Dietister på väg mot framtiden?
6 maj 2010 av Dr Andreas Eenfeldt![Dr Andreas Eenfeldt]()
i Diabeteskost
i Diabeteskost – Slutsatsen att kolhydratintaget måste individualiseras har ytterligare styrkts genom denna rapport. Det kan innebära att det kan komma att behövas fler med kost- och diabetesexpertis för att kunna individualisera kosten…, säger Mette Axelsen [universitetslektor, dietist].
Ovanstående är ljuspunkten i DRFs något slätstrukna pressmeddelande.
100 kommentarer
Det blir det nog svårt att få alla lydiga dietister, som tidigare vägrat ens tala om lågkolhydrat, att nu ge råd om just lågkolhydrat, har de någon litteratur att läsa in sig på?
Än mindre vet dietisterna hur man komponerar en lågkolhydratmåltid. Inte heller vet de hur man ändrar till LC(HF)-kosten och samtidigt sätter ut orala diabetesläkemedel.
Vet de något om hur insulin fungerar? Kan de inte göra, har man kompetens om insulinets effekter, så kan man inte rekommendera någon en högkolhydratkost, allra minst en diabetiker, spelar ingen roll om man kallar det GI.
Vi måste verkligen se upp nu, så inte dietisterna får för sig att definiera vad lågkolhydratkost är. Det är vi som har tolkningsföreträde!
Din bok behövs och kommer att få ändå mer spridning nu!
Varför inte en variant deciderad för läkare/sjuksköterskor/dietister som vill ge råd till dem som önskar pröva lågkolhydratkost? En där du går rakt på data så att säga och inte riktar dig till alla oss amatörer. Studentlitteratur, rakt av. Skulle nog sälja som smör allvarligt talat!
I alla fall DRF-styrelsen!
Enskilda dietister som är närmare verkligheten har säkerligen anammat detta beroende just på alla positiva resultat som nu frankommer i "frontlinjen" dvs. där detta i praktiken tillämpas...
När var egentligen Mette Axelssons nära sådan verksamhet... en undrar ju???
Ja jag känner en, eller hon studerar just nu i alla fall. Hon äter snålt med kolhydrater men ingen lågkolhydratkost. Dock har hon testat flera gånger och kan genast sänka sina doser av insulin.
Hennes kille är sjukgymnast och kör LCHF, hon och jag har diskuterat en del. Även hon hade t.o.m. läst Ravnskov vilket nästan chockade mig. Trodde jag var ensam om det på institutionen. :D
Lund:
Ja det finns litteratur att läsa sig in på, Skaldemans bäcker, Litsfeldts böcker, AD's böcker med flera finns att låna i universitetets lokaler. I alla fall här i Uppsala. Och ja dietister lär sig om insulinmedicinering.
Men angående lågkolhydratkostråd lär ju knappast motivationen öka mer genom allt skitsnack på såna här bloggar. Det verkar som många av er besöker universiteten dagligen och genomför djupintrevjuer med alla dietiststudenter, ni vet ju exakt vad de tror och tänker och intresserar sig av tydligen.
Och allt skitsnack om dom lär ju få lusten att utforska saken ännu mer. Inte.
Snälla, sluta trasha hela yrkesgrupper!
Fattar Nada nu, Niklas och du som brukar skriva bra! :wink:
Helt klart! I nuläget pådyvlas dietister kunskap som inte stämmer med bl a de senaste forskningsstudierna! Ser man sen tillbaks på dom studier som genomfördes efter 80 - talet så är det mesta vad gäller diabeteskostkunskap käpprätt fel! Vilket nu SBU-studien även säger!
Studier före det vågade dom inte ta med..... förklarligt nog, eller hur....??
Vadå - skitsnack?????
Doc inlägg var ju just Dietister på väg mot framtiden och då räcker banne mig inte SBU rapporten till helt, eller hur?
Den antyder enbart öppningar mot hur det borde vara..... eller hur? :wink:
Visst, jag vet - jobbar på högskola/universitet och har läst alla de där böckerna du berättar om. Sen å andra sidan så är detväl inte dom böckerna som lägger grunden till en godkänd examen utan istället dom där böckerna som säger att diabetessjuka skall äta enligt en tallriksmodell - eller hur?
Näe.
Jag tror oxå man skall skilja på dietisterna och deras ledning.. det är väl som med Rössner o grabbarna.. såsmåningom går de i pension och efterträds av yngre utan samma förankring skadliga modedieter!!
Vin till och kaffe efteråt så blir man hälsan själv!
När det inte finns vetenskapligt stöd för någon linje finns inget behov av en dietists råd om mängden kolhydrater.
”En god följsamhet till en lågkolhydratkost ger en viktminskning och har en god effekt på HbA1c, men det är viktigt att patienterna är införstådda med att det gäller att hålla nere på kolhydraterna, säger Mette Axelsen” i ett uttalande till Dagens Medicin.
Det är ljuvligt att en dietist uttrycker sig så klart i en fråga som har varit tabu för dietister tidigare.
Med grundkunskaper i fysiologi, biokemi och hormonlära från första delen av förra seklet så finner man att sockersjuka inte tål socker. Då ska man inte rekommendera diabetiker att äta socker som höjer blodsockret. Då diabetiker äter socker höjs blodsockret och de tvingas medicinera för att försöka få ned blodsockret till under 6 mM. Detta är elementärt.
Som diabetiker bör du ta reda på hur mycket kolhydrater du kan äta utan blodsockerhöjning till över 6 mM. Förslagsvis <5 g per mål Då finns risken att du slipper alla mediciner. Men det är du som väljer att äta kolhydrater och tvingas medicinera eller slippa kolhydrater och slippa mediciner.
Vår kritik av dietisterna har baserat sig på att de varit de mest rabiata motståndarna till LCHF. De ligger bakom anmälningarna av AD och JVN till Socialstyrelsens tillsynsenheter och efter Socialstyrelsens beslut att godkänna LCHF drev de offentlig kampanj mot beslutet.
Dock - tiden talar för oss. Men den går kanske lite långsamt...
Jag vet närmast inget om dagens dietiststudenter, om jag inte ska räkna med vad som skrevs på dietiststudentforum i Gtb för 1-2 år sedan eller tagit ad notam vad Marcus C (hetter han så?) skrev häromdagen. Är alla "ungdomar" så grandiosa att de tror att jag menar just dem? när jag skriver om dietister och om deras utbildning. Jag tänker i första hand på de som haft sin utbildning under lång tid.
Däremot vet jag en hel del om vad som finns i dietisternas gamla kurslitteratur. Det saknas en hel del fysiologi, biokemi, endokrinologi etc, etc.
Jag råkar också veta att direktiv har gått ut om att "man får inte ge LC-råd". Man ska också vägra att informera patienterna om LC, man ska endast rekommendera lågfett och lågkalori. Jag har aldrig förstått vad straffet skulle bli för den stackars dietist som bröt mot ovanstående, men "partipiskan" har uppenbarligen haft effekt.
Varför tro du att dietisterna skulle kunna sänka/öka insulin till sina patienter? När inte ens diabetessköterskorna har helt kläm på det, hellre ges rådet " smörgås och mjölk" vid låga blodsockervärden, och för Guds skull "sänk aldrig"! Läkarna har för den delen heller inte mycket kunskap i sänkandets konst. Alla vet hur man höjer insulin, låga sockervärden kompenseras med mera kh, i all oändlighet.
Hur man sänker insulin verkar inte finnas i utbildningen.
Hur kan din väninna äta "snålt med kolhydrater" utan att äta lågkolhydrat?
Har vi olika definition på ordet snålt?
Vem har rätten att definiera vad lågkolhydrat är?
Inte är det då de dietister/nutritionister, som i åratal motarbetat patienternas rättigheter att få själva bestämma vad som är optimal kost för dem och deras endokrina blodsockersjukdom.
Det är så att bollen (snöbollen/lavinen) är i rullning nu. Inget kan stoppa den nu.
Lyssna gärna på "don´t stop me now" med Queen. Så känns det nu. Inget kan stoppa oss. Sanningen är effektiv, gamla lögner som man inte vill erkänna eller låtsas om är endast pinsamma. En yrkesgrupp som lever på en livslögn har problem, pudlar man inte så vet inte jag hur förtroendet ska kunna återställas. God sjukvård kräver förtroende för att fungera. Sjukvårdspersonal är legitimerade...inte utan anledning.
Lyssna och njut http://www.youtube.com/watch?v=HgzGwKwLmgM
Det är fritt fram för alla patienter att HSAN-anmäla. Varje gång en patient fått höra att det är otillåtet, olagligt... etc att ens informera patienten om lågkolhydratkost, så har dietisten begått ett fel som är HSAn-anmälningsbart.
Är det någon som är så naiv att han/hon tror att det sker en (för)ändring i praktiken, innan HSAN-anmälningarna angående felaktig/sjukdomsframkallande vård trillar in på Socialstyrelsen? Amerikanarna krävde ett inbördeskrig för att sluta med slavarna. Vad krävs i Sverige för att vi och alla diabetiker ska få den vård/hjälp vi/de har rätt att kräva, för att kunna förbli friska.
Den vård man har rätt att kräva är naturligtvis den med minst biverkningar, den som man lever längst på, - med livskvalitet. Do I have to say more?
Kom inte SBU fram till att det just inte fanns något stöd för dagens diabetesrekommendationer förutom grönsaker, baljväxter, fisk m.m?
Är inte det där uttalandet att luras?
I den DNSG rapporten så är det just lågfettskost som rekommenderas.
Ja skitsnack om att varje enskild dietist är stöpt i samma form bara för att ni har en del dåliga erfarenheter. Det är samma princip som mekanismerna bakom rasism och homofobi t.ex.
Man drar en helt population över en kam och är totalt ointresserad av att lära känna människorna försöka bredda sin uppfattning. Hellre göra det enkelt för sig och säga att "alla är si och så punkt slut".
Jag har ju upprepade gånger nämnt här på bloggen att jag vet dietister och dietiststudenter som inte stämmer in på eran beskrivning. Skulle jag ljuga?
Baljväxter har lågt GI.
Men väljer man att skära ner på ägg och ost för att käka mer linser lär man göra ett dumt val tror jag. Så baljväxter kanske kan vara ett mindre dåligt val än ris men samtidigt sämre än lågkolhydratkost.
Men det är inte dietisternas fel att de genomgått en utbildning enligt det gamla paradigmet. De är inte onda, de vill naturligtvis inte skada sina patienter, och att ge sig på dem som grupp med orättvisa påhopp leder knappast till något positivt.
Varför inte fokusera ilskan där den gör nytta istället? Fokusera den där den kan förändra världen.
Jag tänker däremot inte ÄLTA i det och säga att alla expertisgrupper har ont uppsåt. Jag vet vilka jag är frustrerad över, dom bär ett för och efternamn och är ingen särskild grupp, dom andra vet jag inget om.....
Jag tror knappast ens att man kan få präster militärer eller poliser att så stramt följa en linje som uppvisas i den här gruppen.
Den fria viljan och egna initiativförmågan verkar nästan helt bortkopplad hos denna indoktrinerade grupp.
Jo jag blir upprrörd över det cyniska agerande och undergrävande av faktisk kunskap som pågott under väldigt många år från dietisternas håll
Det är svårt att alltid vara timid när man inser att det faktiskt är ett långsamt folkmord som pågår.
Varje gång jag passerar en kyrkogård dyker funderingen upp i mitt sinne om inte ganska många som ligger där faktiskt gör det pga följsamhet med de idiotiska kostråd de fått för att komma till rätta med sina sjukdomar.
Lukas har rätt. "Dietist" är ett i de flesta fall fullständigt irrelevant yrke. Och de gör dessutom allt för att marginalisera sig själva som yrkeskår. Allt färre tar diestister på allvar, och detta på grund av mycket goda skäl. Sällan har vi väl sett en hel yrkeskår som så motvilligt backar in i framtiden!
Det beror givetvis delvis på att deras utbildning är föråldrad avseende kost och kostrekommendationer (dietisterna blir, så att säga, hjärntvättade i de gamla felaktiga kostrekommendationerna, och de har ej kapacitet att lyfta sig själva (jämfört t ex med läkare som har högre kognitiv kapacitet)).
Kostrekommendationerna står till stor del (genom framgångsrik lobbying och korrumption) den internationella livsmedelsindustrin bakom, och den industrin vill endast vinstmaximera, och har inget med folkhälsa att göra. Resultatet är givet: Dietisterna har blivit livsmedelsindustrins lydiga fotsoldater! Utan att de ens förstår detta själva...
Men det är inte bara därför dietister blir allt mer irrelevanta: Nu finns det tillgång till internet i vart hus och stuga, och en allt större del av befolkningen kan lätt själva ta till sig moderna koströn och kostråd (Dr Dahlqvists blogg och denna blogg är mycket bra exempel). Det finns inga skäl längre att gå omvägen via dietister för att få lättillgänglig och moderna relevant kunskap inom kostområdet.
Och kom inte och säg att det minsann finns många dietister som tänker modernt osv. Det är nämligen HANDLING som räknas. Det är bara att gå till deras mångfald av officiella uttalanden för att se hur de i praktiken handlar: t ex sockersjuka rekommenderas hög energiintagsprocent av precis det sockersjuka ej tål = sockerarter!
Vi skall heller ej blunda för att yrkeskårer faktiskt är något som kommer och går: ingen är sadelmakare eller isutkörare längre, dessa yrkeskårer är utraderade, och det är faktiskt ytterst tveksamt huruvida det längre finns mer än ett marginellt behov av dietister.
Vi har låtit ta ett relativt trivialt område och komplicerat det in absurdum. Backa tillbaka till 1950 och radera ut livsmedel med tillsatser ur varukorgen, minimera återigen kolhydratintaget, avvisa storföretagsstyrda och politiskt styrda kostrekommendationer och undvik konstgjorda livsmedel (t ex margarin) så blir det tämligen omgående en dramatiskt förbättring av folkhälsan!
Mat är faktiskt ingen raketvetenskap.
/Ola S
Har du bara ett kritiskt tänkande håller du samvetet i schack ;)
Min son fick diabetes typ1 för 3 år sedan. Jag visste redan från början att kolhydraterna var boven i dramat.
Vi har träffat 4 dietister efter det.
Alla säger att han ska äta som "vanligt" och sedan medicinera efter behov.
Kolhydrater MÅSTE han äta för att växa och må bra.
Samtliga har fnyst åt mig och min idéer (LCHF)
Nu för tiden struntar jag totalt i dietisternas tycke.
Jag vet mer själv.
Men att dra alla över en kam vet jag inte. Jag lär väl tala med en par tusen till först.
Men, som någon sa här ovan: Yrken kommer och går och nu är det dags för dietisterna att sadla om till ... ja, kanske skulle man lära ungdomar att laga riktig mat från råvaror? Sprida kunskap om vilka tillsatsämnen som ska undvikas? Sprida kunskap om vad industritillverkad mat kan göra med kroppen? Bygga upp kunskap om hur man lagar nyttig och god mat i storköksmiljö?
Arbetsuppgifter saknas verkligen inte! Men först måste kurslitteraturen bytas ut! Samtidigt måste kopplingen till matindustrin och medicininindustrin brytas. Detta kommer att ta några år, eftersom det inte lär komma något stöd från staten på länge och någon sponsring från industrin lär det inte bli den här gången!
För ett par år sedan skrev jag ett inlägg på AD:s blogg. Bara så ni vet så har jag bl.a. läst Taubes (hela tjocka boken), Litsfeldt, etc. och håller mig uppdaterad i forskningen. Jag har ifrågesatt kostråden till diabetiker i många år. Att överhuvudtaget få dietister att anamma GI (och jag menar inte LCHF förstås utan glykemiskt index) har inte varit lätt när nutritionister från SLV styr kostråden (det är INTE dietister som har kommit på kostråden) och där har det varit extremt flummigt som ni vet (SNÖ-rapporten har jag tagit upp till diskussion med nutritionister och frågat dem "skulle ni äta så pass mycket bröd-och vitt bröd!-om ni hade diabetes"?). Argumentet att SNR bara gäller friska människor fungerar inte när man har haft ett "gemensamt kostbudskap" som ni kanske känner till.
Jag förstår ilskan och frustrationen. Det finns en hel del sanning i det ni skriver enligt min erfarenhet. Men elaka kommentarer är inget som hjälper er genomföra förändringar.
Vissa dietister har verkligen blivit indoktrinerade och håller sig inte uppdaterade MEN det finns många som söker svar precis som ni gör. Och dessutom många duktiga som arbetar med akuta sjukdomar där det är livsviktigt att få deras kompetenta hjälp för att överleva (lungsjukdomar, cancer, medfödda metabola sjukdomar, njurar, barnsjukdomar etc). Så snälla dra inte alla över en kam.
Jag önskar hälsa till er alla. Ni är experter på era kroppar och ingen annan.
29Doc skriver:
maj 7, 2010 klockan 7:29
Klart att många är arga för att de upplever sig ha blivit lurade av de gamla fettsnåla kostråden, som nu visat sig felaktiga. Det är naturligt.
Arga, ja, rasande ja, - men det finns ingen "lurad" patient som anser att de "upplever". Det är en stenhård kall känsla, som man närmast kan ta på fysiskt, en realitet, inget de upplever. Det som upplevs är subjektivt, icke verifierbart, är lika gärna en inbillning som något som kanske finns i verkligheten.
Själv har jag haft turen att bli väl bemött av både strokeläkare, kärlkirurg och husläkare. Ingen har haft något negativt att säga om mitt val att käka enligt LCHF (eller egentligen No Carb för min del). Någon dietist har jag däremot inte träffat ännu.
Den information sonen skulle fått om insulin och dito kostråd verkar inte ha inneburit klargörande av sambanden intag/ätande av socker/kolhydrater ->förhöjt blodsocker, -> insprutat insulin ->risk för för stor dos insulin->risk för hypoglykemi/för lågt blodsocker -> risk för smörgås och mjölk -> risk för hyperglykemi/för högt blodsocker-->, --> i all oändlighet.
Zick-zack-blodsocker kallar jag det. Ja, patienten har ju en sådan "svår diabetes", ja, patienten har en så "instabil diabetes", ja, patientens "blodsocker är så oförutsägbart/labilt", ja patienten är så "instabil hormonellt" -- inkluderande alla hormoner, ja, patienten är så "emotionellt instabil", ja, patienten är så "psykiskt labil" osv i all oändlighet för att till sist hamna i slutklämmen, ja, patinten "gör ju inte som vi säger", ja, patienten "följer inte kostråden/instruktionerna" ....
Är patienten arg? - ja, är patienten rasande? ja! Har någon hört ovanstående förut?
Nej, "de är inte onda"- #29, med andra ord är det lätt att komma med en ursäkt utan förbehåll.
Jag kan förstås inte utesluta att det finns onda människor här och där. Men det förefaller sannolikt att de flesta i liknande fall helt enkelt inte förstår bättre.
Istället går dietistförbundet och framstående enskilda dietister ut och varnar för LCHF, kommer med grundlös skrämselpropaganda (ex. Debattartikel; LCHF-KOST KAN GE ALLVARLIGA BIVERKNINGAR, NY SVENSK KARTLÄGGNING), totalblundar för de trots allt mycket lovande resultaten och kör på den gamla linjen som om inget har hänt. Vissa av dem totalvägrar ju t.o.m. att hjälpa patienter med LCHF trots att Socialstyrelsen har godkänt den som behandlingsmetod och att de därmed också är skyldiga att hjälpa.
Jag tror inte att en enda av dessa dietister är så dumma. Jag tror det handlar om prestige, att vägra erkänna att man har haft fel och att helt enkelt skydda sina intressen (på med skygglapparna!). Det sista pressmeddelandet om SBUs rapport där man tjurigt vägrar erkänna att gamla kostråd inte har haft någon stark vetenskaplig evidens bakom sig visar detta mycket väl.
Ondska kommer i många former. Vissa mer oskyldiga, vissa mindre.
Det är diabetikerna som får lida p.g.a. den här mentaliteten. Jag vet vad jag kallar den mentaliteten i alla fall.
Jag menar att eftersom sannolikheten för att "de" (väldigt luddigt) är onda, inte är stor (normalpersonen är inte ond) , så bör de vara motsatsen till onda, alltså vara "snälla/välvilliga"...
-- och därför tycka som varje god människa, - att det är en självklarhet att be om ursäkt, helt enkelt säga "förlåt, vi har haft fel, men nu vet vi bättre...och nu ska alla få den hjälp de efterfrågar och behöver". (mao ingen ska behöva anklagas för att de ljuger, när de talar om vad och hur mycket de äter).
Har man anklagat patienter för att ljuga, och det sedan visar sig att patienterna inte ljugit, så tillhör det allmänt hyfs, allmän artighet att säga förlåt.
jag syftade främst på vanliga dietister i vården. När det gäller de i ledningen som driver kampanj blir det nog mer komplicerat att reda ut motiven. Det kan ligga mycket i de saker du tar upp. Men när det gäller att "vägra erkänna att man har haft fel" tror jag det oftare handlar om att inte klara av att erkänna det ens för sig själv. Det är ingen liten sak, när det varit en stor del av ens arbete under decennier.
Det låter mera som psykiatrisk patologi, det där med att sakna förmåga att erkänna/inse fel. Det är inga personlighetsdrag som är positiva att ha, oförmågan till självinsikt.
Resonemanget (med att inte erkänna ens för sig själv) påminner om den patologiskt svartsjuka mannen, som ser avsaknaden av spermafläckar i sängen som bevis på att hustrun varit otrogen (hon har naturligtvis bytt lakan, för maken inte ska se spermafläckarna).