Därför är kaloriräkning inte till någon nytta

3 februari 2016 av i Kaloriräkning

Kaloriräkning som en strategi att gå ner i vikt har gått sönder. Det fungerar helt enkelt inte. Här är en till bra artikel om varför:

The Atlantic: Rethinking the Calorie

Här är problemet. Artikeln drar slutsatsen att kalorier inte är lösningen och sen antar den att lösningen måste återfinnas genom annan avancerad forskning.

Alla djur i naturen som äter sin naturliga mat håller sin normala kroppsvikt. De räknar inte kalorier. Djur behöver inte lyssna på forskare som säger åt dem vad de ska äta eller hur de ska leva sina liv. De har inte fetmakirurger som skär upp dem och avlägsnar friska organ för att gå ner i vikt. De håller bara normalvikt ändå.

När det gäller individuell viktkontroll behöver vi mindre forskning, inte mer. Ät bara riktig mat, och bara när du är hungrig. Det räcker för de flesta.

Om det inte räcker och du vill behålla dina organ intakta, dra ner på kolhydraterna (socker, mjöl) eller prova periodisk fasta. Eller, i bästa fall, båda.

Mer

Tidigare

”Den fettsnåla kosten har varit en av de största katastroferna för modern sjukvård”

Vad händer om du äter 5 800 kalorier LCHF-kost varje dag?

Professor Ludwig vs Stephan Guyenet om insulin kontra kalorier

42 Kommentarer

Toppkommentarer

Margaretha
3 februari 2016 11
svar till eda Jag åt 1500 kalorier på lågfettskost och gick inte ner i vikt jo 3 kg första månaden sedan stod det still och jag gick upp i vikt. Nu äter jag lchf ca 2000 kalorier om dan men inga kolhydrater och går ned mellan 0,5-1.5 per vecka. Jag utför samma arbete och samma motion som tidigare nu är jag alldrig hungrig.

Svar: #22, #30

Läs vidare →
eda1982
3 februari 2016 8
Klart de fungerar, kan vara svårt att veta exakt på kalorien hur mycket du stoppar i dig men ett underskott resulterar alltid i viktnedgång för friska individer.

Sedan kan jag hålla med om artikeln att de viktiga är att hitta mat som MÄTTAR. Därför LCHF funkar så bra för så många, protein och fett mättar i regel bättre och håller dig från att småäta eller överäta. Jämför bara 500 gram pasta med 500 gram ägg, vad mättar bäst? Och vilken mat håller dig mätt längst.

Så jag tror absolut de är rätt spår att gå, mättande mat med lågt kaloriinnehåll. Te.x. ägg, kycklingfile etc.
För alla har inte tid att räkna exakta makronutrienter och micronutrienter.

Svar: #8

Läs vidare →

Alla kommentarer

1
eda1982
3 februari 2016 8
Klart de fungerar, kan vara svårt att veta exakt på kalorien hur mycket du stoppar i dig men ett underskott resulterar alltid i viktnedgång för friska individer.

Sedan kan jag hålla med om artikeln att de viktiga är att hitta mat som MÄTTAR. Därför LCHF funkar så bra för så många, protein och fett mättar i regel bättre och håller dig från att småäta eller överäta. Jämför bara 500 gram pasta med 500 gram ägg, vad mättar bäst? Och vilken mat håller dig mätt längst.

Så jag tror absolut de är rätt spår att gå, mättande mat med lågt kaloriinnehåll. Te.x. ägg, kycklingfile etc.
För alla har inte tid att räkna exakta makronutrienter och micronutrienter.

Svar: #8
2
Tor H
3 februari 2016 5
Det er ikke lett å overspise på LCHF, bare spør Sam Feltham, han åt over 5000 kcal i 21 dager uten å legge på seg 🙂

Da han gjorde det samme med vanlig mat og vegan la han derimot kraftig på seg 🙂
1 kommentar borttagen
4
Åsa
3 februari 2016
Djuren i naturen sitter inte framför en dator dagarna i ända.
Det gör människan.
5
Margaretha
3 februari 2016 11
svar till eda Jag åt 1500 kalorier på lågfettskost och gick inte ner i vikt jo 3 kg första månaden sedan stod det still och jag gick upp i vikt. Nu äter jag lchf ca 2000 kalorier om dan men inga kolhydrater och går ned mellan 0,5-1.5 per vecka. Jag utför samma arbete och samma motion som tidigare nu är jag alldrig hungrig.

Svar: #22, #30
2 kommentarer borttagna
8
Svar på kommentar #1 av eda1982
Niclas Ullbrand
3 februari 2016 4

Klart de fungerar, kan vara svårt att veta exakt på kalorien hur mycket du stoppar i dig men ett underskott resulterar alltid i viktnedgång för friska individer.

Och ett överskott resulterar alltid i viktökning. Det är som en gammal grammofonskiva som har hakat upp sig.
Det är dags att lyfta på på nålen.

Jag är frisk. Jag äter lätt 4-5000 kcal lchf per dag och jag går inte upp i vikt.
Det är massor med fett och protein. Senast jag mätte mina blodvärden etc. var dom mycket bra trots att jag borde va tjock och ha kolesterolproblem enligt många.
Kan bara tycka synd om folk som klamrar sig fast framför sin gamla grammofonspelare...

Svar: #23
9
Björn Hammarskjöld
3 februari 2016 7
Strunta i skev och förfalskad forskning! Den behövs inte.
Gå till grunderna för näringslära och läs mer gammal hederlig fysiologi, biokemi och hormonlära från tidigare sekler.
Där finns all nödvändig information.
Låt bli kolhydrater, ät minst 0,5 g animaliskt protein per kg kroppsvikt och resten animaliskt fett för att tillgodose energibehovet och hålla sig mätt. Då uppnår man sin normalvikt utan att behöva räkna. Det tar litet olika lång tid, framför allt beroende hur länge man har misshandlat kroppen genom att äta kolhydrater.
1 kommentar borttagen
11
Svar på kommentar #9 av Björn Hammarskjöld
Patricia
3 februari 2016
Ett litet utbrott kanske pga blodsockersvängning?
1 kommentar borttagen
13
Henrik
4 februari 2016 1
"Tarmfloraprofeten" har bytt tarmfloran mot Leptin, men i övrigt är hans inlägg som vanligt bara spam.
2 kommentarer borttagna
16
Dr Andreas Eenfeldt
4 februari 2016
Vårt hustrolls spam rensas som vanligt bort, om någon undrar över raderade kommentarer ovan.
2 kommentarer borttagna
19
Henrik
4 februari 2016
I 2004 gjorde professor Lustig experiment, som visade, att sänkte man insulin nivåerna, så minskade lepin resistensen.

http://www.nature.com/ijo/journal/v28/n10/pdf/0802753a.pdf

När Andreas intervjuade professor Lustig 2011, då var bilden ännu klarare.:

https://www.youtube.com/watch?time_continue=955&v=m8dWNbEscOw

"Authority Nutrition" sammanfattar det här:

http://authoritynutrition.com/fix-the-hormones-that-make-you-fat/

Citat från den artikeln:
"According to Dr. Lustig, one of the ways that insulin contributes to obesity, is by blocking the leptin signal in the brain (5)."

Svar: #25
20
Alexander
4 februari 2016 2
Så nu är det alltså:
"Ät bara riktig mat, och bara när du är hungrig. Det räcker för de flesta." som gäller i denna blogg?

Att dra ner på kolhydraterna behövs först när "riktig mat" inte räcker?

"Om det inte räcker och du vill behålla dina organ intakta, dra ner på kolhydraterna (socker, mjöl)"
21
Tor H
4 februari 2016
Det kommer an på graden av insulinresistens.
Jo mer insulinresistent man er, jo mindre karbohydrater tåler man uten å legge på seg.

Vil man ned i vekt må man under grensen for hva man tåler, og 16:8 reduserer også insulinresistensen.
22
Svar på kommentar #5 av Margaretha
eda
4 februari 2016 4

svar till eda Jag åt 1500 kalorier på lågfettskost och gick inte ner i vikt jo 3 kg första månaden sedan stod det still och jag gick upp i vikt. Nu äter jag lchf ca 2000 kalorier om dan men inga kolhydrater och går ned mellan 0,5-1.5 per vecka. Jag utför samma arbete och samma motion som tidigare nu är jag alldrig hungrig.

Det betyder ingenting. Anekdoter bevisar inget. Det är som att jag säger att ja äter 5000 kalorier varje dag med 80% kolhydrater och går ner i vikt. Ingen kan någonsin veta om du talar sanning eller inte.

Energi ut energi in är enkel fysiologi. Sedan kan de ifrågasättas hur exakt dessa formler är för att räkna ut TDEE. Samt att man ofta överskattar sin aktivitetsnivå. Kombinera det med den dåliga precisionen på livsmedel för kcal så kan de bli knepigt. Argumentera hellre för de som faktiskt talar FÖR en låg kolhydratskost, vilket som jag skrev ovan är framförallt mättnad.

Jag antar att alla här redan läst alla studier i ämnet samt kan kritiskt granska vetenskapligt material utan att bara läsa under abstrakt. Börja med att kika på DNL.

Här är en bra första läsning för de som inte vill gå direkt på studierna: http://www.bodyrecomposition.com/fat-loss/how-we-get-fat.html/

Svar: #26
23
Svar på kommentar #8 av Niclas Ullbrand
eda
4 februari 2016 3

Klart de fungerar, kan vara svårt att veta exakt på kalorien hur mycket du stoppar i dig men ett underskott resulterar alltid i viktnedgång för friska individer.

Och ett överskott resulterar alltid i viktökning. Det är som en gammal grammofonskiva som har hakat upp sig. Det är dags att lyfta på på nålen.Jag är frisk. Jag äter lätt 4-5000 kcal lchf per dag och jag går inte upp i vikt. Det är massor med fett och protein. Senast jag mätte mina blodvärden etc. var dom mycket bra trots att jag borde va tjock och ha kolesterolproblem enligt många. Kan bara tycka synd om folk som klamrar sig fast framför sin gamla grammofonspelare...

Och vad betyder de? Räknar du ens kalorier, hur vet du att de är 4-5000 per dag? Hur vet jag att du talar sanning? Och ändå OM de skulle vara så vad bevisar de på en person, vilka vetenskapliga studier tycker du är bra om de baseras på 1 person?

För all del upplys mig och dela med dig av dessa studier som ingen av de ledande inom näringslära och fysiologi har hittat. Väntar med spänning.

Vi vet även att makronutrienten fett också dämpar HSL även om insulinnivåerna är låga. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9950782?ordinalpos=368&itool=...
24
Tor H
4 februari 2016 1
Kostdoktorn har skrevet om kalorier før, og en kalori er ikke en kalori for kroppen:
http://www.kostdoktorn.se/en-kalori-ar-inte-en-kalori-inte-ens-nastan
25
Svar på kommentar #19 av Henrik
eda
4 februari 2016 1

I 2004 gjorde professor Lustig experiment, som visade, att sänkte man insulin nivåerna, så minskade lepin resistensen.http://www.nature.com/ijo/journal/v28/n10/pdf/0802753a.pdfNär Andreas intervjuade professor Lustig 2011, då var bilden ännu klarare.:https://www.youtube.com/watch?time_continue=955&v=m8dWNbEscOw"Authority Nutrition" sammanfattar det här:http://authoritynutrition.com/fix-the-hormones-that-make-you-fat/Citat från den artikeln: "According to Dr. Lustig, one of the ways that insulin contributes to obesity, is by blocking the leptin signal in the brain (5)."

Snälla använd inte Dr. Lustig som referens 🙂

Här har du ett samtal mellan honom och Alan Aragon, se kommentarerna på artikeln men läs även den. Alan har även haft en live-debatt med Gary Taubes. Tyvärr så presenterade Gary inte några vetenskapliga studier som backar upp hans påstående. Vart ganska ensidigt.

http://www.alanaragonblog.com/2010/01/29/the-bitter-truth-about-fruct...

Sådär är två av de största och mest inflytesrika personerna för lågkolhydrats kost totalt sönder körda i debatt utan några som helst sätt att komma tillbaka på.
26
Svar på kommentar #22 av eda
MJ
4 februari 2016 4
Det är verkligen inte enkel fysiologi och det är därför det aldrig fungerar i försök. Det går nämligen inte att tillräckligt noga beräkna vare sig kalorier in (in genom munnen går ganska bra, men inte hur mycket av dessa som kroppen tar upp) eller kalorier ut.
VAD kalorierna kommer ifrån påverkar både kalorier in och ut.

Jag har gått ned i vikt (deffat) med lågkaloridieter massor av gånger och själva kaloriräknandet är helt värdelöst.

Svar: #37
27
Henrik
4 februari 2016 3
Alan Aragon har en universitetsutbildning i nutrition ingen forskarutbildning, men det går att prenumerera på hans analyser av "forskning". JAG VET INTE HUR DET ÄR MED ARSGON, men många som recenserar analyser av diverse preparat får ofta "kickbacks" från tillverkarna.

ARAGON har skrift en bok med denna titel:

"The Lean Muscle Diet: A Customized Nutrition and Workout Plan--Eat the Foods You Love to Build the Body You Want and Keep It for Life!"
I Artikeln som "tarmfloraprofeten"länkar till hävdar Aragon, att tillsattsocker minsnkat med 1% mellan 1970 och 2007. Alla som följer denna blogg vet att det inte stämmer, och vi vet också vad felet är.

Att jämföra Aragon med en framgångsrik och väl ansedd forskare som professor Robert Lustig är allt annat än lustigt. Det visar bara att du är helt oseriös.

Socker lobbyisterna har försökt debattera med professor Lustig, men de förlorade alltid. Nu försöker de med ryktes destruktionen ,men i ditt fall .är du ingen lobbyist .
Det är nog helt enkelt så att "Eda" är "Tarmfloraprofeten" som bytt alias igen.

"Tarmfloraprofeten"avslutar inlägget på typiskt maner.:

"Sådär är två av de största och mest inflytelsesrika personerna för lågkolhydrats kost totalt sönder körda i debatt utan några som helst sätt att komma tillbaka på."

Blockera,Blockera,Blockera,Blockera,Blockera,Blockera,

Svar: #36
2 kommentarer borttagna
30
Svar på kommentar #5 av Margaretha
Piltson
4 februari 2016 3
Margareta, vad du berättar är inget märkvärdigt,. Och det är långt mer än en enstaka “anekdot“, som någon skrev här.

Det är bortom diskussion att kaloriräkning är ointressant så länge men inte klargör i vad slags material kalorierna anländer. Det kan vara F-kalorier, KH-kalorier, och P-kalorier. En KH-kalori är t.ex. mera ödesdiger än en F-kalori.

Därigenom kan man gå upp i vikt på ett antal KH-kalorier fast samma antal F-kalorier driver ned vikten. Både Taubes och Teicholz har uppfattat detta fast de kanske inte uttryckt det så tillspetsat.

Kalorier bör därför inte diskuteras så länge man inte samtidigt redovisar vad slags näringsämne det rör sig om. Men om man gör det, t.ex. i form av att subscript vid siffran, så har man kanske ett instrument som kan bidra till att illustrera överviktksproblemet. Det har jag nyligen påpekat två gånger på denna blogg och gör det här igen, eftersom ingen tycks ha märkt det.

Detta innebär att snacket om “energibalans“ utan denna uppmärksamhet är nonsens, en religiös trossats som ställt till mycket elände i ett halvt sekel. Senast denna vecka i den tyska dagstidningen “Bild“, där man just nu driver en bantningskampanj.

Man har insett att KH är mera fettbildande än fett (!), men påpekar sedan strax att KH-restriktion blir meningslöst om det totala antalet kalorier inte går ned. - vilket vore svårt eftersom fett innehåller ungefär dubbelt så många kalorier som samma vikt KH.

Svar: #33
2 kommentarer borttagna
33
Svar på kommentar #30 av Piltson
YAT
4 februari 2016 4

En KH-kalori är t.ex. mera ödesdiger än en F-kalori.

Man har insett att KH är mera fettbildande än fett (!)

Sagostund igen..

Svar: #41
34
Melker
4 februari 2016 1
Ser jag till mina hundar (har haft 18st) där jag har full koll på hur de äter så är det mycket tydligt att hormoner spelar stor roll, ffa allt på tikar och kastrerade hanar.
35
Lycko
5 februari 2016
Det här med djur, djur brukar väl inte försöka äta max 5 E% kolhydrater heller? 🙂
36
Svar på kommentar #27 av Henrik
eda
5 februari 2016 1

Alan Aragon har en universitetsutbildning i nutrition ingen forskarutbildning, men det går att prenumerera på hans analyser av "forskning". JAG VET INTE HUR DET ÄR MED ARSGON, men många som recenserar analyser av diverse preparat får ofta "kickbacks" från tillverkarna. ARAGON har skrift en bok med denna titel:"The Lean Muscle Diet: A Customized Nutrition and Workout Plan--Eat the Foods You Love to Build the Body You Want and Keep It for Life!" I Artikeln som "tarmfloraprofeten"länkar till hävdar Aragon, att tillsattsocker minsnkat med 1% mellan 1970 och 2007. Alla som följer denna blogg vet att det inte stämmer, och vi vet också vad felet är. Att jämföra Aragon med en framgångsrik och väl ansedd forskare som professor Robert Lustig är allt annat än lustigt. Det visar bara att du är helt oseriös. Socker lobbyisterna har försökt debattera med professor Lustig, men de förlorade alltid. Nu försöker de med ryktes destruktionen ,men i ditt fall .är du ingen lobbyist . Det är nog helt enkelt så att "Eda" är "Tarmfloraprofeten" som bytt alias igen."Tarmfloraprofeten"avslutar inlägget på typiskt maner.:"Sådär är två av de största och mest inflytelsesrika personerna för lågkolhydrats kost totalt sönder körda i debatt utan några som helst sätt att komma tillbaka på."Blockera,Blockera,Blockera,Blockera,Blockera,Blockera,

Tror knappast du läste hela utväxlingen i kommentarerna mellan Lustig och Aragon. Har du ens sett live debatten med Gary Taubes?

Väntar dock fortfarande med spänning på alla dina studier som du skulle visa. För visst kan du kritiskt granska vetenskapliga studier? Och lyssnar inte blint bara på vad andra skriver? Och som sagt studier på råttor eller blankett-studier är ointressant.

Jag har aldrig skrivit en kommentar, ångrar mig bittert nu då det verkar omöjligt att få fram en intelligent diskussion. Lämnar dig med detta:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16933179?itool=EntrezSystem2.PEntr...

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20060863

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9950782?ordinalpos=368&itool=...

Så bara att börja utbilda dig. Klarar du av att tyda dessa så vet du att insulin dämpar hunger, protein kan i många fall ge lika stor effekt på insulin som kolhydrater samt att kroppen kan lagra fett även när insulinet är lågt. Hypotesen kolhydrater - insulin - fetma stämmer helt enkelt inte.
37
Svar på kommentar #26 av MJ
eda
5 februari 2016 1

Det är verkligen inte enkel fysiologi och det är därför det aldrig fungerar i försök. Det går nämligen inte att tillräckligt noga beräkna vare sig kalorier in (in genom munnen går ganska bra, men inte hur mycket av dessa som kroppen tar upp) eller kalorier ut. VAD kalorierna kommer ifrån påverkar både kalorier in och ut.Jag har gått ned i vikt (deffat) med lågkaloridieter massor av gånger och själva kaloriräknandet är helt värdelöst.

Självklart är det inte värdelöst. Men det kan differera +-100-200 kalorier. Detta är uppenbart om man kollar på hur bra de fungerar inom te.x. bodybuilding och fitness. Där manipuleras kaloriintag ner till 4-5% i kroppsfett. Det blir ganska exakta beräkningar där. Detta görs mer exakt då de ofta äter ganska ensidig kost och dessutom 95% färska livsmedel. Att te.x. färsk kycklingfile är en viss kcal / 100 gram.

Svar: #38
38
Svar på kommentar #37 av eda
MJ
5 februari 2016 2
Det är mycket större variation, se t.ex. denna studie:
http://journals.cambridge.org/action/displayAbstract?fromPage=online&...

Studien är gjort på engelska soldater och man har mätt/beräknat både kalorier in och ut mycket noggrant, mycket noggrannare än det är möjligt att göra som privatperson.

(s. 1102f) Nästan en tredjedel (9/31) går upp i vikt trots kaloriunderskott och en tiondel minskar i vikt trots kaloriöverskott. Det saknas helt samband mellan mängden kaloriöverskott och viktökning (t.ex. tre personer med samma viktökning på 0,5kg men med kaloriöverskott på 500, 1500 respektive 3200 kcal).

Man behöver inte vara det minsta exakt för att komma ner i en viss fettprocent. Man kan t.ex. lägga sig på 0 kcal tills man gått ner till 5% kroppsfett, eller 100 kcal, eller 1000 kcal.

Svar: #39
39
Svar på kommentar #38 av MJ
eda
5 februari 2016 1

Det är mycket större variation, se t.ex. denna studie: http://journals.cambridge.org/action/displayAbstract?fromPage=online&....Studien är gjort på engelska soldater och man har mätt/beräknat både kalorier in och ut mycket noggrant, mycket noggrannare än det är möjligt att göra som privatperson.(s. 1102f) Nästan en tredjedel (9/31) går upp i vikt trots kaloriunderskott och en tiondel minskar i vikt trots kaloriöverskott. Det saknas helt samband mellan mängden kaloriöverskott och viktökning (t.ex. tre personer med samma viktökning på 0,5kg men med kaloriöverskott på 500, 1500 respektive 3200 kcal).Man behöver inte vara det minsta exakt för att komma ner i en viss fettprocent. Man kan t.ex. lägga sig på 0 kcal tills man gått ner till 5% kroppsfett, eller 100 kcal, eller 1000 kcal.

Men du inser väl att de inte är så de fungerar? Prova för de första att inte äta någonting under 30 veckor. Du kommer nog inte överleva. Sedan när man lägger in variabel för muskelförlust (som ska minimeras). Men de används oftas inte bara kalorier utan de räknas på makro- och mikronutrienter.

Protein hålls högt i muskelbevarande syfte, fett hålls ofta konstant (typ 60-90 gram) och sedan höjs och sänks kolhydraterna beroende på mål. De kanske börjar på 400 gram per dag och i slutet av preppen nere i 150-200.

LCHF är bra för soffpotatisen för att reglera mättnad och minska småätande och därav gå ner i vikt. Men i en frisk tränande individ som lyfter tungt och konditionerar sig så är de värdelöst. Aldrig ens hört talas om någon som går upp på scen som har använt sig av något sådant.

Här är makrosplitten för en av de mest framgångsrika drogtestade atleterna:

Alberto Nunez
55-65 Fat
350-500 Carbs
220-275 Protein

Detta är alltså hans lägsta dagar, veckor innan tävling. Då snackar vi 5-6% BF i slutet av en prepp.

Svar: #40
40
Svar på kommentar #39 av eda
MJ
5 februari 2016 2
Jag brukade lägga upp mina deffar på 10-12 veckor, inte 30.
Om man inte äter något alls går det såklart snabbare.

Muskelförlust kan vara ett problem ner på de där nivåerna <8% kroppsfett. Men det spelar ingen roll för kaloriräknandet.

Om man preppar så gäller helt andra saker än för rena personer och det har vare sig med hälsa eller kaloriräkning att göra.

Du har aldrig hört talas om Eugen Sandow?
Lågkolhydratkost var vanligt bland kroppsbyggare fram tills dopningen slog igenom på allvar med anabola steroider på 40-talet. Det går inte att jämföra en dopad kropp med en frisk kropp.
41
Svar på kommentar #33 av YAT
Piltson
6 februari 2016 2
OK, vi fortsätter denna “sagostund“ genom att utveckla förslaget i ytterligare ett par avsnitt, tills någon framför upplysning eller argument som visar att detta är dumheter.

Som nämnt i #30 handlar det om att klassa de tre näringsämnena i avseende på deras fettbildande effekt. Såvitt jag kunnat finna saknas ännu information som kunde läggas till grund för det subskript som föresvävar mig. Här finns två hinder att ta sig förbi:

a) Vi vet att KH är mera skadligt än fett, men vi vet inte i vilken grad. Sålunda kan vi ännu inte pålitligt och generellt jämföra t.ex. socker vs fett i detta avseende.

b) Vi vet även att energiutivinning ur mat delvis är en individuellt skiftande fråga, vilket också suddar till problemet.

Vissa kan utan övergödning förbränna mer kolhydrater än andra – kanske de som motionerar mycket? För andra fungerar KH-restriktion dåligt – kanske sådana som tidigare stört sina hormonsystem genom att “banta“ med kaloriräkning utan hänsyn till fördelningen i näringsämnen, eller t.o.m. felaktiga sådana hänsyn, typ Rössner?

Det finns väl ingen metod att på förhand kategorisera individer i detta avseende? Det kan göra det svårt att införa allmänt gällande klassning av de tre näringsämnena i avseende på deras skadegrad.

Även om information typ a) kan skaffas fram kan sådan klassning i enskilda fall alltså bli grovt vilseledande – .vilket visar behovet av kostanamnes, vilket det inte stod ett ord om i någon av de åtta böcker av Stephan Rössner som Piltson läste.

Det är information av typ a) och b) ovan som vi avnämare bör vänta på att forskare skaffar fram istället för att år efter år tjata fram epidemiologi som med skiftande vinklingar bara visar vad man tidigare visste och inte längre skall behöva påvisa.

Återkommer med mer om några dagar, förutsatt att jag inte blir “borttagen“. Vad skall man f.ö. göra för att bli det?

Svar: #57
1 kommentar borttagen
43
Sven
7 februari 2016
https://m.youtube.com/watch?v=m8dWNbEscOw
.
44
Sven
7 februari 2016 1
Från artikeln som tråden handlar om.

"Using the Beltsville facilities, for instance, Baer and his colleagues found that our bodies sometimes extract fewer calories than the number listed on the label. Participants in their studies absorbed around a third fewer calories from almonds than the modified Atwater values suggest. For walnuts, the difference was 21 percent. This is good news for someone who is counting calories and likes to snack on almonds or walnuts: He or she is absorbing far fewer calories than expected. The difference, Baer suspects, is due to the nuts’ particular structure: “All the nutrients—the fat and the protein and things like that—they’re inside this plant cell wall.” Unless those walls are broken down—by processing, chewing, or cooking—some of the calories remain off-limits to the body, and thus are excreted rather than absorbed."

Svar: #45
45
Svar på kommentar #44 av Sven
Piltson
7 februari 2016
Detta är bara ett specialfall av principfrågan om i vad mån energibestämning med en s.k. bombkalorimeter, alltså bokstavlig förbränning, kan jämställas med "forbränning" i ett biologiskt system.

Många har oppnierat sig mit detta, t.ex. Nicolai Worm, tysk nutritionsprofessor.

Svar: #58
46
Svar på kommentar #41 av Piltson
Piltson
9 februari 2016
Leptin? Det är ju det berömda hormonet för aptitreglering. Ser till att vi känner oss mätta när vi fått vad vi behöver och inte äter för mycket.

Så det är ju bra att ha. Men dessvärre funkar det inte hos dem som redan är feta. Dom är "leptinresistenta“ och bara äter och äter. Lite ironiskt att det inte funkar för dem som mest behöver det.

Beskrivning av hur det går till finns på sid. 39ff i boken “Fat Chance“ av R. Lustig. Nej, pp, vi skämtar inte, han heter så. Piltson är inte enig med honom på alla punkter. Till exempel rörande kokosfett, där sitter han snett.

Tror vi i alla fall, som använder 2,5 kg sånt fett per månad. Utan att det blir krångel med leptin.

Svar: #50
3 kommentarer borttagna
50
Svar på kommentar #46 av Piltson
Piltson
10 februari 2016
Detta var svar på en kommentar 42 av "pp", men den har nu blivit "borttagen", Men "pp" hade där skrivit att allt om leptin blir "borttaget", så det stämmer ju. Eftersom 47 är svar på en kommentar som inte längre finns verklar det lämpligt att även 46 blir borttagen. Speciellt som den också handlar om leptin.

Och så lovar vi att aldrig skriva om leptin här. Men varför?!

Svar: #51, #52
51
Svar på kommentar #50 av Piltson
den som togs bort
10 februari 2016
Leptin reglerar vikten, det minskar lönsamheten i aktiebolaget om sanningen kommer fram.
Därför tas alt bort.
52
Svar på kommentar #50 av Piltson
Molle
10 februari 2016
Det är inte leptin som är orsaken till att kommentarerna tas bort, utan det är att författaren är vårt kära hustroll Tarmfloraprofeten även känd som Bakteriejesus osv osv.

Svar: #53
53
Svar på kommentar #52 av Molle
den som togs bort
11 februari 2016 1
Det tas bort för att leptinresistens är orsaken till övervikten och inte insulin.

Ät LCHF men sluta påstå saker om insulin som inte är sant.
Kaloriräkning kan inte fungera pga leptin.
"Documentary - Why Are Thin People Not Fat ?"
https://www.youtube.com/watch?v=U1hbPXooB1U
Smala kan inte bli feta för det går inte att bli fet om man är känslig för leptin.

Svar: #54
54
Svar på kommentar #53 av den som togs bort
Piltson
11 februari 2016
Offret för ett ingrepp kan inte förväntas ha en ovedersäglig idé om ingreppets orsak. Det har den som gjorde ingreppet.

Leptin och insulin är nära kopplade till varandra. "insulin blocks leptin signalling" (Lustig s.47) "insuline resistance generates leptine resistance" (s. 54)

Insulin är tydligen det primära. Leptinresistens uppstår vid redan inträffad övervikt, utom i sällsynta specialfall som stackars Marie på sid, 42
, .

Svar: #55, #56
55
Svar på kommentar #54 av Piltson
den som togs bort
11 februari 2016 1
"Leptinresistens uppstår vid redan inträffad övervikt"
Du tror på röstner tydligen för det du sa har dom hittat på.
Det etablisemanget säger stämmer inte, är folk känsliga för leptin så går dom inte upp i vikt, leptinresistensen kommer först och då ökar aptiten så dom blir feta.

Leptinresistens förhindrar viktnedgång därför fungerar inte kaloriräkning, LCHF minskar på leptinreistensen därför går folk ner i vikt utan hunger.
Socker kan på något sätt orsaka leptinresistens.

Var finns bevisen för att leptinresistensen uppstår efter att dom har blivit feta?
Det är bara påhittat av etablisemanget och piltson gick på det.
56
Svar på kommentar #54 av Piltson
YAT
11 februari 2016 4
Nja, nu är det ju bara en hypotes från Lustig som är väldigt dåligt underbyggd överhuvudtaget. Det lustiga med Lustig är ju att han fortsätter att hänvisa till sin lilla pilotstudie för att ge stöd till sin hypotes, trots att han gjort en mycket större mer omfattande studie som då inte alls visade resultat på samma nivå. Det ger inget vidare seriöst intryck.
57
Svar på kommentar #41 av Piltson
YAT
11 februari 2016 3
Sagostunden fortsatte tydligen.

a) Vi vet att KH är mera skadligt än fett, men vi vet inte i vilken grad.

Nej, det vet vi inte för det stämmer inte. Både fett och kolhydrater, läs vissa, kan vara skadliga i processad form och i större doser. I naturlig form är ingetdera skadligt så länge man inte intar extrema koncentrationer eller i för stor omfattning (så det leder till energiöverskott och ökad fetma).

b) Vi vet även att energiutivinning ur mat delvis är en individuellt skiftande fråga, vilket också suddar till problemet.

Det är främst en fråga om hur energin, makronutrienterna, är förpackade i olika "livsmedel". T ex livsmedel där de är mycket "hårt" förpackade med skyddande fiber och olika typer av skal, såsom i nötter, mandlar, majs o s v blir upptaget betydligt sämre. Särskilt vid stor konsumtion av enskilda sådana livsmedel.

Annars är energiutvinningen ungefär lika för fett och för kolhydrat (KH) medan protein kräver mer energi för att brytas ner. När det gäller inlagring av energiöverskott som fett i fettvävnad är energiförlusten naturligtvis minst för digesterat fett medan ca 25% av energin från KH går åt till omvandlingen. För protein ännu mer.
58
Svar på kommentar #45 av Piltson
YAT
11 februari 2016 4
Man gör inte energibestämning av livsmedel genom förbränning i bombkalorimeter. Det borde t o m du ha snappat upp vid det här laget. De värden som du ser angående livsmedel är metalboliserbar energi och netto dito.
Läs mer om hur det går till här:
http://www.fao.org/docrep/006/Y5022E/y5022e04.htm

Svar: #59
59
Svar på kommentar #58 av YAT
Piltson
13 februari 2016
Tanken att man kan fastställa för alla människor gällande förmåga att metabolisera olika näringsämnen är förflugen. Olika arter metaboliserar mat på helt olika sätt. Olika människogrupper har också olika förmåga här beroende på kostvanor och arv.

Två så närboende grupper som Samburu och Kikuju i Kenya har helt olika förmåga, eftersom Samburu sedan generationer äter mest animaliskt men Kikuju odlar spannmål.

Om vi begränsar oss till den västerländska människan, säg Europa, så torde det vara INDIVIDUELLA skillnader beoende på det epigenetiskt styrda arvet. Vi faktiskt väldigt olika på denna punkt, och därför bör man avstå från att åberopa generellt gällande kaloridata

Lämna en kommentar Avbryt svar

Äldre inlägg