Diabetes – så kan du
normalisera ditt blodsocker

Har du diabetes eller är du i riskzonen? Oroar du dig för ditt blodsocker? Då har du kommit till rätt plats.

Här kan du lära dig hur du enklast normaliserarar ditt blodsocker samt blir friskare och smalare – som tusentals andra redan gjort (exempel).

Sjukdomen diabetes (oavsett om typ 1 eller 2) innebär att man lätt får för mycket socker i blodet. Det är enkelt att kontrollera och enkelt att påverka med livsstilsval. Problemet är att de råd man ännu ofta ger i sjukvården är bakvända.

Här är videointervjuer med två personer som provat att göra tvärtom – med fantastisk hälsa som resultat. Klicka på bilderna för att se intervjuerna:

Typ 1-diabetesTyp 2-diabetes

Läs vidare för att lära dig hur du som diabetiker enkelt kan revolutionera din hälsa.

Innehåll:

  1. En epidemi utom kontroll
  2. Är ditt blodsocker normalt?
  3. Två typer av diabetes
  4. Var sockret i blodet kommer ifrån
  5. Normalisera ditt blodsocker
  6. Gammal erfarenhet
  7. Ny vetenskap
  8. En berättelse om två måltider
  9. Vem tjänar på farligt högt blodsocker?
  10. Bli ditt eget bevis
  11. Mer kunskap


 

 

1. En epidemi utom kontroll

Vad är fel? Varför får allt fler diabetes?

Förr i tiden, innan vår moderna västerländska kost, var diabetes ytterst sällsynt. Nu blir sjukdomen allt vanligare. Runt om i världen får allt fler människor diabetes för varje år:

Diabetiker i världen

Statistik: WHO och IDF.

Antalet människor med diabetes ökar oerhört snabbt och är på väg mot 500 miljoner. Det är en världsepidemi. Blir det någon i din familj som drabbas härnäst? Din mamma, pappa, kusin, ditt barn? Eller du själv? Är kanske ditt blod redan för sött?

De som drabbas av den vanligaste formen av diabetes (typ 2) blir normalt aldrig friska igen. Istället räknar vi med att de ska bli lite sjukare för varje år. Med tiden behöver de allt mer mediciner. Ändå kommer komplikationerna förr eller senare. Blindhet. Dialys på grund av trasiga njurar. Demens. Amputationer. Död.

Diabetesepidemin leder till ett lidande som knappt kan föreställas. Lyckligtvis finns det något att göra. Vi behöver bara genomskåda misstaget som lett till explosionen av sjukdom – och rätta till det. Det kan normalisera ditt blodsocker igen. Många har redan lyckats.

Om du redan vet att du har diabetes så kan du hoppa ned till avsnittet Var sockret i blodet kommer ifrån.

Låt oss annars se om du är i riskzonen.


 

 

2. Är ditt blodsocker normalt?

Här är en snabbkurs i diabetes och högt blodsocker.

Symtom

Törst och diabetes

Vanliga symtom på diabetes:

  • Onormal törst och att man kissar onormalt mycket. Det beror på att blodsockret periodvis är så högt (över 15 mmol/L) att det läcker ut i urinen och drar med sig vätska ur kroppen, vilket ökar törsten
  • Sämre syn är också vanligt. Allt socker får linsen i ögat att svullna och man blir då mer närsynt
  • Trötthet
  • Vid ungdomsdiabetes kan man gå ner oförklarligt i vikt och andedräkten kan lukta aceton (nagellacksborttagningsmedel)

Observera dock att vid lindrigare former av diabetes känner man ofta ingenting. Men allt socker i blodet kan ändå successivt skada kroppen.

Testa

Blodsockertest

Har du diabetes? Om du inte redan vet så är det enkelt att testa, på några sekunder. Antingen på din vårdcentral eller med en egen billig blodsockermätare. Ett stick i fingret och en droppe blod är allt som behövs:

  • Normalt blodsocker är upp till 6 mmol/L fastande, eller upp till 8,7 efter måltid
  • Aningen högre värden kan innebära ett förstadium till diabetes
  • Över 7,0 fastande eller över 12,2 efter en måltid innebär att du har diabetes
  • Mer om blodsockervärden och diabetes

Du kan också testa din urin med en urinsticka: Socker i urinen innebär vanligen att du har diabetes.

Testa, så vet du.


 

 

3. Två sorters diabetes

Två sorters diabetes

Vad beror diabetes på? Det finns två vanliga former:

Typ 2

Typ 2-diabetes är den överlägset vanligaste formen (runt 90 procent av alla fall) och den som ökar mest. Den drabbar främst överviktiga personer i medelåldern eller senare i livet. Inte sällan har drabbade även högt blodtryck och dåliga kolesterolvärden. Graviditetsdiabetes är ett övergående specialfall av typ 2-diabetes.

Vid typ 2-diabetes får kroppen allt svårare att hantera allt socker i blodet. Massor av det blodsockersänkande hormonet insulin produceras men det räcker ändå inte, eftersom känsligheten för hormonet minskar. Vid diagnosen har typ 2-diabetiker ofta tio gånger mer insulin i kroppen än normalt. Som bieffekt lagrar allt insulin fett och ger viktökning, något som ofta pågått i många år innan sjukdomen diagnosticeras.

Varför får allt fler typ 2-diabetes idag? Det vet du när du läst klart denna sida. En ledtråd: sjukdomen brukade en gång i tiden kallas för sockersjuka.

Mer om typ 2-diabetes

Typ 1

Typ 1-diabetes (ungdomsdiabetes) drabbar främst barn och unga vuxna. De som får typ 1-diabetes är ofta normalviktiga. Månaderna innan sjukdomen diagnosticeras har de vanligen gått ner oförklarligt i vikt.

Typ 1-diabetes beror på att de flesta av kroppens insulinproducerande celler har dött (av oklar orsak). Svår brist på hormonet insulin ger högt blodsocker och snabb viktminskning.

Behandlingen är främst att tillföra det insulin man saknar i sprutform. Dessutom kan en icke-blodsockerhöjande kost dramatiskt underlätta att få ett stabilt och normalt blodsocker.

