Dina gener är inte ditt öde

DNA

Jag har misstänkt detta, men det var ändå det intressantaste jag läst på länge:

The Great DNA Data Deficit: Are Genes for Disease a Mirage?

Man har under senare år satsat miljarder dollar på att leta efter sjukdomsgener som kan förklara våra vanliga folksjukdomar. Förhoppningarna var enorma. Nu börjar resultatet sjunka in. Hundratals statistiska analyser av skillnaderna i DNA hos sjuka och friska människor har klargjort hur det ligger till med sjukdomsgenerna.

Resultatet är här nu. Vi känner till skillnaderna i DNA hos personer som blir sjuka. Detta är vad man kommit fram…  trumvirvel…

Nästan inget.

Summan av forskningen på området är tydlig. Våra gener ger normalt bara aningen ökad eller minskad risk för vanliga sjukdomar, jämfört med genomsnittet i befolkningen. Skillnaden är i de flesta fall så liten att den är betydelselös.

Avvikande gener förklarar alltså sällan dagens folksjukdomar. Det betyder att det nästan alltid är miljön som gör oss sjuka. Nya miljöfaktorer som vi inte är anpassade till alltså. Vår moderna mat och livsstil.

Det betyder att rätt livsstilsförändring kan revolutionera vår hälsa.

Mer

Läs gärna den här artikeln om du är det minsta intresserad av ämnet:

The Great DNA Data Deficit: Are Genes for Disease a Mirage?

Tidigare

Metabolt syndrom – den västerländska sjukan

De västerländska sjukdomarnas ankomst

Ingen karies på stenålderskost?

Mysteriet med närsynthet

75 % mindre åderförkalkning

Fullkornsbröd och cancer

Mindre socker, fler barn

1 2

64 kommentarer

  1. Gatherer
    Mycket, mycket intressant!
  2. Dag
    Såg en inspelning av Vetenskapen Värld i går. Ämnet var åldrande.
    Även där fastslog man att det inte fanns några större genetiska skillnader mellan de som blev 100 år och de som inte blev det.
    På samma sätt som "sanningen" om vikten att hålla igen på fett-intaget visade det sig att antioxidanter var en väl odlad myt. Ingens signifikant fördel med att äta sådana.

    Befriande nyheter!

  3. ekonomen
    Inte särskilt överraskande. Troligtvis är våra gener inte utvecklade för att göra oss sjuka. Tvärtom. Makes sense, som de säger i Amerika.
  4. Med risk för att jag inte läste hela artikeln, så tror jag ändå att det kan finnas en del i generna som förklarar våra sjukdomar. Förhoppningen att hitta enskilda gener som förklaring har visserligen bara infriats för enstaka sällsynta sjukdomar. Exempelvis händer det en hel del när generna transkriberas som kan variera mellan människor med samma genuppsättning som forskningen ännu inte har klarlagt.

    Eller, om allt bara är miljöfaktorer, varför blir inte alla överviktiga när de äter samma mat? Varför får inte alla överviktiga diabetes? Varför får inte alla med diabetes komplikationer?

    Det är förstås positivt att generna inte är ett enkelt facit, men den individuella känsligheten för olika miljöfaktorer borde väl ha något med vår arvsmassa att göra?

  5. Ulf Söderström
    Det finns en Dr Joel Wallach, som hävdar att de flesta människor och djur, som dör en naturlig död, gör det pga näringsbrist.
    Om man registrerar sitt dagliga matintag på MinMat.Net, finner man att många av de näringsämnen, som finns i maten ej når upp till RDI. Om man dessutom betänker att förmågan att ta upp näringsämnena minskar med åldern, försämras hälsan därmed. Ett bra sätt att öka upptaget är att ta bort spannmålsprodukter ur kosten (fytinsyra och vetefibrer). På nedanstående länk finner man mycket information och länkar till andra ställen alla utforska.

    http://www.halsosidorna.se/

  6. Patrik Hägglund
    Anders #4

    Jag gissar att man har mätt genernas inverkan, gentemot mot miljön (tex kosten), med relativa mått snarare än absoluta. Dvs om miljön (kosten) är väldigt dålig, så spelar det inte så stor roll om generna har medelstor inverkan.

  7. Karl E. Arfors
    Dag,
    Antioxidanter spelar en stor roll för att hålla metabolismen på rätt spår - men det är kroppens egna antioxidanter som SOD, Catalas, Glutahionperoxidase och fyra fem olika selen innehållande antioxidanter. Här kan man även räkna in Glutathione - cellens masteroxidant som i viss mån sparas av olika vitaminer ex. C-vitamin är viktigt och de flesta djur syntetiserar ca 8-10 gram/dag av C och mer om dom blir stressade. Vi som inte kan göra C-vit. har en mutation i fjärde enzymsteget från socker till Vitamin C.
    Några organ i kroppen har mekanismer som pumpar in vitamin C t.ex. i ögat, till vita blod-kroppar för att skydda dessa för rikoschetter när vita blodkroppar avdödar bakterier samt som skydd i binjuren. Vidare transporteras Vit C genom samma kanaler som glukos - har vi för höga sockerhalter får vi inte in Vit C i dessa organ och har ett sämre skydd - vitamin C tillverkas troligen för att skydda oss mot det farliga sockret och hur det ger oss låggradig inflammation som med närvaro av arakidonsyra från Omega 6 ger den kroniska låggradiga inflammation som leder till atheroskleros och för diabetiker de farliga kärlskadorna i ögon och njurar och bortfallet eller förstörelsen av NO-syntas i blodkärlen, som leder till amputation av tår, fötter och fingrar. NO är den huvudsakliga blodflödesregulatorn på de små blodkärlens nivå.
    karl
  8. Janne
    Generna är väl den enklaste förklaringen till alla våra sjukdomar, och den mest inkomstbringande för läkemedelsbolagen. Själv tror jag att våra moderna livsstillmönster är orsaken. Eller har mänskligheten helt plötsligt blivit genetiska vrak utan orsak?
  9. En avvikande mening om fynden (åtminstone vad gäller typ1-diabetes) finns publicerad här:
    Diabetes in Control.
  10. Simon
    Jag håller med det #4 Anders säger här uppe. Man kan inte helt räkna bort genernas betydelse, men det krävs att forskningen utvidgas så att epigenetiska förändringar tas in i kalkylerna. Alltså hur de olika generna uttrycks hos olika individer. Det kan vara stor skillnad hos personer även om de har samma DNA-sekvenser!

    Men visst har miljöfaktorerna väldigt stor inverkan, särskilt på de vällevnadssjukdomar som spridits sig snabbt i västvärlden!

  11. Vi verkar ju onekligen vara olika känsliga för de neolitiska livsmedlen, men samtidigt verkar ju de flesta svara väl på kostbehandling baserad på paleolitiska dito, se t ex den rätt nya http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21118562 från S. Lindeberg.

    Intressant att deltagarna i den studien svarade så väl på så pass mycket kolhydrater, det verkar vara skillnad på kolhydrater och kolhydrater .... trots allt.

  12. ekonomen
    "Intressant att deltagarna i den studien svarade så väl på så pass mycket kolhydrater, det verkar vara skillnad på kolhydrater och kolhydrater .... trots allt."

    Jo, min gissning är att "bovarna" till stor del återfinns bland kolhydraterna, men att kolhydrater per se inte orsakar metabola syndromet. Men mycket osäkerhet återstår - bra att inte gräva alltför djupa skyttegravar, mao.

    Däremot tror jag att Paleoapproachen är det som kommer att ge störst avkastning på sikt.

    Sedan gissar jag ocksp att generna spelar roll, men inte som "förstaorsak", s.a.s.

  13. Anders #4,
    Uppenbarligen verkar genetiska skillnader ge viss skillnad i sårbarhet för att utveckla olika sjukdomar, i fel miljö så att säga. Men betydelsen av de genetiska skillnaderna verkar ju mindre än man kunnat tro för att drabbas av stora folksjukdomar. Kanske har man tidigare lurats av att man inte bara ärver sina gener från föräldrarna, man ärver till stor del miljön också...
  14. Hälsofreak
    Instämmer med #4.
    Jag tror att gentest vore bra i tidigt skede i livet för att förebygga elände senare under livet, (om det inte genererar en massa falskt positiva svar förstås) även om de flesta allvarliga ärftliga sjukdomar är ganska sällsynta. Mediciner ger ofta olika biverkningar hos olika individer och kanske går detta att förklaras att vi är olika?
  15. Anders S
    RE: #7 Karl E. Arfors december 20, 2010 klockan 15:21
    "vitamin C tillverkas troligen för att skydda oss mot det farliga sockret"

    När fan blir gammal blir han religiös.

    "för att"

    Vem bestämde och designade? Blivit kreationist?

  16. David
    DOC. Fast det där är ju ett litet missförstånd, Det man menar i artikeln är inte att gener inte kan ge upphov till sjukdomar (även om det är sant att miljön i de allra flesta fall är betydligt viktigare vilket inte var någon som helst nyhet) utan att när man säger att ens gener ger en viss procentsats ökad risk så utgår man från epidemiologiska data (alltså att i en stor grupp kommer x% fler att få sjukdomen om de bär på den aktuella genen). Epidemiologiska data kan aldrig användas som svar på om just den aktuella bäraren löper ökad risk utan bara att sambandet i en stor gruppkommer att ses. Detta beror försås på att sjukdomar är så mångfasetterade; andra gener skyddande/riskökande miljöfaktorer osv.

    Kontentan av artikeln är ju egentligen bara att gentekniken är dålig på att förutse sjukdomar, inte att genetiska faktorer inte påverkar.

  17. David,
    Tja, om genetiska faktorer starkt påverkade risken för vanliga folksjukdomar skulle det inte vara så förtvivlat svårt att hitta några tydliga epidemiologiska samband. Sen kan vi alltid diskutera smådetaljerna förstås.
  18. Miller
    Karl,
    genom vilken mat är det bäst att få sina c-vitaminer?
  19. FrökenFri
    Jag har även hört någonstans ifrån att vår genuppsättning ändras med åldern, antagligen pga anpassning till miljö (vart man lever, vad man äter, hur man mår) Med andra ord kan man, medvetet eller omedvetet, skapa sin egen kropp och fysiska förutsättningar. :)
    (Ps. Jag är ingen expert, bara intresserad)
  20. Frökenfri: Genuppsättningen ändras aldrig. Däremot ändras det epigenetiska mönstret som till stor del reglerar uttrycket av generna och detta beror till stor del på miljön.

    Att göra stora gentester för att screena efter sjukdomar ska man vara mycket försiktig med då det i princip inte går att tyda all data man får ut av dessa tester. Forskning är långtifrån säker på det området och som har sagts så har miljön stor inverkan också. Även om testet visar ökad risk för någon sjukdom behöver inte det betyda att risken är stor att få den. Däremot kan det vara en ide att kolla upp vissa gener hos patienter som ska få en speciell medicin, om de klarar ta den och om den kommer ha någon effekt.

  21. Man bör även väga in de så kallade epigenetiska effekterna i detta. En viss miljö, en viss livsstil etc kan göra att vissa gener i DNA slås av eller på. Det förstärker påståendet att olika miljöfaktorer har betydelse för hälsa och sjukdom.

    Det är ju så att vissa sjukdomar har en tendens att vara vanligt förekommande i vissa släkter. I vår släkt kryllar det av diabetes.

  22. Zepp
    Gener betyder väl allt och samtidigt intet.. vad jag förstår så har vi väl komplett genuppsättning ända från urcellen i rakt nedstigande led, och det som gör oss till mäniskor är vilka genuttryck som är av eller på.

