vektreduksjon uten kirurgi och är publicerad i Tidsskrift for Den norske legeforening
Tabellen som finns i rapporten är helt enkelt underbar.
Beklagar den usla formatteringen av tabellen
Lägg märke till att hon har utmärkta fasteblodsocker hela vägen (4.3 - 5.0) och att HbA1c ("långtidsblodsockret") låg inom rimliga gränser även när vikten var som högst. Att det är så beror rimligen på att hennes bukspottkörtel orkade att pytsa ut enorma mängder insulin, 23 gånger mer än när hennes vikt började normaliseras (667 > 29 pmol/L). Den höga insulinhalten "öppnade" fettcellerna för att ta emot energin från blodsockret och hon gick upp i vikt.
Man kan säga att fettbildningen blev hennes räddning. Utan denna skulle hon sannolikt ha dött i komplikationer av högt blodsocker.
Men visst är en kalori alltid en kalori :-) Kan vara bra för kalenderbitare att känna till...
Som redaktör för en tidning med namn 2000-talets vetenskap utgår jag ifrån att du försöker närma dig debatten på ett vetenskapligt sätt? Jag har aldrig sett någon studier som ens antyder att kaloriintag skulle vara obetydligt för viktregleringen. Inte heller har jag någonsin sett att fett/kolhydrat fördelningen har någon påverkan på viktförändring (OBS att jag inte talar om hunger nu). Om du känner till några studier som tyder på det skulle jag uppskatta om du vill dela med dig av dessa.
KYLA. En kalori är även en kalori, i en kyl med absorptions- eller Peltor-elementsteknik.
I en anläggning med en kompressor är en kalori inte in=ut, Om den producerar kyla eller värme kvittar. Tillförda kalori/Watt avger 4 gångar mera energiutbyte än ovanstående exemplar.
Värmepumpen/kompressorn utnyttjar den naturlag, att när ett ämne ändrar form från gas till flytande, eller flytande till fast, sker där en dramatisk energiutväxling just i övergången. Värmepumpen har eviga gas/vätska-byte stadier.
Det är mer energi i ett gram fett än i ett gram protein eller kolhydrat.
Det säger SLV.
Det betyder att man skulle bli mer fet av fett, än av kolhydrat, vilket ju är fel.
Alldeles underbart fel!
Denna bloggs existens beror på just detta faktum.
Här kommer en liten långsökt fundering från en elektriker som förökar för stå sammanhangen mellan kalorier i maskiner och levande kroppar:
Finns det någon ämnesändring här? Gas/Vätska/Fast, som kan förklara en sammanhang?
Ta tex. Ärtsoppa!
Fast javisst.
Flytande Javisst.
Resultat: Gas Javisst!
Nobelpris eller ”Helt ute i hampan.”
Helt OT. Just ju visas i SVT1 Ystad Tattoo en marsch: Zu Fett Polka! (Sexdagarsloppsvalsen)
Kolla reprisen. Roligast jag upplevd denna veckan.
Jo, även där.
Eftersom man betalar för drivenergin så känns det som att den flerfaldigt större värmeenergin kommer "gratis", alltså att utbytet är större än insatsen. Men det är bara en ekonomisk aspekt som är irrelevant för energisummeringen.
In i värmepumpen matas dels drivenergi (vanligen el) och dels "kall värme" från luften, ett borrhål eller liknande. Det är detta som är "energin in". Vad pumpen gör är att "pressa ihop värmen på höjden", öka temperaturen.
Beroende på hur aggregatet är uppbyggt så hamnar en hel del av den alltid uppkomna förlusterna utanför huset (luft-luftpump som står utomhus) eller inomhus (när pumpen sitter inomhus och energin kommer från ett borrhål). Skulle tro att det finns mängder av variationer på dessa teman beroende på fabrikanternas lösningar.
Liknande resonemang gäller för kylskåp och liknande. Det kostar energi att organisera en kall zon i en varm bostad.
Alla försök att införa en större grad av ordning i ett system kostar alltid energi i form av värmeförluster. Det är därför det inte går att bygga evighetsmaskiner.
Rössner menar att för att gå ner i vikt har det inte spelar någon roll vad man äter bara man äter tillräckligt lite . Och visst, det är ju sant. Vid kalorirestriktion. Ska man däremot samtidigt äta sig mätt är spelreglerna en smula annorlunda. Jag hävdar att äta sig mätt på en fettfattig kost och samtidigt gå ner i vikt är en omöjlighet. Man kan tvinga sig själv att dra ner på kalorierna och vänja kroppen vid ett litet matintag, men det är inte samma sak som mättnad, utan bukfylla. Riktig mättnad är när kroppen, utan kaloriräkning, säger till att den har fått vad den behöver.
Att kalorier från fett, protein och kolhydrater påverkar kroppen på olika sätt är på inget sätt konstigt. Man får betänka att fett och protein används till annat än energi, nämligen som byggstenar i kroppen. Kolhydrater däremot är nästintill ren energi utan mycket av vare sig näring, vitaminer eller mineraler. Av kolhydratkalorierna blir det alltså inte mycket mer än energi, direkt som glykogen och sparat i form av fett. Något annat kan kroppen inte göra med kolhydraterna. Fett och protein använder kroppen däremot till att bygga och reparera sig själv, förutom som energi. Hur kan man inte förstå logiken?
Det har sagts förr, men kanske det behöver upprepas; LCHF är inte en bantningsdiet. Det är en viktnormaliserande livsstil. Vad du och din kropp anser vara idealvikten är nog oftast inte samma sak. En smal människa kommer med största sannolikhet inte gå ner i vikt på en fettrik kost, snarare tvärt om. Då är man såklart tvungen att ta till kalorirestriktion, man jobbar ju mot kroppen. Att då påstå att LCHF inte funkar för alla är bra korkat. I en film någon postade här för ett tag sedan undersökte man om det var någon skillnad på högfett kontra lågfett för viktnedgång. Till sin hjälp hade man två tvillingar. Undersökningen pågick i några veckor under strikta förhållanden på labbet. Slutsatst: ingen skillnad alls. Tvillingarna då? Två smala killar. Tacka fan för att det inte blev någon skillnad. Rimligtvis borde man haft två överviktiga syskon. Alltså tramsforskning.
Bra sammanfattning!
Kroppen försöker försörja sig med viktiga näringsämnen inklusive vatten. Om man "späder ut" dem med sockerkedjor (kolhydrater) så måste vi äta mer innan behoven blir fyllda. Eftersom kolhydrater i princip endast är energi i en form som blodomloppet helst inte skall ha mer än 6 gram cirkulerande samtidigt så måste det förbrukas eller omformas och lagras till ett senare tillfälle i form av glykogen eller fettväv.
Kroppen klarar att spara ynka 2000 kcal i form av glykogen, 500 gram + vatten, knappt 2 kg. Fettväven hos en normalviktig person lagrar 100000 kcal eller mer.
Rätt knasigt där.
OK.
Jag har Bachs Juloratoria på just nu. (Där, Wo ist der, ingår)
Kommer tänka på Spike Jones "Juloratoria":
"All I want for Christmas, is some new front teaths."
Där den stackars tandlösa sångare sjunger:
- Happy Chrisffmass, Happy Chrisffmass, Happy Chrisffmass.
Ohhh for Godness sake:
HAPPY NEW YEAR!
DITTO!