Mer om typ 1-diabetes

 

 

4. Var sockret i blodet kommer ifrån

Problemet vid diabetes är att kroppen har svårt att hålla nere blodsockret. Blodet blir för sött. Så var kommer sockret i blodet ifrån?

Sockret i blodet kommer från maten vi äter. Den mat som blir till olika typer av socker redan i magen kallas för kolhydrater. Det innebär socker (som i läsk, juice, godis) samt stärkelse (som i bröd, pasta, ris och potatis).

Kolhydrater

Kolhydrater

Stärkelsen i exempelvis bröd bryts ned till druvsocker i magen. När druvsocker tas upp i blodet kallas det för blodsocker.

Ju mer kolhydrater vi äter vid en måltid, desto mer socker tas upp i blodet. Ju mer socker som tas upp i blodet desto högre blir blodsockret.

Bakvända kostråd

Kostråden har på senare decennier sett liknande ut i hela västvärlden. Medan allt fler fått diabetes, och medan de drabbade har blivit allt sjukare, så har de fått råd att äta just det som höjer blodsockret.

Här är ett bra exempel, den svenska tallriksmodellen för diabetiker:

Tallriksmodellen

Vilka delar av maten höjer blodsockret? Jo, de som innehåller kolhydrater (socker och stärkelse).

Brödet och potatisen är stärkelse, mjölken innehåller mjölksocker och frukten innehåller vanligt socker:

Tallriksmodellen

Maten ovan höjer alltså blodsockret dramatiskt. Personer med diabetes som försöker äta på detta sätt blir normalt inte friskare eller smalare. Tvärtom brukar de behöva allt mer mediciner och bli allt mer överviktiga för varje år.

Råden ovan är alltså inte bara ologiska, de fungerar dessutom dåligt. De saknar helt vetenskapligt stöd enligt en aktuell svensk expertutredning. Liknande kolhydratrika kostråd har på senare år tvärtom visats öka risken att få diabetes samt långsiktigt försämra blodsockret hos de som redan har diabetes. Råden förbättrar inte heller diabetikers hälsa på annat sätt.

Enda skälet att ännu ge dessa dåliga råd är den kvardröjande rädslan för naturligt fett. Ska man undvika fett behöver man nämligen äta mer kolhydrater för att bli mätt. Men den gamla teorin om fettets farlighet har på senare bevisats vara felaktig och är på väg ut idag. Lightprodukter är helt enkelt onödiga. Så inte heller detta skäl håller.

Finns det ett alternativ som ger bättre hälsa och bättre vikt? Mat som inte höjer blodsockret?


 

 

5. Normalisera ditt blodsocker

Vad händer om man tar bort den blodsockerhöjande maten? Vad finns då kvar?

Exempelvis det här:

Allt fler diabetiker i Sverige har testat att äta mat som inte höjer blodsockret. Mat med mindre kolhydrater och en högre andel fett, i Sverige även kallat LCHF.

Vad de brukar märka är att blodsockret blir bättre från första måltiden. Behovet av mediciner, främst insulin, minskar dramatiskt. Övervikt brukar successivt minska rejält. Slutligen mår de vanligen betydligt bättre, känner sig piggare och förbättrar många hälsovärden.

Allt fler läkare (långt ifrån bara jag) ger idag liknande råd med fina resultat. Allt fler ifrågasätter numera de gamla blodsockerhöjande kolhydratrika kostråden, även i media (som på DN Debatt och i TV-programmen Kalla Fakta och Vetenskapens Värld).

Från och med hösten 2011 rekommenderar dessutom Socialstyrelsen lågkolhydratkost vid diabetes. Förändringens vindar blåser kraftigt idag och du behöver inte vänta.

Några spektakulära berättelser om ny hälsa:

Är det din tur nu? Testa gärna: LCHF för nybörjare


 

 

6. Gammal erfarenhet

Tror du att lågkolhydratkost till diabetiker är ett nytt påfund? Det är det inte. Det finns lång erfarenhet av de positiva effekterna.

Förr i tiden, innan vi var rädda för fett och innan det fanns moderna mediciner för att sänka blodsockret, då gavs andra råd än idag. Då hade man nämligen bara kosten att ta till, för att hjälpa diabetiker.

Här är bilder från en diabeteskokbok från 1917. Du kan läsa hela boken gratis på nätet. Nedanstående är från uppslaget på sidan 12-13, där man sammanfattar vad diabetiker bör äta och inte äta.

Låt oss börja med vad diabetiker inte borde äta för hundra år sedan.

Absolut förbjuden mat

Strictly forbidden

Sidans rubrik är ”Foods strictly forbidden”, med andra ord absolut förbjuden mat. Det börjar med socker samt ”mjöl- och stärkelserik mat”. Sen kommer exempel:

  • Bröd
  • Kakor
  • Ris
  • Pasta
  • Söta drycker
  • etc.

Denna absolut förbjudna mat tillhör nu den rekommenderade diabeteskosten á la tallriksmodellen. Den fyller den största delen av diabetestallriken. Detta medan vi får allt fler diabetiker som behöver allt mer mediciner och blir allt sjukare. Knappast en slump.

Särskilt värdefull mat

Särskilt värdefull mat vid diabetes

Här är listan över rekommenderad näringsrik diabetesmat: Smör, olivolja, ost, kött, fisk, ägg…

Det låter välbekant. Om vi bara lägger till gott om grönsaker så är detta LCHF-mat. Det är de råd som jag ger till mina diabetespatienter på mitt jobb som familjeläkare.

Detta är råden som diabetiker fick redan för hundra år sedan. Även i Sverige, med den feta så kallade Petrénkosten som bland annat innebar fläsk, smör och vitkål. Och när diabetiker börjar äta så idag så händer samma sak som förr. Deras blodsocker förbättras dramatiskt från dag 1. Logiskt nog, eftersom de undviker att äta sådant som höjer blodsockret.

Successivt går de flesta överviktiga sedan ner rejält i vikt och kan klara sig med mindre mediciner.

Så varför får inte fler chansen?


 

 

7. Ny vetenskap

Dagens kolhydratrika kostråd till diabetiker är baserade på den omoderna rädslan för naturligt fet mat. Det saknas bra studier som visar att sådan kolhydratrik kost gör någon nytta.

När svenska experter nyligen utredde frågan hittade man alltså inga vetenskapliga bevis för dagens råd om lite fett och mycket fullkorn. Se sammanfattningen till SBU-rapporten Mat vid diabetes 2010.

När det gäller striktare lågkolhydratkost som LCHF finns ännu bara vetenskapliga studier av begränsad storlek. Men de studier som gjorts visar att LCHF-liknande kostråd ger bättre effekt på blodsocker och vikt än dagens fettsnåla råd (se sammanfattningen på sid 33).

Socialstyrelsen Kost vid diabetes 2011

Efter detta har Socialstyrelsen 2011 kommit med sin vägledning för sjukvården. De öppnar där för flera olika alternativa koster vid diabetes. Man rekommenderar varmt lågkolhydratkost som ett förstahandsalternativ.

Socialstyrelsen har dessutom redan 2008 granskat och godkänt råd om LCHF i sjukvården. Råd om LCHF sades enligt Socialstyrelsens utredning vara i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Med andra ord kan legitimerad sjukvårdspersonal som ger sådana råd (exempelvis jag) känna sig helt lugna.

Även det amerikanska diabetesförbundet (ADA) godkänner sedan 2008 råd om lågkolhydratkost vid diabetes.

Studier på lågkolhydratkost och diabetes

Vetenskapens värld på SVT om skandalen

Att diabetiker ännu ofta får dåligt fungerande kostråd i sjukvården – mat som gör dem sjukare – är förstås en skandal.

Se Vetenskapens värld från 2011 för en snabbkurs i hur dramatiskt diabetiker kan förbättras av mindre kolhydrater. Samt om hur ingen säker vetenskap talar för kolhydratrika kostråd som höjer blodsockret:

Vetenskapens Värld om LCHF och diabetes

Hela inslaget är 35 minuter långt. Se även del 2 och del 3.


 

 

8. En berättelse om två måltider

Hur mycket påverkas ditt blodsocker av maten du äter? Väldigt mycket. Här är ett exempel på vilken skillnad det kan bli:

Två måltider

På den vänstra bilden ses en rejäl LCHF-måltid som jag åt härom året. Kött stekt i smör, grönsaker stekta i smör samt hemgjord bearnaisesås (smält smör och äggula). Massor av fett, gott om protein men nästan inga kolhydrater.

Till höger ses lunchen jag, otroligt nog, serverades på världsfetmakonferensen i Stockholm 2010. Det är en stor internationell konferens för fetmaläkare och fetmaforskare. Maten innehåller nästan bara energi från socker och stärkelse, sådant som bryts ned till enkla sockerarter i magen.

Låt oss se vad de två måltiderna fick för effekt på mitt blodsocker:
Blodsocker efter två måltider

Ett blodsocker mellan 4-6 mmol/L är normalt i fastande. Sen kan det stiga efter en måltid, beroende på hur mycket kolhydrater man äter.

Som du ser hände ingenting med blodsockret när jag åt LCHF-måltiden. Inte förvånande egentligen. Äter man knappt några kolhydrater så tas knappt något socker upp i blodet. Då håller sig blodsockret kvar där det var.

Lunchen på fetmakonferensen fick däremot blodsockret att skjuta ända upp till 9,9 på bara en timme. Hela rapporten här: Sockerchock!

Vill du göra ett liknande test själv? Beställ en enkel blodsockermätare och teststickor.


 

 

9. Vem tjänar på farligt högt blodsocker?

Blodsockerhöjande mat

I sjukvården får diabetiker ännu ofta råd om blodsockerhöjande mat. Inte sällan får de fina broschyrer i färg, som den ovan. I den broschyren står det att mat som höjer blodsockret långsamt är bra. Exempel på sådan mat sägs vara frukt, ris, pasta, potatis och bröd!

Varför är det bra för diabetiker att äta mat som höjer blodsockret? Vem är det bra för? Vem är det som ger bort dessa gratis broschyrer?

Vanligtvis, som i detta fallet, är det ett läkemedelsföretag som tryckt upp broschyren. De säljer mediciner för att sänka blodsockret. Och sen delar de ut broschyrer med kostråd som höjer blodsockret och gör att diabetiker behöver mer mediciner.

Läkemedelsföretag tjänar alltså mer pengar genom dela ut kostråd som gör diabetiker sjukare. Det är ingen konspirationsteori. Det är bara simpel marknadsekonomi.

Råden om kolhydratrik mat gör att en diabetiker typ 2 exempelvis kan behöva påbörja behandling med insulinsprutor. Ett enda års förbrukning av insulin kan lätt kosta 10 000 kronor eller mer. Multiplicera den siffran med de 350 000 diabetiker som finns i Sverige så inser du hur enorma de ekonomiska intressena är.

Även programmet Kalla Fakta har granskat detta: Pinsamma kostråd till diabetiker

Jobbar du inom sjukvården och vill ha bättre informationsbroschyrer att dela ut gratis? Med kostråd som inte höjer blodsockret? Beställ här.


 

 

Bli ditt eget bevis

Allt fler svenskar litar inte längre på propaganda från läkemedelsindustrin, eller på dåligt uppdaterade experter. De tar sin hälsa i sina egna händer. Det är en stor förändring på gång som kan leda till en friskare framtid för väldigt många.

Vet du inte vad du ska tro? Det är ok. Det finns ett enkelt sätt att se vad effekten av lågkolhydratkost är för dig.

Testa. Testa själv under ett par veckor och följ upp vad effekten blir. Här är några exempel på vad du kan vänta dig:

Ta kontroll över din egen hälsa och testa själv:

LCHF för nybörjare


 

 

Mer kunskap

Vill du veta mer om hur du kan förbättra din hälsa och din familjs hälsa? Börja med att hålla dig uppdaterad:

Via Kostdoktorns nyhetsbrev får du uppdateringar ett par gånger per månad samt snabba tips vid större händelser. Anmäl dig ovan. Prenumeranter nu: 46220.

Facebook

Använder du Facebook? Genom att gilla Kostdoktorn får du snabba tips om populära nya inlägg. Du kan också lätt sprida nyheter som dina vänner kan ha nytta av att se. Tiotusentals nya personer hittar redan till Kostdoktorn via Facebook varje månad.

Börja resan

För mer kunskap, följ länkarna i texten ovan till områden som intresserar dig. Eller läs den sammanfattande huvudsidan Mot en friskare framtid.

Du kan också få en ännu mer omfattande helhetskurs nedan.

Matrevolutionen som föreläsning

Här är en 45 minuter lång föreläsning med mig om Matrevolutionen, helt gratis.

Vill du gå på en längre och uppdaterad föreläsning med mig eller arrangera en föreläsning för allmänheten eller för din arbetsplats? Mer info.

Matrevolutionen som bok

Om du vill veta hela historien så finns den i bokform.

Hur kunde en hel värld fås att tro att naturligt fett var farligt, utan bevis? Hur kunde ambitiösa forskare och godtrogna politiker driva igenom det? Vilket elände ledde det till, och hur ska vi ta oss vidare, till en friskare framtid?

Matrevolutionen

Matrevolutionen har sålts i otroliga 70 000 exemplar bara i Sverige och finns på fem språk.

Erbjudande: Läs hela första kapitlet gratis.

Välj mellan alla format (inklusive e-bok och ljudbok) eller beställ den som pocket för bara 43:- (bra även som present).

Här är en av många liknande recensioner:

basta1

Matrevolutionen är den överlägset bästa boken jag har läst i mitt liv. Inte för att den har en bättre story, eller för att den är mer spännande, skrämmande eller på annat sätt mer underhållande, utan för att den har världens bästa slut. Ett slut som betyder att jag kan äta mig mätt på god mat och samtidigt bli av med min övervikt. Dessutom har jag efter att ha följt bokens kostråd i två månader kunnat sluta med alla mina diabetesmediciner.

Den här boken borde tamigfan ingå i grundpaketet som sjukvården ger ut till nyblivna diabetiker, och den borde ingå i den allmänna läroplanen i grundskolan så våra barn får rätt bild av hälsosam mat. Det är dags att vända skeppet som de senaste åren seglat rakt in i ett aldrig sinande berg av överviktiga och diabetiker. Dagens kostråd, baserade på livsmedelsverket är skit från början till slut. Köp boken. Du kommer inte att ångra dig.

Grattis Kent, och tack!

Beställ boken

 

Mer om typ 1 respektive typ 2-diabetes

Vill du veta mer om bra behandling av typ 1 och typ 2-diabetes, inklusive vilken medicinering att ta till vid behov? Se vidareläsning:

 

Om att bota typ 2-diabetes

Kan man bota typ 2-diabetes? Läkaren Jay Wortman vet mer om den frågan än de flesta. Han fick själv typ 2-diabetes för tio år sedan och är ännu helt symtomfri utan medicinering, efter en enkel förändring av livsstil.

Jay Wortman har dessutom gjort en spektakulär studie på kanadensisk ursprungsbefolkning. När de återgick till mat liknande den de åt förr i tiden så försvann deras västerländska sjukdomar.

Ovan ser du en 25 minuter lång intervju med dr Wortman. Länkar till de saker som nämns i intervjun.

 

 

Mer från Kostdoktorn

Här är fler utvalda blogginlägg om diabetes från de senaste åren:

 

Få svar på dina frågor

Diabetes-forum

Har du frågor och funderingar om diabetes och lågkolhydratkost? Välkommen in på Kostdoktorns diskussionsforum där du kan få snabba svar.

Här kan du också dela med dig av dina erfarenheter av lågkolhydratkost och läsa om andras.

 

Vill du göra något?

Vill du att fler personer ska hitta hit? Har du en blogg? Länkar till sidan gör att den värderas högre av sökmotorer. Ha då gärna ordet “diabetes” med i texten som länkas. Bäst är det med länkar direkt till https://www.dietdoctor.com/se/diabetes

Målet är naturligtvis en topplacering vid sökning på ordet “diabetes”. Det skulle leda till att mängder av nya diabetiker hittar sidan.

Kom gärna med förslag på förbättringar av sidan!

Engagera dig gärna i din lokala diabetesförening och påverka, om du vill.

Fler populära artiklar

Högermarginal-DvitaminHögermarginal-LCHFHögermarginal-SGNIVHögermarginal-KolesterolHögermarginal-Omega3
Marie åt sig fri från sin diabetes

Marie åt sig fri från sin diabetes

Läkaren: ”Har du börjat med LCHF eller nåt”?

Läkaren: ”Har du börjat med LCHF eller nåt”?

Ett skäl att inte lita på din dietist

Ett skäl att inte lita på din dietist

Ny svensk studie: Lågkolhydratkost och 16:8 bra vid diabetes!

Ny svensk studie: Lågkolhydratkost och 16:8 bra vid diabetes!

Ett år på LCHF med typ 1-diabetes

Ett år på LCHF med typ 1-diabetes

”Hej då typ 2 diabetes med LCHF”

”Hej då typ 2 diabetes med LCHF”

Läkaren: ”Vad du än gör så fortsätt!”

Läkaren: ”Vad du än gör så fortsätt!”

Lågkolhydratkost i ett piller – en bra idé?

Lågkolhydratkost i ett piller – en bra idé?

Glöm inte din hälsokontroll på LCHF!

Glöm inte din hälsokontroll på LCHF!

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

497 Kommentarer

  1. lina
    Jag är pensionär och har diabetes typ 1. Jag är normalviktig. Tidigare i livet har jag spelat mycket fotboll och sprungit mycket. Nu spelar jag bara bowling och boule. Jag känner mig lite osäker på hur jag ska äta? och om mina fritidsaktiviteter räcker för att hålla kroppen i trim?
  2. Per-Arne Hallgren
    Varför blir vi feta eller har svårt att gå ner i vikt.
    Variant 1. Matmissbruk, gör att det går att banta bort vikt.
    Variant 2. Den andra är en kronisk sjukdom, något annat är inte evidensbaserat.
    Variant 3, är stressinducerat. Ger förändringar i det metabola syndromet som gör att bukfettman ökar. Detta ger toxisk eller inflammtorisk substans som slår ut insulin receptorerna IRS-1 - 6. Dessa receptorer är ensamma eller i mix med varandra ansvarige för att IGF-1 finns samt Leptin. Mycket viktiga substanser.
    Att det handlar om en livsstilssjukdom innebär att man inte skall stressa. Fetma genom stress skapar en mycket stor grupp divergerande sjukdomar inclusive diabetes och cancer.
    LCHF är enligt min syn, förknippat med förfettad lever, levercirros och levercancer.
    För att kunna bygga upp kroppen behöver man en väl sammansatt kost, bland annat mineraler och vitaminer. T.ex. grapefrukt och broccoli, ger krom som är av stor betydelse för insulinfrisättningen.
    Till alla Er som är diabetiker vill jag säga:-"Googla". Skaffa den kunskap som behövs och debattera med Er läkare. Underförstått gå inte på allt som sägs eller står i tidningarna.
    Att ge motion på recept till en stressad diabetiker är enligt min syn rent löjeväckande.
  3. CharlotteTheOriginal
    Herr Hallgren:
    "LCHF'are" äter grönsaker (du nämner broccoli tex). Du kanske skulle Googla lite mer på LCHF.
  4. Maria
    Hej, jag fick veta att jag hade diabetes 2 i början av november 2010 och jag har följt det min diabetsläkare och dietist har rekommenderat. Jag äter fullkornspasta och ris samt grönsker som mörötter och broccoli och för mig har det funkat riktigt bra. Nu har det gått 6månader och jag har gått ner 35kilo och har fått minskat på insulin från två sprutor till en om dagen. Jag tror att man måste finna den metod som passar sig själv kanske är det LCHF eller något annat. Det viktiga är nog att hålla på dieten, att ta mindre portioner, stressa mindre samt att hålla bra matrutiner tror jag.

    mvh

  5. Göran
    Hej,
    Jag har diabets typ 1. Är det farligt att träna med högt blodsocker runt 20 om det beror på att man har ätit alldeles för mycket i förhållande till den insulinmängd man tagit, dvs man har fått i sig insulin men för lite i förhållande till maten. Kan man utveckla syraförgiftning även om man får i sig insulin men äter jättemycket eller kan man bara få syraförgiftning om man inte får i sig insulin?
  6. Annelie_LivsGlad
    Per-Arne Hallgren# 302 - vad bygger du denna tes på? "LCHF är enligt min syn, förknippat med förfettad lever, levercirros och levercancer."

    Dessutom är det inte så att vi skippar alla grönsaker som du verkar tro - men vi väljer vilka vi äter och då är ovanjordgrönsaker det bästa valet enligt mig och många andra här.

    Näe, det verkar vara du som behöver googla och läsa på och lära dig att inte fortsätta att "gå på" information. Inte vi. Vi har ju redan ifrågasatt teorierna så här långt och kommit en bra bit på väg som jag ser det.

  7. Zepp
    Limiting Carbs, Not Calories, Reduces Liver Fat Faster

    http://www.diabetesincontrol.com/index.php?option=com_content&vi...

  8. Göran,
    hämtat ur Riktlinjer För en Adekvat Vård av Diabetes, av Dr Matti Tolonen och Dr Pentti Raastte:
    Lägre än 5,6 mmol/l (100 mg/dl): oavsett
    diabetestyp, ät en snack med kolhydratinnehåll,
    en fruktkaka eller kex.
    5,6 –13,9 mmol/l (100-250 mg/dl): för de
    flesta är detta ett säkert intervall före fysiska
    övningar.
    13,9 (250 mg/dl) eller högre: testa ditt urin
    för ketoner. Om de verkar vara på en moderat
    eller hög nivå ska du inte börja med några
    övningar. Vänta tills de gått ned. Det höga
    värdet är indikation på att du har för lite
    insulin för att kontrollera blodsockret och det
    kan leda till ketoacidos. Den kan förefalla
    om blodsockret överstiger 15 mmol/l (270
    mg/dl).
    16,6 mmol/l (300 mg/dl) eller högre: oavsett
    diabetestyp, så ska du inte utöva fysisk
    aktivitet. Du måste få ned värdena eftersom
    blodsockervärdet kan stiga och leda till
    ketoacidos.
  9. Totto
    Min mamma, som är 89 år, har fått diabetes och ska äta enligt tallriksmodellen. Hon blir allt tjockare om magen utan att gå upp i vikt. Hon tror att ägg och smör är farligt, även om hon gillar ägg. Hon äter gärna gröt till lunch, men ägg och sill till frukost. Jag säger att hon ska kolla blodsockret ofta, fler gånger om dagen, för att kunna förstå hur hennes kropp reagerar på olika sorters mat, men hennes läkare säger att det räcker att kolla nån gång per vecka och är snål med att skriva ut provstickor. Hur ska jag råda min gamla mamma? Hon är dålig på att kolla nätet och har ingen egen dator.
  10. MimLan
    #309 Du kanske kan köpa stickor åt henne så att hon lär sig sambandet?
  11. Totto
    Jag trodde att man som diabetiker hade rätt till gratis provstickor? Det var kanske enfaldigt av mig. Dessutom vill hon ju testa sitt blodsocker ofta, just för att lära sig förstå vad som är bra att äta och vad hon bör undvika, dvs lära sig hantera sin sjukdom. Men läkaren säger alltså tallriksmodellen och blodsockerkoll nån gång per vecka.
  12. copecca
    Totto.. Teststickorna för diabetiker är gratis..
  13. Totto
    Det var som jag trodde,då. Men mamma får dem på recept, och hennes läkare vill inte skriva ut så många som hon vill ha. Läkaren tycker att det räcker att kolla blodsockret nån gång per vecka. Är det ett rimlig intervall?
  14. Alex
    Jag har nu haft min diagnos i ett och ett halvt år och har idag "ganska" bra värden. Redan från början tog jag bort allt "vitt" (rotfrukter, spannmål, mycket mjölk) och en hel del annat och fick snart pli de värsta topparna. Jag märkte också att Metformin var fullkomligt verkningslöst. Mitt problem idag är att jag noterat att stress är idag min främsta källa till högt socker. Jag har läst att stresshormonet kortisol har samma cykel som blodsockret, dvs högt på morgonen och lägre på kvällen. Det skrivs väldigt lite om den kopplingen. Det finns även statistik på att skillsmässobarn löper större risk att få dbII och att barn med dbI oftare än genomsnittet har ett trauma bakom sig.

    Finns det ett starkt påvisat samband på samma sätt som det framkommit med LHCF som inte är accepterat av den stora läkarvärlden. Utan drivs mitt emellan den och alternativvården.
    Det här forumet är kanske lite fel men jag får ingen respons ifrån andra.

  15. Zepp
    Traumatiska upplevelser har en tendens att trigga just stresshormoner, vilket antagligen kan vara ytterligare orsak till sjukdomar utvecklas.

    Däremot får man inse sjukvårdens tillkortakommanden när det gäller sociala omständigheter.

  16. Kryddan
    Det där var ju jätteintressant. Bra att du skrev det.

    Min mormor hade diabetes från 42 års ålder. Hon fick det efter en kraftig influensa. Hennes bror dog i akut bukspottkörtelinflammation (för mycke alkohol). Kanske hände något när dom var barn (jag tror det) eller var dom bara känsliga. Kanske både och.
    Min mormor var oxå verkligen orolig för allt.
    Detta är ju en av anledningarn till att jag är här oxå. Är ju sockerberoende men suget är nästan helt borta nu när jag äter så bra mat.

  17. Widar Nyberg
    Trevlig läsning tack
    hälsningar Widde från Finland
  18. Helena
    Dethär är en direkt fråga till Andreas Enfeldt;
    Jag är en 40-årig kvinna som haft typ-1-diabetes 1 37 år,dvs sedan jag var 3 år. Då det nu enligt bl a dig tycks vara rena mirakelmedicinen för en diabetiker att äta enligt LCHF-metoden undrar jag VARFÖR jag borde göra det? Mina blodfettvärden är alldeles utmärkta (kollas 1 gång per år i samband med årskontrollerna jag går på hos min diabetesläkare)trots att jag INTE äter enligt LCHF. Jag är inte heller överviktig p g a att jag bl a springer varje dag. Jag äter enligt de enligt er LCHF-are så förhatliga nuvarande näringsrekommendationerna -och mår såhär bra!!!
    Som sagt VARFÖR borde jag då börja äta enligt LCHF-metoden?
    Jag vill ha ETT RAKT SVAR inom en vecka ,dvs senast dnden 19 juni, annars tolkar jag det som att du anser attmin(och många andras) kritiska inställning till LCHF skall tystas ner
  19. Ulf_S
    Vilken otrevlig ton, Helena! Trots det får du säkert ett svar av Andreas. Jag tycker mig inte se att kritiker tystas, däremot får de kanske mothugg.

    Jag har inte själv diabetes, men en god vän till mig som har typ 1 har fått ett enormt mycket stabilare blodsocker genom att skära ned kraftigt på kolhydraterna och minska på insulindoserna. (Som typ 1:a lär man förstås aldrig slippa injicera insulin!)

    Poängen med att minska på kolhydrater/insulin är att högt blodsocker och insulin är inflammatoriskt och påverkar bl.a. hormonsystemen negativt. Som typ 1:a blir det troligen mycket enklare att undvika de höga topparna och djupa dalarna i blodsockerkurvan.

    Är man pre-diabetiker eller typ 2-diabetiker räcker det ofta med att undvika kolhydraterna för att slippa utveckla/förvärra sin diabetes. Många som börjat medicinera kan trappa ned eller sluta med piller och sprutor.

  20. Helena
    Andreas får svara för sig själv, men eftersom detta är ett öppet forum vill jag ge en kort kommentar och en fråga.

    Den största vinsten med lågkolhydratkost är för patienter med typ 2 diabetes, som i bästa fall kan sluta med all medicin. Har man typ1 kan blodsockersvängingarna bli bättre om man har problem med det, men några dramatiska effekter är knappast att vänta.

    Helena, jag undrar om du praktiserar kolhydraträkning när du doserar måltidsinsulinet?

  21. Micke
    Helena, Är du verkligen 40 år? Låter som du är i trotsåldern.

    Ät som du vill, och toppen att du mår bra. Men lite barnsligt att avkräva Andreas ett direkt svar och rent skrattretande att du dessutom ställer ett ultimatum.

    Det finns många som äter enligt tallriksmodellen och dessutom mår bra av det. Sen finns det andra som inte klarar av det och väljer att äta på annat sätt. Ofta är den gemensamma nämnaren hos dessa grupper som upplever att de mår bra att de väljer naturliga råvaror. Svårare än så är det inte, om du mår bra som du äter nu ska du fortsätta göra det. Måste inte vara Einstein (Enfeldt?) för att komma till den slutsatsen.

  22. Helena,
    Det blir lättare att hålla ett normalt och stabilt blodsocker med LCHF om man är typ 1-diabetiker, med minskade insulindoser. Färre hypoglykemier är därmed vanligt.

    Du nämner inget om ditt långtidsblodsocker, men ett vanligt resultat är att det förbättras.

  23. Hur man äter sig till diabetes på 6 timmar. Mycket intressant!

    http://www.youtube.com/watch?v=_42LfH8veEU&feature=player_embedded

  24. Helena
    Jag skall medge att jag är öppet kritisk till att LCHF-dieten av väldigt mång anses vara närmast allena saliggörande för diabetes- och blodsockerbalansen. Att endel personer uppfattard et som otrevligt och provokativt är deras eget problem
    Men för att svara på Anders diabetsdoc´fråga: ja,jag räknar kolhydrater innman jag doserar mitt måltidsinsulin. Så till Doc´s fråga; mitt långtidsblodsocker har 31.3-05-19.4-11 varierat mellan 5.6 och 7,2 %
  25. Zepp
    Det är skillnad mellan t1 och t2, T1 behöver inte ha så stora problem att omsätta glukos i cellerna, medans hos T2 är det just detta som är det centrala problemet.

    Fördelen däremot för ettor med lägre andel kolhydrater i kosten är att de inte behöver lika mycket insulin för det blir inte likadant att ta det i spruta eller pump som när kroppen producerar det själv.

    Den främsta fördelen med mer fett som energi är just att fett inte kräver insulin för att omsättas i kroppen och att glukosen därmed sparas i större utsträckning och därmed blir blodsockret stabilare.

  26. us
    Men en t1:a borde väl också kunna utveckla insulinresistens efter tillräckligt mycket stillasittande och kolhydrater? Liksom en t2:a till slut också kan bli en t1:a, när betacellerna har gett upp.

    M.a.o. Med en extremt modern livsstil kan det mycket väl jämna ut sig i längden.

  27. Lasse P
    Helena 324
    Det är väl med LCHF som med mycket annat, var och en blir salig i sin tro.
    Det är trots allt väldigt många som upplever en avsevärd livsförbättring på LCHF (Däribland jag själv) trots att mitt huvudproblem inte är diabetes.
    Att du mår bra på ditt sätt att hantera din diabetes är bara bra, och ingen tvingar dig att gå över till/ eller pröva LCHF, det kan bara din egen övertygelse göra, ingen annans.
  28. Helena,
    Om du äter mindre av maten som blir till sockerarter redan i magen (kolhydrater) så får du mindre blodsockerstegring. Mycket logiskt och det är precis vad som händer såväl i studier som för mina patienter som provar.

    Med A1c mellan 5,6-7,2 (hyfsat bra för en t1 på dagens västerländska kost) finns det gott om utrymmer för förbättring. Det är inte orimligt att sikta mot friska normalvärden (runt 5 eller lägre). Det kan inte göras med svängande blodsocker pga risk hypoglykemi, men med stabilt blodsocker pga LCHF kan det göras.

  29. hans
    Blir rent förvirrad av alla synpunkter om rätt diabeteskost. Fick själv diagnosen diabetes typ 2 för knappt 2 veckor sen vid en rutinkontroll av min värkande höft. Har under det senaste året gått upp rejält i vikt från att bara haft en lättare övervikt. Ska träffa diabetessköterska för första gången denna vecka och har förstått att hon förespråkar den "traditionella modellen" med lågkolhydratkost.

    Dock testat LCHF en vecka och gått ner hela 3 kg i vikt så nu väger man åter under 100 kg. Har nu en del tankar att fortsätta med LCHF men känner mig osäker och får höra vad diabetessköterskan säger. Antar att det viktiga är regelbundna måltider, röra på sig och gå ned i vikt. Kanske återkommer till forumet längre fram. Just nu är det svårt att ta in det totalt oväntade beskedet att man fått diabetes 2 vid 64 års ålder och medicinerar nu med 1 tablett Metformin 500 mg om dagen. Vet heller inte riktigt hur pass "normalt" det är att nedgången från första fastevärdet dagen efter beskedet utan medicin låg på 9,5 och en vecka senare på 8,0.

  30. MickeB
  31. hans
    Micke B,

    Tankeväckande. Onekligen en klar förbättring hos de personer som berättar om resultat av övergången till LCHF. Men är fortfarande vilsen. De senaste knappa 2 veckorna har ju inneburit en total kostomläggning. Börjar ju inte dagen längre med en halv liter juice en kopp kaffe, vitt bröd och fil med massor av russin för att fortsätta med annan onyttig mat och söta efterrätter. Känner dock inget riktigt sötsug längre.
    Men som sagt. LCHF dieten verkar klart lovande när det gäller att komma tillrätta med blodsockernivåerna. Kan ju finnas förhoppningar att i alla fall slippa öka medicineringen eller rentutav kunna sluta med den, men än så länge vet jag ingenting mer än att det är A och O att lära sig leva med sin diabetes och ta hand om den på rätt sätt.

  32. hans,
    Med dagens konventionella kolhydratrika diabeteskost ses det som normalt att bli lite sjukare och behöva mer mediciner varje år.

    Med LCHF (om man kan trivas med att äta så i längden) är det snarare vanligt att bli allt friskare och smalare med tiden.

    Det är bara att testa själv och välja.

  33. hans
    Doc,

    Naturligtvis vill man förbättra sina blodsockervärden och om detta kan ske genom kostomläggning (LCHF) istället för ökad medicinering är svaret givet. Verkar förstås spontant vara en jobbig omställning att bara leva på LCHF kost, men det är väl en fråga om rutiner och disciplin. Men om man nu märker att denna kost ger ett positivt resultat så är den ju absolut att föredra istället för konventionell diabeteskost om man nu skulle rikta in sig på den och märka att det är svårt att hålla en hälsosam blodsockernivå.

    Men allt är så nytt nu och det ska visst finnas möjlighet att kolla blodsockret själv. Det är ju bra. Bara man inte blir helt fixerad vid ideliga blodsockertester. Har aldrig haft en tanke kring mina blodsockernivåer förrän jag nu fick beskedet om diabetes typ 2.

  34. Tom
    #324 Lågkolhydratkost ÄR saliggörande för diabetes- och blodsockerbalansen i och med att du får i dig mycket mindre socker (kolhydrater). Du får MYCKET bättre blodsocker och MYCKET mindre svängningar. Och ja, jag har också diabetes typ 1 så jag vet vad jag pratar om. Men är du nöjd med din metod ska du givetvis inte ändra på det.
  35. us
    Det är svårt att argumentera mot LCHF för diabetiker.
    Effekten på blodsockret blir så tydlig.

    Säger en typ 2:a

  36. O
    #335

    Beror på vad man menar med LCHF. Restriktivitet med kolhydrater är självfallet bra men är < 20g/dag nödvändigtvis så mycket bättre än 80 - 100g/dag.

    Kan vara värt besväret för en 2.a som blir medicinfri men annars varför bry sig.

  37. us
    #336

    Om man "eliminerar" kolhydraterna så blir det ju en parameter mindre att ta hänsyn till då man behandlar sin diabetes. Det kan ju i alla fall inte vara helt fel.

    Vill man leva "on the edge" så ska man förstås glatt fortsätta käka sina kolhydrater.

  38. Notarien
    Hans Du kunde åtminstone sluta med juicen och russinen till frukost. Herregud.
  39. Undrar
    #338
    "De senaste knappa 2 veckorna har ju inneburit en total kostomläggning. Börjar ju inte dagen längre med en halv liter juice en kopp kaffe, vitt bröd och fil med massor av russin"

    Verkar som om Hans redan gjort det, enligt hans inlägg.

  40. hans
    # Notarien

    Juice och russin och övrig onyttig kost var ju en del av den kost jag åt INNAN jag fick diagnosen Diabetes typ 2. Har ju totalt lagt om kosten sen dess. Nu nästan bara LCHF diet sen 4 dagar tillbaka, men den tar på krafterna. Var ute och cyklade en mil på eftermiddagen. Var helt kraftlös då jag kom hem. Har inte riktigt kommit underfund om vilka effekter denna kost har på orken. Åt efter ett tag ett halvt äpple och livsandarna kom åter. Antar att kroppen är tömd på kolhydrater. Famlar lite i blindo när det gäller att hittta en balans så att man mår bra utan att blodsockret åker jojo.

  41. Jo en del kan uppleva orkeslöshet den första tiden på lågkolhydratkost, det kommer sannolikt att förbättras... säger jag som bara är en vanlig person 😀
    Sen om du har fått i dig mycket socker tidigare så genomgår kroppen och hjärnan sannolikt någon form av avgiftning också. Lite abstinens kanske du känner av.
  42. Zepp
    #340
    Räkna med tre veckors omställning innan det värsta är över!

    Sen tar det längre tid för musklerna att börja använda fett som främsta bränsle.

  43. hans
    #Miss In Action

    Möjligt att det kan vara som du skriver - abstinens. Men som ovanlig (!) person så är det ju ganska så viktigt att man hittar en balans och kostvanor som passar en själv. Kanske lite oövertänkt att som nydiagnostiserad redan nu börja laborera med kosthållningen, men tanken är att mota Ollle i grind så att man får ett bättre utgångsläge när det gäller framtida kostvanor och behandling. Verkar ju också vara en bra metod för de som inte har diabetes att må bättre och framförallt gå ned i vikt.
    Har innan diagnosen fått en del puffar från omgivningen att pröva GI kost eftersom jag gått upp i vikt och har en begynnande mycket liten höftartros. Så här i efterhand skulle jag naturligtvis följt råden och troligen sluppit diagnosen diabetes, men det är lätt att vara efterklok. Nu är det som det är och det gäller att kunna leva med sin diabetes och motionera regelbundet vilket är bra för diabetesen och smörjer lederna.

  44. Det är väl tvärtom bra, så du slipper stoppa i dig en massa medicin. Men ta det lugnt, tycker jag. Behåll lite kolhydrater och trappa ner under ett par veckor så slipper du antagligen må dåligt (så smart var inte jag och jag mådde sk*t betydligt längre än 3 veckor och jag var inte ens diabetiker, bara pre-).
  45. #hans

    Hehe, ja vi kanske är lika vanliga eller ovanliga båda två.. men jag menade att jag har ingen läkarutbildning eller liknande utan jag pratar utifrån det jag har läst och lyssnat mig till 🙂
    Har du förresten hittat till Kolhydrater i fokus? http://kolhydrater.ifokus.se/

  46. #332, Andreas
    "om man kan trivas med att äta så i längden"
    Vad menar du med detta uttryck?
    Trivselfaktorn torde vara större ju friskare man blir. Överlevnad utan biverkningar av diabetes borde vara motivering nog.
    Brukar inte sentensen vara: Vem kan tröttna på smör och vispgrädde?
    Vad är det du saknar i din mathållning när du äter lågkolhydratkost?
  47. hans
    #hemul

    Tack för dina synpunkter. Är kanske inte bra att chockstarta med LCHF innan kroppen hunnit vänja sig efter all överkonsumtion av alla onyttiga sockerprodukter. Får väl successivt övergå till LCHF kost.

    #MissInAction

    Kollade kolhydrater i fokus som hastigast. Får väl fördjupa mig senare.
    Klickade sen på på din signatur. Du tycks ha en ovanlig energi i alla fall. Hela tre bloggar igång samtidigt och mycket läsvärt dessutom och lycka till i din strävan att komma ner till din målvikt 🙂

  48. # hans
    Tackar! Jag kämpar på, ligger nämligen själv i riskzonen för diabetes och dit vill jag inte komma! Därav min nyfikenhet i denna tråd.
    Så bloggarna är ett verktyg.. anledningen till att de är fler är väl att det är mycket som intresserar mig 😉
  49. hans
    Återkommer till forumet eftersom jag fått lite funderingar. Träffat diabetessköterskan för första gången. Var verkligen en annan kosthållning än LCHF-kost. Bröd, potatis, pasta, frukter (äpple, banan, apelsin m.m) och det gick bra att ta sig lite lite sötsaker ibland.

    Har nu hyfsat strikt levt på LCHF-kost en vecka och tar Metaformin 500mg 1 gg/dagl.
    Blodsocker fastande första dagen efter diabetesbesked för drygt 2 veckor sen 9,5 en vecka senare 8.0 fastande och idag några timmar efter lunch 6,4. Såvitt jag förstår så är utvecklingen rätt bra och inga onormala övriga värden.
    Är väl lätt hänt att man blir fixerad vid alla värden, men bör väl ändå visa ge ett visst hum om hur det står till med hälsan.

    Nu är frågan: Skulle blodsockervärdet sett annorlunda ut om jag följt den traditionella diabeteskosten. Har förstås inget svar själv, men är nyfiken på synpunkter och vet inte om jag ska börja följa diabetssköterskans råd. Är själv tveksam. Tilläggas kan att jag har en rätt så kraftig övervikt och fick rådet att inte gå ner mer än 1 kg i månaden.

  50. Pellepennan
    Hans
    Troligtvis ja.
    Jag själv medicinerade med Metformin 2x500 2ggr dagligen dessutom injicerade jag
    3x30E snabbverkande och 34E långsamverkande insulin som mest.
    I dag tar jag ingen insulin och inget Metformin. Dom numera glesare blodsockerkontrollerna
    ligger mellan 5,1 och 6,8.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av