Dumheter om Alvedon
Ännu en dag, ännu en vilt övertolkad medicinsk studie. Rubrikerna handlar om hur farligt Alvedon är för barn, det ger astma får vi höra. Här är en alternativ ganska sannolik förklaring till studiens fynd: sjuka barn är sjukare än friska barn…
Studien
Forskarna lät föräldrarna till mer än 200.000 barn i 31 länder ange hur ofta de har gett sina barn paracetamol. Studien, som publiceras i dagens nummer av den högt ansedda vetenskapliga tidskriften The Lancet, visar följande:
Barn som har fått paracetamol (till exempel Alvedon eller Panodil) under sitt första levnadsår hade 40-50% oftare astma i 6-7-årsåldern än andra barn. Risken för hösnuva eller eksem var också något högre.
Tolkning
Forskarna själva tror som vanligt på sina fynd, och flera tidningar rapporterar snällt att Alvedon ger astma (se nedan). Det finns dock ett stort problem: denna typ av studie visar aldrig orsakssamband.
Man kan alltså lika gärna tänka sig att barn med allergisk läggning oftare blir sjuka under sitt första levnadsår, och sjuka längre tid. Då kommer de i genomsnitt att få mer Alvedon av sina snälla föräldrar. Sex år senare har barnen med den allergiska läggningen oftare astma, eksem och hösnuva än barn i genomsnitt. Voilá: ett statistiskt samband som i dagens studie.
Forskarna har då alltså bevisat att sjuka barn är sjukare än friska barn. Vilket inte borde komma som någon överraskning.
Ungefär som den briljanta studien härom månaden som visade att äldre som var ute och sprang regelbundet levde längre än äldre som inte gjorde det. Rubrikerna blev då ”Löpning förlänger livet”. Detta trots att sjuka gamla personer naturligtvis inte orkar vara ute och springa i skogen lika mycket som friska gamla. Studien har alltså inte nödvändigtvis bevisat mer än att friska äldre lever längre än sjuka äldre, i genomsnitt. Men en sådan slutsats är så klart sämre för framtida forskningsanslag…
Rekommendationer
Det finns mycket dåligt med bevis för att Alvedon är bra vid feber hos små barn, mer än att det lindrar för stunden vid värk och hög feber. Min rekommendation är att ge Alvedon om barnet mår dåligt utan, men inte mer än nödvändigt.
Framtida bättre (placebokontrollerade) studier får visa om det verkligen finns ett samband mellan Alvedon och astma. För mig verkar det i nuläget ganska osannolikt.
Något som är mer troligt för mig är att västerländsk industriframställd mat med mycket omega-6 och lite omega-3 ökar risken för allergier hos barn. Ge barnen riktig bra mat, och gärna fet fisk regelbundet. Det lär hjälpa dem mer än att snåla i onödan med Alvedon.
Det får vara måtta på alla skrämselrubriker efter studier som inte säger något säkert.
Läs mer
Aftonbladet: Värktabletter kan ge barn astma
AlltOmBarn: Febern behövs för att bli frisk
DN: Alvedon ökar risken för astma hos barn
Birgitta Strandvik, professor i barnmedicin, föreläser 17/9 om barn och Omega-3 fett
Har inte omegorna blivit omkastade här? :) Annars är det trist att vetenskapsjournalister fortfarande inte lärt sig (?*) tolka medicinska studier.
*Eller så är det bara sensationsbias.
Men vad ska en astmatiker ta nu då? Syntetisk morfin À la Tremadol?
"Det lär hjälpa dem mer än att snåla i onödan med Alvedon."
Vadå "snåla i onödan"? Hm, borde det inte vara "slösa i onödan"?
"slösa i onödan" eller "snåla i onödan"... jag rekommenderar ingetdera. Att ge barnen en alvedon någon enstaka gång tror jag däremot man kan göra utan panik för att ge dem astma.
Key,
de flesta med astma brukar tåla panodil bra, men det är relativt vanligt med försämring av salicylsyra. Du kanske är tvärtom, men det har jag inte hört talas om tidigare.
Eller också kanske inte vinet där var så torrt som jag fick intrycket av, jag kanske fick i mig några gram kolhydrater? ;-)
Angående alternativ för astmatiker så kanske de gamla astmacigarretterna var så dumma i alla fall?
Med tanke på att många dricker saft på älgört som innehåller stora mängder salicylsyra utan att få biverkningar kan man anta att saliclsyran i sin naturliga omgivning inte är lika skadlig som när den är renframställd eller till och med syntetisk. Fenomenet är ju inte okänt från andra sammanhang.
Älgört tillhör ju släktet spirea, som innehåller något man först kallade spireasyra innan man kom på att det var samma ämne som den salicylsyra som finns i blad och bark av släktet salix. Därav namnet Aspirin.
Många av de ämnen från växter vi använder som läkemedel är ju hos växten avsedd som gift för att skydda mot angrepp, eftersom växten är en biologisk varelse måste den ju skydda sig själv mot giftet, alltså måste den även innehålla motgift. Rätt preparerade helörtsextrakt få ofta med dessa motgifter vilket torde förklara varför helörtsextrakt ofta är både effektivare och har mindre biverkningar än renfranställda enstaka verksamma ämnen, ett bra exempel på detta är johannesört (hypericum perforata) där forskare kommit fram till att ämnet som är verksamt mot depressioner är hypericin, men när försök görs med rent hypericin får man inte bättre effekt än med placebo. Gör man däremot om försöket med helörtsextrakt eller pressar tabletter av bladen och/eller blommorna får man god effekt. Dock kan man inte ta patent på ett sådan preparat vilket innebär att det inte går att tjäna stora pengar på, därmed är få intresserade av att göra studier på det. Jag kan dock intyga från egen erfarenhet att det fungerar mycket bra.
Tyvärr är det många som petar i barnen alvedon vid minsta lilla när det kanske räcker med att få barnet att känna sig ompysslad.
http://medvetenskap.wordpress.com/2008/09/20/paracetamol-korrelation-...
/mvh
Du skriver exakt vad jag tänkte när jag läste artikeln i DN. De får nog göra en randomiserad studie innan de drar några långtgående slutsatser.
Sen har vi ju en enorm inflation av läkare som ger sig in på rent tillämpad statistisk forskning, utan att ha en gedigen utbildning för det. Det finns ju idag långt större möjligheter att på olika sätt hantera endogenitetsproblem med den här typen av studier, men det är mycket sällan man ser detta i medicinska och epidemiologiska studier.
En anledning tror jag är att läkare som disputerar i medicin inte får tillräckligt träning i vetenskaplig metodik för att egentligen pyssla med den här typen av kvantitativ forskning. Vi har alldeles för många med.dr. som är alldeles för dåliga på tillämpad statistik som skriver den här typen av papper.