    Man får iallafall fråga sig vilka fördelar och nackdelar det betyder att vi är just mäniskor, det borde iallafall betyda att vi har gener som är anpassade för en viss miljö, en viss kost osv.

    Sen så tror jag att mycket handlar om att man letar efter "den genen" som skall förklara vissa sjukdommar, vilket det gör i väldigt sällsynta sjukdommar, men kanske inte lika väl när det gäller typiska välfärdssjukdommar som är intimt förknippade med en viss kultur och levnadsstil.

    Inte ens säkert att diabetes kan förklaras på annat sätt än att vi knappast är anpassade för den mängd snabba kolhydrater som dagens normalkost innebär, vilket då altså egentligen inte är något fel på generna.

  23. Jaha
    Ser du något fel i hur du resonerar?

    "Avvikande gener förklarar alltså sällan dagens folksjukdomar. Det betyder att det nästan alltid är miljön som gör oss sjuka."

    Argumentet grundar sig på tanken att det bara finns två alternativ: kreationism av den version som talaren stöder eller evolutionsteorin. Varje argument mot den gällande vetenskapliga uppfattningen antas därför vara ett argument för kreationism

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Kreationism#Argument_om_att_evolution_in...

  24. #7 Arfors, innebär det att det trots allt kanske är idé att äta lite extra selen?

    Jag tycker det är svårt att helt bortse från ärflighet. Det finna ju släkter där jättemånga får hjärtinfarkt före 50 eller bröstcancer. Hur ska man förklara det?

  25. Zepp
    Man äver ju inte bara gener utan ofta även kultur, levnadsstil, värderingar och matvanor.

    Kommer osökt att tänka på Okinawa, där det påstås leva världens friskaste äldre befolkning, samtidigt som den yngre är bland de sjukaste!?

    Mycket har hänt där sedan andra världskriget, samhället har förändrats totalt, likaså med matvanorna.. troligen inte generna?

  26. Thomas H
    Intressant det här! Har ett antal gånnger skrivit att all stor satsning på genforskning nog inte är GENvägar utan snarare SENvägar och mycket av detta besannas här.
    dvs. Dom där ekonomiska resurserna som använts på genforskningen verkar inte kunna betala sig själv i längden.... vilket nog mer kostforskning gjort på ett betydligt mer kostnadseffektivt sätt.

    Av vad det verkar nu så hamnar nog "kostskutan" på rätt riktning med tiden.... men det tar tid och mycken mer ohälsa skapas!

    Fyra bröder blev 56, 73, 77 och 91 år gamla och min fader var en av dom. Eftersom jag nu vet hur dom levt så är ju min amatörbedömning att just deras livsstil gett det största utslaget på deras livslängd.

  27. Gatherer

    genom vilken mat är det bäst att få sina c-vitaminer?

    Jag röstar på citrusfrukter! Men så har jag paleo och inte LCHF som min livsstil, så jag är inte rädd för en frukt här och där. ;-)

  28. Björn Ljuus
    Gatherer: citrusfrukter innehåller socker vilket gör att c-vitaminet inte tas upp lika bra, se vad Karl skrev tidigare. Broccoli är förmodligen bättre.

    Karl E. Arfors: Det är svårt att jämföra c-vitaminstillverkande djur och människor på det sättet du gör. De djuren har ett enzym som bryter ner urinsyra, vilket gör att de har mycket lägre nivåer. Urinsyra är en viktig antioxidant för oss (dock farligt om för högt). Har för mig att jag läst någonstans att de mutationerna kom samtidigt, alltså mindre c-vitaminsberoende och mer urinsyreberoende.

  29. #24 Jovisst. Men det är ju inte precis som om de här människorna lever extremt annorlunda än folk i sin omgivning som inte drabbas på samma sätt.

    Och som ditt exempel med Okinawa visar så bryter ofta yngre generationer mot traditionerna också.

  30. Karl E. Arfors
    Miller 18
    Troligen gm grönsaker - Broccoli har 10X mer C-vit än äpple.
    Hemul 23
    Lever man i Sverige skall man nog förstärka selenintaget till 200 mg/dag. I Keshanområdet i Kina får befolkningen klara problem med hjärtat efter 6-8 veckor, men där är selennivån mkt låg.
    Glöm inte kortisolnivåerna och stressen när ni funderar på livsstilen
    Säer karl
  31. Miller
    Bra för mig, det blir en hel del broccoli och klämmer gärna ut lite citron över div kött. Åt just en rå rödbeta (skalad). Gott. Hoppas det är nyttigt.
  32. Zepp
    #28
    Lever man på gränsen för vad ens gener är anpassade för så kan små skillnader göra väldigt mycket.

    Fallet Okinawa visar väl att generna inte har så stor betydelse som miljön, samma gener olika utfall.

    Men även där levde folk olika länge och där kommer olika släktens gener in antar jag?

    Sen så är väl diabetes tex mest ett symptom, på metabola störningar som kan ha lite olika grundorsaker som sen visar sig på samma sätt?

    Ibland har man flera symptom som samverkar och det kan vara lite olika störningar, samtidigt som någon bara har diabets/insulinresistens.

  33. Zepp
    Citroner är väl inte Paleo, det är väl en förädlad frukt från bondesamhället?

    Men det är friskt med citron på fisk!

  34. Karl E. Arfors
    Björn Ljuus 27
    Det är inte svårt - C-vitaminet tar hand om Fria radikalerna i vattenfasen - urinsyran fungerar i vissa biokemiska lokaler. Vi har försök där vi på rökande hamstrar har höjt deras egenproducerade C-vit 3X och då minskar inflammationsaktiveringen av de vita blodkropparna ca 85% - om vi höjer C-vit. 10X släcker vi helt ut inflammationsakt. i blodkärlen. Cellerna aktiveras och fastnar på kärlväggen pga av bildningen av fria radikaler av röken i lungan.
    Rökare har dubbel konsumtion av C-vitamin. Vid för hög urinsyrehalt och vid ett vävnadspH av pH6 faller urinsyran ut som kristaller och många personer får då giktsymptom, som försvinner om man bufflar ner vävnaden med olika bikarbonatet.
    #15 Tänk lite själv - glykos genererar fria radikaler och C-vitaminer kan ta hand om dessa i vattenfasen - de använder samma transportkanaler i cellerna och håller liksom kontroll på varandra. Vi som species är inte avsedda att konsumera de mängder av socker som gäller idag därför får vi mera katarakter, inflammationer och uttröttade binjurar än vi borde ha om vi skötte om att höja vårt C och/eller minska vårt intag av socker och snabbt nedbrytbar stärkelse eller som SLV hyllar nyckelhålet.
    karl
  35. Thomas H, med all respekt, berätta gärna mer om dina iaktagelser om livsstil.
  36. #29 Tack så mycket, Karl. Jag äter redan den dos du föreslår, så då fortsätter jag med det då. :-)

    Jag förstod inte vad du sa om kineserna som får problem med hjärtat efter 6-8 veckor. 6-8 veckor av vad då?

  37. Lasse P
    Glöm inte bort D-vitamin i sammanhanget samt betydelsen av mängden kväveoxid i kroppen.
  38. m
    Gener styr ju jättemånga sjukdomar. Se på CF tex. det är väl inte som att man brukar leta efter specifika gener för sjukdomar som inte är särskilt specifika?
    Saker där man inte fattar riktigt vad det är som går fel som tex. högt blodtryck och hjärtkärlsjukdom brukar man väl inte ens försöka rikta genterapi mot?
    Ens gener styr ju ändå varenda process i kroppen, vad vi är hårdkodade till - så att tro att gener inte spelar roll bara för att vi inte förstår hur är väl rätt löjligt? om man är utbildad vill säga.
  39. Pew, det här var goda nyheter :) Epigenetics for the win!
  40. Jaha #23,
    Kreationism? Läs om, läs rätt. Självklart talar jag inte om något så ovetenskapligt.
  41. m,
    Visst styr gener alla processer i kroppen. Poängen i den aktuella forskningen är att man inte kunnat hitta några vanliga avvikelser i dessa gener som leder till våra vanliga sjukdomar såsom fetma, diabetes, hjärtsjukdom, cancer.

    CF hör inte till folksjukdomarna, det är en i sammanhanget ganska ovanlig sjukdom.

  42. Erik Berglund
    Gener medför viss sårbarhet. Milöfaktorer sårar, t ex miljögifter, skräpmat, dåliga arbetsmiljöer, stress i belastande livssituationer, stress i befolkningskoncentration eller för den delen långvarigt överbelastad bukspottkörtel. Under ett helt liv utsätts vi för enskilda eller kombinerade miljöfaktorer som påverkar oss. Se f ö på rejäla, ibland subtila, hälsovinster som redovisas i våra bloggar. Födan är uppenbarligen av mycket stor betydelse för kroppens förmåga att tjäna oss.

    Vi har väl alla förundrat oss över hur människor förr i tiden klarade sig med
    - enligt vår bedömning - dåliga skodon höst och vinter. Troligen inte bara fattigdom som var orsaken. Svårt även att leda i bevis att det bara var vana som klarade dem från frostskador. Kan ju vara kosten som ordnade värmeförsörjningen i fötterna. Sen rökte vi ju inte på den tiden.

  43. Thomas H
    Börjar inte med tiden cirkeln slutas, med tanke på vad nu som sägs i nr 42. ;)

    Jag menar... det var väl Hippokrates som för en väldig massa år sedan sa att första åtgärden vid sjukdom var koståtgärder och nu börjar vissa tycka att vår sjukvård borde vara bättre inom detta.

  44. Thomas H
    Cumulus - tack för det vad nu gäller respekten när jag nu lite föranmälde amatörmässigheten....

    Tycker åldersspannet mellan dom fyra brödernas död var lite stort, men när jag nu vet hur dom levt, hur mycket dom rört sig och t ex hur mycket Pite Palt dom ätit så verkar nog det där spannet kunna stämma. dvs. vara logiskt!

    På senare år fick dom förstås i sig fetter av olämpligt slag och det är nu sex år sedan den äldsta av dom fyra bröderna dog.

  45. A F
    Om man häller bort kokvattnet från broccoli försvinner mycket av c-vitaminet. Man kan ju koka det direkt i grytor eller gräddkoka eller så, så att man äter spadet också. En del försvinner ju av värmen också.

    Citron, paprika och surkål är väl också bra källor. Om man nu behöver så mycket c-vitamin, jag vet inte.

  46. Late laban
    Alltså kan man sammanfatta hela resonemanget med att det finns inga genvägar!
  47. Det är ju miljöfaktorer som styr genernas uttryck. Att enbart vilken genuppsättning vi har inte är det avgörande är ju helt självklart. Miljön styr hur generna uttrycks och har vi otur med vilka dessa gener som miljöns signaler kommer till så blir vi sjuka. Det finns ju naturligtvis inga "diabetesgener" som gör att vi får diabetes oavsett miljöfaktorer vi utsätts för, det är ju välkänt att sjukdomar som diabetes m.fl. inte existerar (eller inte har existerat historiskt) i vissa populationer. Men dessa populationer är inte genetiskt immuna mot diabetes, de har (hade) bara inte utsatts för miljöfaktorerna.
  48. lassie1
    Doc och andra...

    Goggla epigenetic och Bruce Lipton om du tyckte artikeln var intressant.

    :-)
    L

  49. Miller
    Betänk vilken extremt onaturlig diet som krävs för att vår art ska få metabola syndromet. Det krävs åratal av total dietärt missbruk av fruktos, alkohol, och mjölmat. Nästan löjligt att diskutera ev DNA skillnader i den änden av spektrat.
1 2

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg