17 Kommentarer

  1. Jo, det var en hyfsat bra analys. Jag brukar säga att snabba kolhydrater (och däremed övervikt och fetma) gjort precis samma klassresa som rökningen. I början av 1900-talet var raffinerat socker och vitt, finmalt mjöl malt med stålvals en lyx för överklassen. Det var direktörerna som i satiriska teckningar avbildades som feta och rökandes cigarrer. Nu är rökning precis som fetma huvudsakligen en underklassproblem - såväl nationellt som globalt.

    1970-talets protester mot de höga matpriserna ledde fram till en medveten strategi från Nixons sida att producera fler kalorier så billig som möjligt. Majs- och sojaodling subventionerades. Det lyckades! I Sverige fick vi matpyramiden med liknande glädjebudskap. Det går att äta billigt med bröd, potatis, ris och pasta som basföda. Det gamla bondförnuftets erfarenhet att potatis och bröd var fettbildande förlöjligades.

    Läs mer i "Ideologin och pengarna bakom kostråden", se länk ovan

  2. PeterE
    Typiskt murveln att göra någon sorts grej av att Dahlqvist inte är helt såld på myten om att kött=miljökatastrof och att motion=du blir automatiskt mindre.

    I övrigt var det en bra artikel. Och läs boken Per Wikholm rekommenderar!!

  3. Åke Persson
    Jag kan inte se vari det smarta i analysen ligger här. Hon tycker att journalistiken är ytlig men upprepar bara själv att

    De flesta jämförande studier som gjorts av olika bantningsmetoder visar nämligen att resultaten inte skiljer sig åt speciellt mycket. Framför allt visar de att det är väldigt svårt att gå ned i vikt, oavsett diet.

    Inte mycket till grävande journalistk där inte. Alla dras över en kam och sandlådan drabbar alla i ett löjets skimmer. "Krönikan" är inte mer än raljant spaltfyllnad som ytterligare kan få folk att strunta i kostdebatten.

    Visst finns det ett klassperspektiv här men det ligger väl snarare i att högre utbildade i större grad håller sig underrättade och kan sålla än de lågutbildade.

  4. Åke Persson
    Sista stycket borde vara (hann ej ändra tidlåstet gick in):

    Visst finns det ett klassperspektiv här men det ligger väl snarare i de som är intresserade och håller sig underrättade ofta också har skaffat sig en högre utbildning än de som inte är det.

  5. Kan nog hålla med alla kommentarer ovan (1, 2, 3) ang. artikeln. Men jag ställer mig frågandes till om utbildningsnivå alls har något med saken att göra? Jag är inte alls högutbildad, och inte heller min pappa, men vi är de mest medvetna i frågan om kost än någon annan i våra stora nätverk. Vi har stort intresse både jag och min far om att finna svar och framför allt egna -välgrundade- ståndpunkter i allt som för oss är av intresse, i såväl beteende, samhälle, kost m.m. Själv kan jag nog såhär på rak arm tycka att jag stött på både välutbildade samt lågutbildade som är lika tjurskalliga i samma utsträckning. Kanske handlar det mer om intressenivå i att finna sanningen, och därmed kanske mer om personlighet?
  6. Åke Persson
    Nä, utbildningsnivån har inte alls med saken att göra. Dock visade det sig ett sådant statistiskt samband när Doc gjorde läsarundersökning på denna blogg. Därmed kan man kanske utläsa ett slags klasspespektiv eftersom välutbildade ofta får det bättre ställt. Men det är inte ett orsakssamband mellan högutbildad -> kostmedveten, men statistiskt sett kan man nog se att av dem som alls bryr sig har fler också statistiskt skaffat högre utbildning än de som inte bryr sig. Därför skrev jag om sista stycket. Men tjurskalligheten är lika fördelad, det kan även jag intyga. Och klassperspektivet ser jag inte som något väsentligt alls i kostdebatten. Jag kan åtminstone inte se det så som "krönikören" gör det.
  7. Zepp
    Klassperspektivet är väl giltigt såtillvida att de med högre inkomst gör andra val än de med lägre!
    Oftast så är det ett samband mellan högre utbildning, inkomst, status att man faktist kan och ofta väljer det med högre "kvalitet", oavsett om detta gäller mat, bostad, bil eller annat!

    Sen behöver inte det inte vara som så att folk med högre klass är mer insatta utan ofta fungerar det som klassmarkör, dvs man gör som man förväntas göra vid en viss social ställning, detta är ofta ett tecken på den relativa framgången, som man gärna framhåller, eller iallafall inte vill bryta mot, vad skall grannarna tänka!!

  8. Tyvärr tror ju många att det är dyrare att äta enligt LCHF, vilket är en myt.

    Behöver man vända på slantarna blir det självklart det nyttigare frampartsköttet och inte lika ofta de sämre bitarna som oxfilé.

    Men min matkostnad har definitivt minskat med LCHF, godis, läsk, bröd, potatis, ris, pasta m.m. är definitivt inte billigt ifall man med sådant måste äta betydligt fler gånger om dagen för att slippa gå hungrig.

    Fett mättar länge och är billigt per kalori!

  9. Björn
    Förr åt vi mycket salt sill, det var det som gjorde att vi fick tillräckligt med D-viramin i detta solfattiga land, Det var fisken som gav oss lagom mängder omega-6 och omega-3. Köttet vi åt på den tiden var gräsbetat kött med en fin omega-6/omega-3-kvot på mindre än 2.

    Vi lämnar en höbal om 10 kg torrsubstans att ruttna på åkern. Då bildas bland annat metan då cellulosan och stärkelsen i höet bryts ned under förruttnelsen till lika delar metan och koldioxid (räknat per kolatom, viktmässigt 2,75 gånger mer koldioxid).

    En annan identisk höbal om 10 kg torrsubstans ger vi till en ko som inmundigar höet. Kon kan tack vare sina fyra magar bryta ned större delen av cellulosan och stärkelsen till glukos (druvsocker) och sedan vidare till ättiksyra som kon kan omvandla till protein och fett. Med andra ord så kan kon inte fisa så mycket metan, en stor del av höet har omvandlats till kött och fett och kan därför inte bli metan, kolatomerna är redan använda till annat. Kon är en utmärkt omvandlare av cellulosa och andra kolhydrater till fett och protein. Sedan får vi inte glömma att gräsätarna äter alla vitaminer och vitaminer de behöver.

    Kor (och alla andra gräsätare) tar hand om den cellulosa som naturen producerar och förhindrar därmed i stor utsträckning nedbrytningen till metan. Kor är med andra ord metansänkor, helt i analogi med att skog är koldioxidsänkor.

    Köttätare äter sedan dessa kor (och andra gräsätare) och bidrar därmed direkt till minskade metanutsläpp från naturen.

    Så ju mer kött vi äter desto mindre produktion av metan orsakas av jordbruket.

    Nu kommer vegetarianer att invända att köttet inte räcker till alla på jorden. Jodå, nog räcker köttet om vi är kloka! Men inte när vi odlar onödigt kraftfoder på mer än 50 % av jordens åkerareal om 1/6 av jordens torra yta. Om vi i stället släpper korna på bete så har vi hälften av jordens torra yta som duger som betesmark. Då frigör vi minst 50 % av jordbruksarealen till annan gröda. Vid betesdrift får vi bättre kött och mjölk, bättre naturvård och boskapsskötsel, mer nyttigt animaliskt fett i mjölken, kan behålla vårt öppna landskap och våra strandängar. Och köttet räcker till alla på jorden, framför allt om vi sedan lägger till andra köttproducenter som inte behöver lika bra betesmark som kor, jag tänker på grisar, höns, kaniner och alla andra växtätande bytesdjur åt människan.

    Så ut i solen, ät med glädje det naturliga köttet, fyll på med litet ovanjordsgrönsaker (även om det inte är ekonomiskt försvarbart att odla 22,5 kg ångkokt gurka till en vegan som äter 2 000 kCal/dag när det räcker med 4 hg kött och 3 dL grädde till såsen). På detta sätt får vi i oss tillräckligt med essentiella proteiner, fetter, vitaminer och mineraler. Så den gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket är utmärkt och man tvingas äta gourmetmat.

    P.S. Har just kokat knäck med 2 dL sirap, 2 dL socker och 2 dL vispgrädde eller sammanlagt 400 g kolhydrater, det blev 100 st knäckformar fyllda. Äter jag upp 75 av dessa knäckformars innehåll har jag fått i mig den av Livsmedelsverket rekommenderade mängden kolhydrater för en dag, äter jag ”lagom” av dess knäckar så äter jag väl 6 stycken och får i mig det jag vill ha i kolhydratväg det vill säga 25 g kolhydrater per dag. D.S.

  10. Björn,
    Lägg sedan till att skall man odla växter vi kan äta på den marken så krävs stora mängder konstgödning, och för att tillverka sådan går det åt enorma mängder olja. när den billiga oljan snart är slut är det även slut med konstgödseln. Då återstår att prodcuera livsmedel som inte kräver sådant, t.ex. gräs som korna får omvandla till högvärdig föda åt oss.
  11. Putte
    Är det inte så att den metangas som man anklagar korna för kommer från munnen när kon rapar. Hörde av en bonde som snackade om illaluktande metangas-rapar. Håller med Björn i hans logiska resonemang om att det som korna inte äter upp bildar växthusgaser vid förmultning. Detta verkar mkt vettigt.
    Mera boskap verkar vara grejen. Men tänk, då förflyttas mycket av makten och ekonomin till den lilla bonden istället för som idag de stora förädlingsföretagen som gör halvfabrikat.
    Vad gillar EU och industrins nickedockor detta? Knappast nå´t!
    Mycket pengar och ideologi bakom "vetenskapen".
  12. Björn
    Kenneth, jag sticker ut hakan och föreslår att man odlar hampa på den "överblivna" åkermarken för att göra biobränslen. Hampa ger 6 gånger mer biomassa än spannmål per hektar. Så det blir säkert bra!.

    Förresten, veganens gurkkalas kostar mellan 450-1 500 kr per dag beroende på dagspriset på gurka, 4 hg svensk oxfile kostar 160 kr inklusive grädden och det finns billigare kött.

    Så att äta kött är mycket billigare och så får man i sig allt som kon med flera djur varit vänliga och samlat ihop till oss.

  13. Kenneth Johansson
    Halten metangas i atmosfären har minskat lite på senare tid som en följd av högt pris på naturgas har jag sett det förklaras med. Det höga priset gjorde att det blev lönsamt att ta tillvara den naturgas med högt metaninnehåll som ändå följer med oljan upp vid oljeborrning.

    Klimatmodellerna utgår från att det tar 300 år för metan att självmant omvandlas till koldioxid i atmosfären. Det finns mätningar som visar att det i medeltal tar bara 7 år (halveringstid) för solljuset att omvandla metanet.

  14. Susanne
    Jag kan inte heller hålla med om utbildningsnivån. Jag är 48 år och har ingen egentlig utbildning. Jag slutade knappt 9:an (många streck i betyget) och gick inget gymnasium. Har jobbat med s k "låglöneyrken" hela livet.

    Men jag anser mig själv som en intelligent och tänkande individ som alltid haft en vilja att ifrågasätta och försöka sätta mig in i saker själv. Har stundom haft det tufft och "lärt" mig att inte svälja allt med hull och hår trots att det kanske kommer från s k "experter". Att "prova själv" är mitt livsmotto! :)

    Jag tror också att lchf:are kommer från samhällets all "klasser". :)

  15. Björn,
    Jag brukar säga precis samma sak om hampa. Den bördigaste marken tycker jag att man skall odla hampa på eftersom den lämpar sig mindre väl till gräsodling.

    Däremot behöver vi ställa om skogsbruket till ett kontimuerligt skogsbruk där man odlar blandskog som även lämpar sig till skogsbete åt kor, grisar och andra djur. Det ger dessutom skogsägaren markant högre inkomst från skogen samtidigt som det till en stor del eliminerar problemen med granbarkborre och liknande eftersom denna främst blir ett problem för att den gynnas starkt av monokulturer av gran.

    Hampan kan man lämpligen dela upp i fibrer genom rötning, och då tar man vara på rötgaserna till biogas. Fibrerna är ett ypperligt alternativ till bomull till textil och även en ypperlig råvara till pappersindustrin. Resten när man tagit vara på fibrerna kan rötas vidare i en biogasreaktor så att man tar vara på resten av kolet som biogas. Rötresten är sedan en ypperlig gödning.

    De mindre näringsrika markerna är det lämpligast att odla vall som djurbete för. I första hand då för tokning till hö för vintern då detta kräver mindre arbete än att skörda från skogen, medan djuren däremot själva är mycket väl lämpare till att själva skörda från skogen. Låter man sedan djuren dra skördemaskinerna slipper man köpa dyr olja eller göra av med biogasen man producerar till det utan kan sälja den i stället.

    Det som behövs är alltså en helhetslösning som är hållbar i längden utan läckage av näring och utan att att man behöver tillföra näring utifrån till systemet. Man behöver alltså skapa ett uthålligt och stabilt lokalt ekosystem.

  16. Kenneth Johansson,
    Andra resultat visar att marknära metan mycket snabbt omvandlas till koldioxid när den kommer i kontakt med någon av ett flertal ämnen som fungerar som katalysatorer, t.ex. kisel som är jordens mest vanliga grundämne. Går korna ute ohc betar kommer mer av deras rapar och fisar i kontakt med kisel än om de står inne i ladan. Problematiken är alltså mycket komplex och svår att räkna på, de som förenklar alltför mycket gör det ofta på grund av en egen agenda, ett bra exempel är veganerna.
  17. Lena
    Jag tror som du, Susanne. Vi lämnade definitionen klass = utbildningsnivå på 1800-talet!

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg