D-vitamin: Solenergi åt dig?

D-vitamin från solen

Har de flesta svenskar brist på ”sol-vitaminet” D-vitamin? Ökar brist risken för cancer, hjärtsjukdom, depressioner, autism, förkylningar, övervikt, benskörhet och förtida död?

Kan tillräckligt med D-vitamin i kroppen göra dig och din familj piggare och friskare?

Allt mer pekar mot att det kan vara så. D-vitamin är ett glödhett forskningsämne idag och nya studier kommer hela tiden.

Innehåll

  1. Vad är D-vitamin?
  2. Från Afrikas sol till vintermörker
  3. Hälsovinster
  4. Källor  Sol, fisk och tillskott
  5. Tillskott  Om lagom dos och bra märken
  6. Kan man överdosera?
  7. Vidareläsning
  8. Föreläsningar
  9. Studier

 

Vad är D-vitamin?

Sol på blomma

D-vitamin bildas i huden när solen lyser på oss. Problemet i Sverige är att solen bara är stark nog mitt på dagen under sommarmånaderna.

Med maten får vi ytterst lite D-vitamin jämförelsevis. Resultat: många svenskar (kanske de flesta) har brist på D-vitamin. Särskilt under vintern och våren. Mörkhyade och de som undviker solen drabbas värst.

D-vitamin är unikt bland vitaminerna. Det är ett steroidhormon, som våra könshormoner testosteron och östrogen. D-vitaminet påverkar effekten av hundratals gener i de flesta av kroppens celler. Potentiellt kan det därför påverka hälsan på mängder av sätt.

En brist, vanligt hos svenskar i allmänhet, kan alltså teoretiskt ge nästan vilka sjukdomar som helst.

Allt mer forskning talar för att D-vitaminbrist har en roll i mängder av sjukdomar. Infektionssjukdomar, vinter- och vårdepressioner, cancer, hjärtsjukdom, benskörhet, autism, generell värk/fibromyalgi, övervikt… listan på sjukdomar där ett samband misstänks är lång.

Mycket återstår att säkert bevisa, men en del är så gott som säkert redan nu. D-vitamin är billigt, säkert och biverkningsfritt i högre doser än man tidigare trott.

Att få upp kroppens nivåer till den normala för personer som regelbundet får stark sol på sig är därför smart. Det kan förebygga flera sjukdomar och kända faror finns inte för friska.

 

Från Afrikas sol till vintermörker

Varför kan mörkret under vintern i Sverige vara ett problem för din hälsa? Vi börjar med en snabb tillbakablick:

Mänsklighetens förfäder utvecklades som du vet i Östafrika under miljoner år. Där är solen mycket stark året runt och de lär ha spenderat mycket tid i solen. Än idag har som människor som lever i den delen av världen mörk hud, med pigment som ger ett inbyggt solskydd. Det lär våra förfäder också ha haft.

För runt 50 000 år sedan tog världshistorien fart. Den moderna människan var nästan färdigutvecklad – de som levde då var mycket lika dagens människor. De började sprida sig över världen, från Östafrika och ut över hela världen.

Under dessa senaste årtusenden har bara mindre justeringar av våra gener hunnits med. Men en förändring har upprepade gånger slagit igenom rekordsnabbt. En förändring som har med hudfärgen att göra:

Hudfärg och D-vitamin

Hos samtliga folkslag som flyttat norrut, mot en svagare sol, verkar en genetisk förändring ha varit nödvändig. Olika mutationer som på olika sätt minskar hudpigmentet (och ger ljusare hud) spred sig snabbt till varenda individ, utan ett enda undantag.

Denna extremt snabba förändring av hudfärg tyder på en sak. Inte nog med att kraftigt inbyggt solskydd är onödigt på nordliga breddgrader, det är farligt för hälsan.

Varför? Förklaringen är sannolikt D-vitamin. Nordliga folkslag utvecklade blek hud för att kunna bilda nödvändigt D-vitamin i huden trots svag sol. Svår brist på D-vitamin kan nämligen ge dramatiska hälsoproblem.

Problemet idag: D-vitaminbrist hos de flesta svenskar

Vintersol

Problemet idag är att D-vitaminbrist är förbluffande vanligt hos svenskar. Det är först på senare år som det uppmärksammats på allvar. Några exempel på nyare undersökningar:

  • Nästan alla, 82 procent, av ungdomar i Norrbotten har brist efter vintern.
  • Hela 62 procent av åttaåringar i Göteborgstrakten har brist.

När solen står lågt i Sverige på vintern riskerar hela befolkningen att långsamt få mer eller mindre D-vitaminbrist. Vissa tror att det kan ligga bakom många vinter- och vårdepressioner.

Vintermörker

Denna brist har minst tre förklaringar:

  1. Solen i Sverige är bara stark nog för att D-vitamin ska bildas några timmar mitt på dagen på sommaren. Det D-vitaminet ska sen räcka ända till nästa sommar.
  2. Numera vistas vi ofta inomhus under sommaren, exempelvis på jobbet.
  3. Slutligen har varningar för hudcancer lett till överdriven solskräck hos många.

Ingen behöver vara i solen så mycket att man bränner sig. Men att gå till den andra extremen och helt undvika sommarsolen leder lätt till svår D-vitaminbrist. Det finns ett bra mellanläge: Runt 15 minuter i stark sol med mycket bar hud, utan solskydd, ger all D-vitamin man behöver på flera dagar.

 

Hälsovinster med D-vitamin

De flesta sjukdomar verkar ha statistiska samband med D-vitaminbrist. Men sådan vetenskap är mycket osäker. Kanske är sjuka personer mindre i solen och får därför D-vitaminbrist?

Här fokuserar jag istället på de säkraste studier som kan göras. Studier där man testat effekten av tillskott av D-vitamin jämfört med tillskott av placebo. Resultaten är minst sagt spännande.

Fler och större studier pågår och om några år vet vi mer. Men preliminärt ser det mycket lovande ut åtminstone på följande områden:

Växter i solen

Starka ben

Att D-vitamin är viktigt för skelettet är välkänt sedan länge, det är därför alla småbarn rekommenderas tillskott med D-droppar.

D-vitamin har i många studier testats (tillsammans med kalcium) för att stärka skelettet även hos vuxna och motverka benskörhet. Det har bevisats ge starkare ben, minskad risk för benbrott och minskad risk för fall. Högre doser än tidigare rekommenderade ger starkare effekt. Läs mer →

Längre liv och cancerskydd?

En sammanställning av alla studier som jämfört tillskott av D-vitamin med placebo visar något mycket ovanligt: De som fått D-vitamin levde längre liv!

Varför? En fascinerande möjlighet är att tillräckligt med D-vitamin verkar vara viktigt för kroppens skydd mot cancer. Minst tre studier på senare år visar tydligt minskad risk för cancer med tillskott. Större studier pågår som kan bekräfta detta. Läs mer →

Piggare och gladare?

D-vitaminbrist har sammankopplats med vinter- och vårdepressioner och trötthet. Minst fem studier på tillskott av D-vitamin har demonstrerat förbättrat humör. Dock finns även två studier där man inte sett någon säker skillnad. Läs mer →

Smalare med D-vitamin?

Tre nya studier visar tecken till minskad fettmängd, minskat bukfett respektive bättre midja/höftkvot med tillskott av D-vitamin. Läs mer →

Bättre immunförsvar?

D-vitamin påverkar immunförsvarets celler, de vita blodkropparna. Det kan ha viktiga effekter både för infektionsförsvaret och för undvikande av skadlig inflammation:

Fler möjliga effekter

Vid många andra tillstånd är eventuell nytta ännu oklar:

Sammanfattning

Sammanfattningsvis är tillräckligt med D-vitamin viktigt för hälsan. Det verkar bland annat kunna stärka skelettet, cancerskyddet, humöret och immunförsvaret.

 

Hur du får i dig D-vitamin

I praktiken finns två bra val:

  1. Regelbunden stark sol
  2. Tillskott

Mer detaljerad lista med vanligt förekommande råd:

  • Sola, 15-30 min i stark sol – Med gott om bar hud utan solskydd – men utan att bränna dig såklart. Mycket effektivt: ger femdubbla dagsbehovet, runt 10 000 E. Fungerar bra i Sverige endast timmarna mitt på dagen maj – augusti. Så det räcker inte hela året om du inte regelbundet åker på semester söderut. Enkel tumregel: solen måste upp minst 45 grader över horisonten (så att din skugga är kortare än du) för effektiv D-vitaminbildning. Annars filtreras den mesta UVB-strålningen bort i atmosfären.
  • Ät fet fisk – Bra tillskott, men du behöver minst 350 gram fisk om dagen för 2 000 E. Konserverad i burk ger mindre.
  • Ät ägg – Du behöver 35 ägg om dagen för 2 000 E.
  • Drick lättmjölk eller ät margarin med tillsatt D-vitamin – Du behöver 13 liter lättmjölk eller ett halvt kilo margarin per dag för 2 000 E.
  • Kosttillskott – Effektiv sätt att få i sig D-vitamin. Men äldre tillskott har oftast väldigt små doser, som 400 E. Det finns bra märken med 2 000 E eller mer, se nedan.

Mer tips

Vill du ha uppdateringar med det senaste om bland annat D-vitamin för din hälsa och vikt? Se då till att få Kostdoktorns nyhetsbrev som 50675 andra:

 

D-vitamintillskott. Vad och hur mycket?

Förslag på lagom dos vid solbrist:

Ibland skrivs mängden i mikrogram (µg). 1 µg D-vitamin = 40 E.
2 000 E motsvarar alltså 50 µg.

Vilken dos är bäst för dig? Förslag: Om du är en stor man, ta 4 000 – 5 000 E dagligen. Om du är en liten kvinna så lär 2 000 E räcka långt, men 4 000 E skadar inte.

Beställ D-vitamin

D-vitamintillskott

Här finns tips om några av Sveriges bästa, oberoende testade och prisvärdaste tillskott i lagom dos:

Beställ bra D-vitamintillskott

Överkurs om tillskott

Det är svårt att förutsäga en perfekt individuell dos, eftersom det varierar från person till person. 2 000 – 5 000 E dagligen räcker normalt för att undvika uttalad brist (barn under 10 år: 1 000 E). Men för att komma upp till optimala nivåer kan det ibland behövas mer.

Testar man högre doser än ovan bör man kontrollera sina blodnivåer efter några månader. Provet heter 25-OH-D och ordnas lättast via vårdcentral.

Var beredd på att läkare kanske inte vet vad du talar om än. Vikten av D-vitamintillskott har bara varit mer allmänt känd under sista åren.

Provet bör helst ligga mellan 50–80 ng/ml (125–200 nmol/l). Annars kan man anpassa dosen D-vitamin och göra om provet efter några månader.

Här är en tabell där man (mycket grovt) uppskattat vad olika nivåer av D-vitamin innebär:

D-vitamintabell

Vill du ta prov, men får inget av din läkare?

En del läkare säger kanske nej eftersom de ännu inte har kunskap om provet. Du kan antagligen få din läkare att ta ett prov genom att berätta att du tar tillskott och är rädd att dosen blir för hög. Provet heter 25-OH-D och du kan grovt tolka det själv enligt tabellen ovan.

Om du har svårt att få en analys via exempelvis din vårdcentral bör du kunna beställa ett provtagningskit från Vitamin D Council. Berätta gärna hur det fungerar om du testat.

 

Kan tillskott av D-vitamin vara skadligt?

Nästan aldrig.

Undantaget: vid några ovanliga sjukdomar kan normalisering av D-vitamin ge risk för ökat kalkvärde i blodet. Har man någon av dessa sjukdomar bör man vid ökat intag/solning kontrollera kalkvärdet hos läkare:

Friska, utan ovanstående sjukdomar, behöver inte oroa sig för hälsorisker med rimliga extra doser D-vitamin. För att parafrasera dr John Cannel:

Att oroa sig för eventuella faror med D-vitamin i Sverige idag är som att törsta ihjäl i öknen medan man oroar sig för att drunkna.

Överdosering

Det är normalt svårt att få i sig farliga mängder D-vitamin. Alla kända rapporterade fall av D-vitaminförgiftning har tagit minst 30 000 E dagligen (ofta betydligt mer) under en tid. Runt tio gånger mer än vad som rekommenderas här alltså.

Enligt en artikel i AJCN är 10 000 E dagligen sannolikt säkert med marginal (ytterligare artiklar med samma budskap: 1 2). Men undantag kan finnas varför man vid doser över 5 000 E dagligen (under längre tid) för säkerhets skull gärna bör kontrollera sitt 25-OH-D värde.

Extremsol: Megados D-vitamin

Hur mycket är för mycket?

Vissa föreslår att man istället för en daglig dos D-vitamin kan ta extremt stora doser (hundratusentals enheter) en gång per månad eller år. Det rekommenderar jag inte. Det är onaturligt för kroppen att få i sig D-vitamin så och ett par studier visar ökad risk för frakturer, tvärtemot det vanliga, med årliga megadoser.

Det naturliga för kroppen är att få i sig max ca 10 – 15 000 E på en och samma dag, det bör man för säkerhets skull efterlikna med tillskott anser jag.

Äldre rekommendationer

Notera att officiella rekommendationer från Livsmedelsverket ännu är föråldrade och otillräckliga. De baseras på vanliga kostintag och vad som krävs för att undvika rakit, även kallad engelska sjukan (en skelettsjukdom hos barn som ses vid extrem D-vitaminbrist). Men vi får istället det mesta D-vitaminet från solen och det har nu visats ha många ytterligare viktiga funktioner i kroppen.

Livsmedelsverket höjde hösten 2013 sin rekommendation från 300 – 400 till 400 – 800 enheter dagligen. Det är ett steg i rätt riktning, men räcker bara för att undvika den svåraste bristen. Moderna studier på tillskott testar vanligen doser på 2 000 enheter dagligen eller mer.

Beställ

D-vitamintillskott-liten
Beställ bra D-vitamintillskott

 

Vidareläsning

DN Debatt: ”Undvikandet av solljus har blivit en hälsorisk” (2008)
Två överläkare om riskerna med D-vitaminbrist, bland annat för autismutveckling hos barn.

SvD Brännpunkt: Brist på D-vitamin kan öka risken att få ms (2012)
Två läkare och forskare om behovet av D-vitamintillskott i Sverige, samt mer riktigt storskalig forskning på området.

Dagens Medicin: Forskare vill ge alla danskar tillskott av D-vitamin (2008)
Dansk läkare och forskare rekommenderar D-vitamintillskott till större delen av befolkningen.

Illustrerad vetenskap: Vitamin D är nyckeln till kroppens försvar (2010)
Populärvetenskap för intresserade.

Läkartidningen: D-vitaminbrist kanske vanligare än vi trott (2007)
För specialintresserade.

Läkartidningen: D-vitaminbrist – vems ansvar? (2011)
Argument för utökad provtagning och behandling av D-vitaminbrist i sjukvården. Exempelvis vid diffusa smärttillstånd, nedstämdhet eller annan psykisk ohälsa.

Dagens Medicin: Testa profylax med vitamin D och kost mot influensan (2009)
Professor Stig Bengmarks debattartikel föreslår förebyggande av influensan med D-vitamin. Och diskuterar om kanske hela EU:s befolkning borde få 4 000 E om dagen.

New England Journal of Medicine: Vitamin D Deficiency (2007)
För än mer specialintresserade, på engelska.

AJCN: Vitamin D deficiency: a worldwide problem with health consequences (2008)
Nyare översiktsartikel.

Vitamin D council
Antagligen den största informationssidan om D-vitamin på nätet (på engelska). Drivs av läkaren John Cannel.

Kul kalkylator för hur mycket D-vitamin som beräknas bildas i solen, beroende på hudtyp, tid på året och plats på jorden.

Diskussionstråd om D-vitamin och vinterdepressioner.

Tidigare på Kostdoktorn om D-vitamin

Alla blogginlägg om D-vitamin

 

Bra föreläsningar

Överläkaren Mats Humble är en av Sveriges största experter på D-vitamin. Här i en föreläsning för allmänheten hösten 2011.

Vad är D-vitaminbrist?

Läkaren Robert Heaney föreläser på UCSD. Bra översikt om forskningen kring D-vitaminbrist och vilka intag som krävs för normala nivåer.

Beställ

D-vitamintillskott-liten
Beställ bra D-vitamintillskott

Mer tips

Vill du ha uppdateringar med det senaste om bland annat D-vitamin för din hälsa och vikt? Se då till att få Kostdoktorns nyhetsbrev som 50675 andra:

Tidigare inlägg

Senaste årens blogginlägg om D-vitamin:

 

Spännande studier på D-vitamin

D-vitamin verkar kunna förlänga livet

En genomgång av 18 RCT (den säkraste sortens studier) visar sammantaget en signifikant minskad risk att dö under studietiden för personer som fått D-vitamin (i snitt 530 E/dag) istället för placebo. Risken var runt 7% mindre. Frågan är om högre dos gett än bättre siffror?

 Autier P, Gandini S. Vitamin D supplementation and total mortality: a meta-analysis of randomized controlled trials. Arch Intern Med. 2007 Sep 10;167(16):1730-7.

D-vitamin minskar sannolikt cancerrisk

Tillskott av 1 100 E D-vitamin dagligen minskade kraftigt risken för cancer hos äldre kvinnor, jämfört med placebo.

Lappe JM, et al. Vitamin D and calcium supplementation reduces cancer risk: results of a randomized trial. Am J Clin Nutr. 2007 Jun;85(6):1586-91.

Tillskott av kalcium + 400 E D-vitamin dagligen till minskade risken för all cancer och bröstcancer med 14-20% i den stora WHI-studien, jämfört med placebo. Dessutom sågs en trend mot minskad risk för kolorektal cancer. Effekten sågs endast i den grupp som inte själva tog samma tillskott vid sidan av studien, vilket gör fyndet osäkrare.

Bolland MJ, et al. Calcium and vitamin D supplements and health outcomes: a reanalysis of the Women’s Health Initiative (WHI) limited-access data set. Am J Clin Nutr. 2011 Oct;94(4):1144-9.

I samma studie sågs även minskad risk för malignt melanom i den del av D-vitamingruppen som tidigare haft annan hudcancer.

I en stor studie på en multivitamin (inkluderande 400 E D-vitamin) dagligen eller placebo sågs efter elva år 8 procent minskad cancerrisk i vitamingruppen. Mer om studien:

Gaziano JM, et al. Multivitamins in the Prevention of Cancer in Men. The Physicians’ Health Study II Randomized Controlled Trial. JAMA. 2012;():1-10. doi:10.1001/jama.2012.14641.

D-vitamin verkar hjälpa mot depressioner

Personer med högre halt av D-vitamin i blodet har mindre depressiva symtom. Att ge tillskott av D-vitamin (20 000 eller 40 000 E per vecka) minskade depressiva symptom ytterligare. Kontrollgruppen som fick placebo förbättrades inte.

Jorde R, et al. Effects of vitamin D supplementation on symptoms of depression in overweight and obese subjects: randomized double blind trial. J Intern Med. 2008 Dec;264(6):599-609.

Drygt fyrtio personer fick placebo, 400 E eller 800 E dagligen under några dagar på senvintern. De som fick vitamin D rapporterade bättre humör:

Lansdowne AT, et al. Vitamin D3 enhances mood in healthy subjects during winter. Psychopharmacology (Berl). 1998 Feb;135(4):319-23.

Tillskott av 4 000 E D-vitamin dagligen gav bättre rapporterat välmående under vintern än tillskott av 600 E per dag hos sammanlagt 64 deltagare:

Vieth R, et al. Randomized comparison of the effects of the vitamin D3 adequate intake versus 100 mcg (4000 IU) per day on biochemical responses and the wellbeing of patients. Nutr J. 2004 Jul 19;3:8.

Denna studie såg ingen skillnad i humöret av att ge D-vitamin en gång per vecka till personer med låga D-vitaminnivåer:

Ksaergaard M et al. Effect of vitamin D supplement on depression scores in people with low levels of serum 25-hydroxyvitamin D: nested case-control study and randomised clinical trial. The British Journal of Psychiatry, 2012.

I en iransk studie på 120 deprimerade personer med D-vitaminbrist testade man tillskott av 150 000 eller 300 000 enheter D-vitamin som engångsdos. Den höga dosen gav tydlig lindring av depressiva besvär jämfört med gruppen som inte fick tillskott. Gruppen som fick 150 000 enheter såg ut att få en mindre förbättring men den var inte statistiskt säker:

Mozaffari Khosravi H, et al. The Effect of 2 Different Single Injections of High Dose of Vitamin D on Improving the Depression in Depressed Patients With Vitamin D Deficiency: A Randomized Controlled Trial. J Clin Psychopharm 2013.

En stor undersökning med minimal dos D-vitamin (400 E dagligen) visade ingen skillnad i depressiva besvär:

Bertone-Johnson ER, et al. Vitamin D supplementation and depression in the women’s health initiative calcium and vitamin D trial. Am J Epidemiol. 2012 Jul 1;176(1):1-13.

Slutligen visade en liten studie bättre effekt av 100 000 E D-vitamin som engångsdos mot vinterdepressioner än av ljusterapi:

Gloth FM 3rd, et al. Vitamin D vs broad spectrum phototherapy in the treatment of seasonal affective disorder. J Nutr Health Aging. 1999;3(1):5-7.

D-vitamin minskar risken för benskörhet / frakturer

Genomgång av 20 dubbelblinda RCT. Risken för benbrott hos äldre personer som tog tillskott av D-vitamin var mindre än hos personer som fick sockerpiller. Högst effekt sågs i studier som använt mer än 400 E D-vitamin/dag (runt 20% minskad risk). Frågan är åter om inte än högre doser skulle ge bättre effekt.

Bischoff-Ferrari HA et al. Prevention of nonvertebral fractures with oral vitamin D and dose dependency: a meta-analysis of randomized controlled trials. Arch Intern Med. 2009 Mar 23;169(6):551-61.

Att döma av en senare meta-analys är det än tydligare att skyddet mot benbrott främst ses vid ordentliga doser, 800 E per dag eller mer:

Bischoff-Ferrari HA, et al. A pooled analysis of vitamin D dose requirements for fracture prevention. N Engl J Med. 2012 Jul 5;367(1):40-9.

Delar av effekten mot benbrott kan bero på minskad risk för fall hos äldre som tar tillskott av D-vitamin:

Bischoff-Ferrari HA et al. Effect of Vitamin D on falls: a meta-analysis. JAMA. 2004 Apr 28;291(16):1999-2006.

Liten studie visar tydlig ökning av bentätheten hos personer på äldreboende efter ett år med 5 000 E D-vitamin dagligen:

Mocanu V, et al. Long-term effects of giving nursing home residents bread fortified with 125 microg (5000 IU) vitamin D(3) per daily serving. Am J Clin Nutr. 2009 Apr;89(4):1132-7. 

D-vitamin förebygger möjligen karies

En ny genomgång av tidigare undersökningar visar att tillskott av D-vitamin verkar minska risken för karies:

Hujuel P.P., et al. Vitamin D and dental caries in controlled clinical trials: systematic review and meta-analysis. Nutrition Reviews (2012). doi: 10.1111/j.1753-4887.2012.00544.x

D-vitamin och muskelstyrka

Tillskott av 1 000 E dagligen ökade muskelstyrka hos äldre med muskelsvaghet:

Zhu K, et al. A Randomized Controlled Trial of the Effects of Vitamin D on Muscle Strength and Mobility in Older Women with Vitamin D InsufficiencyJ Am Geriatr Soc. 2010 Nov;58(11):2063-8.

Tillskott av 90 000 – 150 000 enheter per månad ökade muskelstyrkan i benen hos äldre:

Moreira-Pfrimer LD, et al. Treatment of vitamin D deficiency increases lower limb muscle strength in institutionalized older people independently of regular physical activity: a randomized double-blind controlled trial.. Ann Nutr Metab. 2009;54(4):291-300.

Dosering

50 000 E en gång i månaden? Kanske kan det vara ett enklare alternativ för vissa. I första hand för äldre som i denna studie:

Bacon CJ et al. High-dose oral vitamin D3 supplementation in the elderly. Osteoporos Int. 2009 Aug;20(8):1407-15.

Studier på extremt höga doser mer sällan visar dock potentiellt sämre effekt eller till och med negativa biverkningar.

D-vitamin verkar kunna lindra typ 2 diabetes

Tillskott av 4 000 E D-vitamin dagligen (jmf med placebo) förbättrade insulinkänsligheten och minskade fasteinsulinet hos kvinnor med nedsatt insulinkänslighet och D-vitaminbrist.

von Hurst PR, et al. Vitamin D supplementation reduces insulin resistance in South Asian women living in New Zealand who are insulin resistant and vitamin D deficient – a randomised, placebo-controlled trial. Br J Nutr. 2009 Sep 28:1-7.

Ytterligare en randomiserad kontrollerad studie ger visst stöd för förbättrad insulinkänslighet av D-vitamintillskott.

Tillskott av 2 000 E D-vitamin verkar kunna förbättra insulinproduktion hos personer med risk för typ 2-diabetes, och möjligen sänka deras blodsocker något:

Mitri, J, et al. Effects of vitamin D and calcium supplementation on pancreatic {beta} cell function, insulin sensitivity, and glycemia in adults at high risk of diabetes: the Calcium and Vitamin D for Diabetes Mellitus (CaDDM) randomized controlled trial. Am J Clin Nutr. 2011 Aug;94(2):486-94. Epub 2011 Jun 29.

Reviewartikel som talar om möjliga positiva effekter men behov av mer forskning för säkrare slutsatser:

Mitri J, et al. Vitamin D and type 2 diabetes: a systematic review. Eur J Clin Nutr. 2011 Jul 6. doi: 10.1038/ejcn.2011.118. [Epub ahead of print]

Nyare meta-analys som finner minskat fasteblodsocker och minskad insulinresistens med tillskott av D-vitamin till typ 2-diabetiker:

George PS, et al. Effect of vitamin D supplementation on glycaemic control and insulin resistance: a systematic review and meta-analysis. Diabet Med. 2012 Aug;29(8):e142-50. doi: 10.1111/j.1464-5491.2012.03672.x.

Ungdomar med grav fetma (genomsnitt BMI 39) fick 4 000 enheter D-vitamin dagligen eller placebo. Efter sex månader sågs förbättrad insulinkänslighet och lägre insulin i gruppen som fått D-vitamin:

Belenchia AM, et al. Correcting vitamin D insufficiency improves insulin sensitivity in obese adolescents: a randomized controlled trial. Am J Clin Nutr. 2013 Feb 13. [Epub ahead of print]

D-vitamin bromsar möjligen försämring vid MS

En välgjord ett-årig studie på 66 MS-patienter testade tillägg av D-vitamin till övrig behandling. Patienterna som fick D-vitamin (20 000 enheter per vecka) istället för placebo klarade sig bättre med färre nya förändringar i hjärnan (endast statistiskt signifikant i ett test) samt en nästan signifikant trend mot bättre funktion:

Soilu-Hänninen M, et al. A randomised, double blind, placebo controlled trial with vitamin D3 as an add on treatment to interferon β-1b in patients with multiple sclerosis. J Neurol Neurosurg Psychiatry. 2012 May;83(5):565-71.

En mindre kortare studie (23 patienter, 6 månader) som jämförde låg och hög dos D-vitamin (1 000 respektive 6 000 E D2) såg ingen fördel med högre dos.

En studie på 30 personer med misstänkt begynnande MS (optikusneurit) gav under ett år halva gruppen placebo och övriga fick 50 000 enheter D-vitamin per vecka (= 7 000 enheter per dag). De som fick D-vitamin hade klart minskad risk att utveckla MS och klart färre MS-förändringar i hjärnan:

Derakhshandi H et al. Preventive effect of vitamin D3 supplementation on conversion of optic neuritis to clinically definite multiple sclerosis: a double blind, randomized, placebo-controlled pilot clinical trial. Acta Neurol Belg. 2012 Dec 19. [Epub ahead of print]

Två större studier är för närvarande på gång, en i Tyskland och en i Australien.

D-vitamin verkar kunna förbättra sjukdomen SLE

En studie på 277 kvinnor med SLE visade att de i genomsnitt hade svår D-vitaminbrist. Sen slumpades de till 2000 enheter D-vitamin dagligen eller placebo. Gruppen som fick D-vitamin förbättrades kraftigt:

Abou-Raya A, et al. The effect of vitamin D supplementation on inflammatory and hemostatic markers and disease activity in patients with systemic lupus erythematosis: A randomized placebo-controlled trail. The Journal of Rheumatology. Dec 2012.

Kan D-vitamin förebygga typ 1 diabetes?

Observationsstudie: barn som tog sitt rekommenderade D-vitamintillskott (2 000 E dagligen) hade en kraftigt minskad risk att få typ 1-diabetes, jämfört med barn som inte fick det. Djurstudier pekar tydligen åt samma håll.

Hyppönen E, et al. Intake of Vitamin D and type 1 diabetes: a birth-cohort study. Lancet. 2001 Nov 3;358(9292):1500-3

D-vitamin förbättrar diverse riskfaktorer (och kanske vikt)

Tillskott av 1 000 E D-vitamin (jämfört med placebo) under tre månader gav lägre fettvikt och trend mot aningen lägre vikt och midjemått. Dessutom blev kolesterolfördelningen bättre med mer av det goda kolesterolet HDL:

Salehpour A, et al. A 12-week double-blind randomized clinical trial of vitamin D3 supplementation on body fat mass in healthy overweight and obese women. Nutr J. 2012 Sep 22;11(1):78. [Epub ahead of print]

Salehpour A, et al. Vitamin D3 and the risk of CVD in overweight and obese women: a randomised controlled trial. Br J Nutr. 2012 Feb 9:1-8. [Epub ahead of print]

I en udda studie på apelsinjuice till 171 ungdomar under 16 veckor gav juice med tillsatt D-vitamin (och kalcium) klart minskad mängd bukfett jämfört med juice utan sådan tillsats. Man testade både vanlig juice och lightjuice – i båda fallen minskade bukfettet mest hos de som fick tillsatt D och kalcium:

Rosenblum JL, et al. Calcium and vitamin D supplementation is associated with decreased abdominal visceral adipose tissue in overweight and obese adults. Am J Clin Nutr. 2012 Jan;95(1):101-8.

Tjugotre överviktiga personer fick styrketräna under 12 veckor. Hälften fick 4000 E D-vitamin dagligen, hälften placebo. De vars D-vitamin ökade mer hade också större förbättring av midja-höftkvoten. Dessutom var de som fick D-vitamin tydligt starkare åtminstone vid ett mättillfälle:

Carrillo AE, et al. Impact of vitamin D supplementation during a resistance training intervention on body composition, muscle function, and glucose tolerance in overweight and obese adults. Clin Nutr. 2012 Aug 31. pii: S0261-5614(12)00181-1. doi: 10.1016/j.clnu.2012.08.014. [Epub ahead of print]

Tillskott av D-vitamin (jmf med placebo) gav bättre triglycerider och lägre nivåer av TNF-alfa, ett inflammatoriskt ämne. Just TNF-alfa försöker man sänka med extremt dyra nya mediciner vid inflammatoriska sjukdomar som reumatism och Crohns sjukdom. Tänk om man kan få en del av den effekten nästan gratis med D-vitamin?

Zitterman A et al. Vitamin D supplementation enhances the beneficial effects of weight loss on cardiovascular disease risk markers. Am J Clin Nutr. 2009

Fast i en annan välgjord studie sågs inga säkra förbättringar av riskfaktorer:

Jorde R, et al. No improvement in cardiovascular risk factors in overweight and obese subjects after supplementation with vitamin D3 for 1 year. J Intern Med. 2010 May;267(5):462-72.

D-vitamin kan tänkas lindra ospecifika värkproblem och fibromyalgi

Etthundra personer med lätt till måttlig D-vitaminbrist slumpades till 50 000 enheter D-vitamin i veckan, eller placebo, under åtta veckor. De som fått D-vitamin hade minskning av fibromyalgi-liknande besvär:

Arvold DS, et al. Correlation of symptoms with vitamin D deficiency and symptom response to cholecalciferol treatment: a randomized controlled trial. Endocr Pract. 2009 Apr;15(3):203-12.

Mörkhyade invandarare i Nederländerna med ospecifik värk förbättrades av 150 000 enheter D-vitamin som engångsdos:

Schreuder F, et al. Vitamin D Supplementation for Nonspecific Musculoskeletal Pain in Non-Western Immigrants: A Randomized Controlled Trial. Ann Fam Med. 2012 Nov;10(6):547-55.

D-vitamin lindrar möjligen eksem

En studie på 60 patienter med atopiskt eksem visar klar förbättring hos de som slumpats till 1 600 E dagligen jämfört med de som fick placebo:

Amestejani M, et al. Vitamin D supplementation in the treatment of atopic dermatitis: a clinical trial study. J Drugs Dermatol. 2012 Mar;11(3):327-30.

En ny översiktsartikel som diskuterar bevisen för att D-vitamin hjälper vid vanligt eksem:

Mutgi K, et al. Update on the Role of Systemic Vitamin D in Atopic Dermatitis. Pediatr Dermatol. 2012 Sep 7. doi: 10.1111/j.1525-1470.2012.01850.x. [Epub ahead of print]

D-vitamin lindrar möjligen astma

En liten studie på 48 barn med astma testade tillskott av 500 E D-vitamin dagligen, eller placebo, under sex månader. Barnen som fick D-vitamin hade betydligt färre försämringsepisoder:

Majak P, et al. Vitamin D supplementation in children may prevent asthma exacerbation triggered by acute respiratory infection. J Allergy Clin Immunol. 2011 May;127(5):1294-6.

D-vitamin kan öka testosteronnivåer vid brist

Tvåhundra överviktiga män med något låga D-vitamin- och testosteronnivåer fick antingen drygt 3 000 E D-vitamin dagligen eller placebo under ett år. Deltagarna som fick D-vitamin fick även tydligt ökade testosteronnivåer. Ingen förändring sågs i placebogruppen:

Pilz S, et al. Effect of vitamin D supplementation on testosterone levels in men. Horm Metab Res. 2011 Mar;43(3):223-5.

D-vitamin och graviditet

En dos på 4 000 E dagligen under graviditeten är säkert, saknar biverkningar och ger bättre D-vitaminkoncentrationer i blodet än lägre doser:

Hollis BW, et al. Vitamin D supplementation during pregnancy: double-blind, randomized clinical trial of safety and effectiveness. J Bone Miner Res. 2011 Oct;26(10):2341-57. doi: 10.1002/jbmr.463.

D-vitamin och akne

Jag känner inte till några moderna studier på detta. Men det finns anekdotisk evidens på effekt: Vitamin D newsletter. Att dra ner på socker och andra kolhydrater och ta 4 000 E D-vitamin per dag kan vara väl värt ett försök vid besvärande akne.

D-vitamin och infektioner

Det diskuteras om tillskott av D-vitamin kan ge bättre skydd mot infektioner. Sammanfattningsvis verkar det enligt studier hjälpa att undvika svårare brist på D-vitamin under vintern för att slippa luftvägsinfektioner. Kanske räcker det dock att hålla uppe nivåerna någorlunda för att få denna vinst.

En nästan halverad risk för influensa hos skolbarn som fick tillskott av 1 200 E D-vitamin dagligen. Dessutom fick barn med astma betydligt färre anfall om de fått D-vitamin:

Urashima M, et al. Randomized trial of vitamin D supplementation to prevent seasonal influenza A in schoolchildren. Am J Clin Nutr. 2010 Mar 10. [Epub ahead of print]

En statistiskt icke-signifikant 10-15% minskad risk för luftvägsinfektion eller antibiotikabehandling med tillskott av 800 E dagligen:

Avanell A, et al. Vitamin D supplementation to prevent infections: a sub-study of a randomised placebo-controlled trial in older people. Age Ageing (2007) 36 (5): 574-577.

Mongoliska skolbarn med i allmänhet svår D-vitaminbrist under vinterhalvåret fick tillskott av mjölk med eller utan D-vitamintillskott. De som fick D-vitamin fick en halverad risk för luftvägsinfektioner:

Camargo CA, et al. Randomized trial of vitamin d supplementation and risk of acute respiratory infection in mongolia. Pediatrics. 2012 Sep;130(3):e561-7. Epub 2012 Aug 20.

Med 2 000 E D-vitamin eller placebo sågs dock ingen skillnad på antalet eller svårigheten av snuvor under vintern. En invändning är att placebogruppen hade ganska ok nivåer av D-vitamin ändå, kanske tillräckligt för normalt immunförsvar:

Li-Ng M, et al. A randomized controlled trial of vitamin D3 supplementation for the prevention of symptomatic upper respiratory tract infections. Epidemiol Infect. 2009 Oct;137(10):1396-404. Epub 2009 Mar 19.

Med höga doser D-vitamin en gång per månad sågs inte heller någon säker minskning av luftvägsinfektioner. En invändning är återigen att de allra flesta i placebogruppen hade ok nivåer av D-vitamin ändå, kanske tillräckligt för ett normalt immunförsvar:

Murdoch DR, et al. Effect of Vitamin D3 Supplementation on Upper Respiratory Tract Infections in Healthy Adults. The VIDARIS Randomized Controlled Trial. JAMA. 2012;308(13):1333-1339. doi:10.1001/jama.2012.12505.

Vi har också denna studie från The Lancet där man testade höga doser D-vitamin eller placebo vid lungtuberkulos. Tuberkulospatienterna hade i allmänhet svår D-vitaminbrist. De som fick D-vitamintillskott blev något snabbare friska men skillnaden var inte statistiskt signifikant. Som bifynd noterades sex förkylningar i placebogruppen men endast en i den lika stora gruppen som fått D-vitamin:

Martineau AR, et al. High-dose vitamin D(3) during intensive-phase antimicrobial treatment of pulmonary tuberculosis: a double-blind randomised controlled trial. Lancet. 2011 Jan 15;377(9761):242-50.

En studie på infektioner vid KOL visade färre sådana med tillskott av 100 000 E en gång per månad, men endast hos de patienter som hade svår brist på D-vitamin vid studiens start:

Lehouck A, et al. High doses of vitamin D to reduce exacerbations in chronic obstructive pulmonary disease: a randomized trial. Ann Intern Med. 2012 Jan 17;156(2):105-14.

En stor studie på 1000 enheter dagligen till personer med hyfsad D-vitaminstatus (>12ng/mL) visade ingen nytta:

Rees R J, et al. Vitamin D3 Supplementation and Upper Respiratory Tract Infections in a Randomized, Controlled Trial. Clin Infect Dis. (2013) 57 (10): 1384-1392.

Vidare har det visats att tillskott på 2 000 E eller placebo till Afroamerikaner (med låga D-vitaminnivåer) som bifynd gav en dramatisk skillnad med knappt en tredjedel så många luftvägsinfektioner hos de som fått D-vitamin:

Aloia JF, Li-Ng M. Re: epidemic influenza and vitamin D. Epidemiol Infect. 2007 Oct;135(7):1095-6; author reply 1097-8.

Slutligen har en ny svensk studie visat att personer med frekventa luftvägsinfektioner fick minskade infektionsbesvär av 4 000 enheter D-vitamin dagligen jämfört med placebo under ett år:

Bergman P, et al. Vitamin D3 supplementation in patients with frequent respiratory tract infections: a randomised and double-blind intervention study. BMJ Open 2012;2:e001663

Även en nyare meta-analys har visat minskad risk för luftvägsinfektioner av tillskott på D-vitamin.

Beställ D-vitamin

D-vitamintillskott-liten
Beställ bra D-vitamintillskott

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

781 kommentarer

  1. Det enda vi skulle kunna behöva som tillskott är möjligtvis Folsyra.. fast äter man kycklinglever så behövs inte det heller!!

    Animaliska livsmedel innehåller allt.. vi behöver.. men vi behöver variera de animalisk födoämnena och äta av fler arter.. och vi behöver äta hela djuret!

    Om det är ett livsmedel jag skulle rekomendera som i stort sett innehåller allt.. förutom C-vitamin så är det ägg.. helst då ekologiska då!

    "Nya och omfattande analyser på Livsmedelsverket visar att ägg inte bara innehåller fullgoda proteiner. Ägg innehåller också mer vitaminer och livsviktiga spårämnen än man tidigare har trott. - Att ägg är ett mycket bra livsmedel är ingen nyhet. Men att vitamininnehållet var så pass högt är nytt för oss, säger Irene Mattisson, som arbetat med undersökningen på Livsmedelsverket. Livsmedelsverket konstaterar bland annat att ägg är en viktig naturlig källa till D-vitamin eftersom det finns så få naturliga D-vitaminkällor. Undersökningen visar också att ägg innehåller höga halter av E-vitamin, A-vitamin, B-vitamin och Folat. Förutom sitt höga vitamininnehåll är ägg mycket rika på antioxidanten selen samt innehåller järn, zink och jod. - Det finns få andra livsmedel som har ett så komplett vitamininnehåll och är så rika på viktiga spårämnen, säger Irene Mattisson."

    http://www.kostdoktorn.se/paskagg-naturliga-vitaminpiller

    Jag tror nog vi får i oss D-vitamin oxå så det räcker.. men nivåerna kan sjunka och det är inget fel på att fylla på lite då och då på vintern.. och se om det ger någon skillnad!

  2. Diabetiker
    Emellanåt är självförtroendet stort, lchf hjälper mot sjukdomar som svininfluensa, cancer osv. Träning är onödigt för det ökar bara hungern, man behöver bara äta en tilll två gånger om dagen med lchf, vad det nu är för bra med det, äta är ju gott. Så kommer diskussioner om tillsatser till kosten såsom d-vitamin, och andra tillskott. Lchf är uppenbarligen för fattig för att ge tillräckligt med näringsämnen och vitaminer, det går inte att tolka det på något annat sätt. För sjuka och människor som inte kommer kommer utomhus så kanske det är vettigt med tillskott, i annat fall är det ett livsstilsproblem och det löser även lchf via genvägar.
  3. Frida Lundberg
    Ni glömmer väl inte äta ert margarin, människor! :-)
    http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article6099383.ab
  4. Diabetiker,

    D-vitamin är nödvändigt för alla nordbor som inte äter väldigt stora mängder fet fisk under vinterhalvåret.

    Oavsett LCHF eller annan kosthållning.

  5. Zepp
    Tabell över idag kända vitaminer
    Beteckning Namn Behov
    Vitamin A retinol ögon, hud, slemhinnor
    Vitamin B1 tiamin ämnesomsättning, nerver
    Vitamin B2 riboflavin ämnesomsättning
    (Vitamin B5) pantotensyra ämnesomsättning
    Vitamin B6 pyridoxin, pyridoxamin nerver, blod
    (Vitamin B3) niacin ämnesomsättning, hud, nerver
    Vitamin B12 kobalamin blod, nerver
    Vitamin B9 folsyra, pteroglutaminsyra, folacin blod
    (Vitamin B8) biotin ämnesomsättning
    Vitamin C askorbinsyra, askorbat; E 300-304 bindväv, sårläkning
    Vitamin D kolekalciferol, ergocalciferol skelettet
    Vitamin E Alfatochoferol; E306-309 cellmembraner, blod
    (Vitamin F) linolsyra; essentiella fettsyror cellmembraner
    Vitamin K fyllokinon, menakinon blodets koagulering

    Retinol är en av A-vitamins tre former med närbesläktad kemisk struktur och fysiologisk verkan. Retinol finns huvudsakligen i animaliska produkter

    Tiamin, eller vitamin B1 som det även kallas, är ett viktigt koenzym vid metabolism av kolhydrater och är viktigt för normal funktion av hjärnan och centrala nervsystemet.

    De viktigaste kostkällorna för tiamin är fläskkött, inälvsmat, bönor, ärtor, sparris, vetegroddar, jäst och i Sverige även spannmål där detta är berikat

    Riboflavin, även kallad vitamin B2 eller vitamin G, är en vattenlöslig vitamin. Det isolerades på 1930-talet ur mjölk

    Pantotensyra, eller vitamin B5, finns i alla celler som en beståndsdel i det viktiga coenzym

    Pantotensyra finns naturligt i de flesta livsmedel, särskilt i animalier, baljväxter och fullkornsprodukter

    pyridoxin eller vitamin B6. Depåerna av vitaminet är små, störst koncentration finns i lever, hjärta och njurar.

    Niacin, eller vitamin B3 (coenzym 1), är en vattenlöslig vitamin med innehåller två verksamma ämnen inom gruppen. Den ena är nikotinsyra och den andra är nikotinamid-adenin-dinukleotid NADH

    Kroppen producerar själv ämnet NADH, men produktionen avtar med åren och vid sjukdom

    Kobalamin, eller vitamin B12, Vitamin B12 måste tillföras kroppen via föda och är vanligt förekommande i animaliska livsmedel, lever, kött, fisk, skaldjur, mjölk, ost och ägg.

    Folsyra, folat, folinsyra, kallades förr även vitamin B9, är ett vattenlösligt vitamin som finns i olika former Bland de bästa folsyrakällorna hör gröna bladgrönsaker, lever (alla sorter är rika på folsyra men kycklinglever är extra rik),

    Biotin, eller vitamin-B8, Biotin finns främst i lever, havremjöl, kött, fisk, ägg och sojabönor

    Askorbinsyra, mer känt som C-vitamin Födoämnen som innehåller höga halter av C-vitamin är till exempel potatis, grönsaker, citrusfrukter, sura bär, paprika, nypon, svarta vinbär, röda vinbär och jordgubbar.

    Vitamin D är en grupp fettlösliga prohormoner

    Vitamin D3 bildas från kolesterol i huden när den utsätts för solljus, särskilt UV-strålning, men kan även fås med maten. Naturliga källor är bland annat fiskleverolja, fet fisk, lever, äggula och mejeriprodukter.

    Alfa-tokoferol (E-vitamin) är ett fettlösligt vitamin

    E-vitamin är vanligt förekommande i frön (t ex sötmandel) och vegetabiliska oljor, margarin, vetegroddar, gröna bladväxter, avokado, fullkornsprodukter, ägg och mjölk.

    Vitamin F Linolsyra är en essentiell fettsyra.

    K-vitamin, eller vitamin K, Att ha brist på K-vitamin är inte vanligt. Vitaminet förekommer i nästan alla livsmedel och vitamin k2 bildas i tarmen vilket täcker en del av behovet.

    Mat som innehåller mycket K-vitamin är: broccoli, bladkål, brysselkål och spenat.

    Såå.. det blev lite kort om vitaminer.. vadå nyttigt med fruktogrönt.. skulle vara C-vitamin o folsyra då om man inte gillar lever!!!

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Vitaminer

  6. B-A
    Frukt och grönt är ju inte direkt en homogen livsmedelsgrupp. Jag tycker nog det finns en hel del frukt, grönt och spannmål som kan vara riktigt näringsrikt.
  7. Diabetiker
    Är man vit och tillbringar tid ute i tillräcklig omfattning om somrarna så behöver man inte tillskott här i Sverige, men då måste man man göra sig det omaket att lämna väggarna. Det är uppenbart att nåt saknas hos lchf det måste erkännas, man kan inte äta sig till allt. Det måste till mer än att proppa i sig tillsatser i form av vitamintabletter o dyl.
  8. Diabetiker,

    Din kritik gäller fortfarande för hela befolkningen, och inte enbart för de som väljer att äta en kolhydratsnål kosthållning. Gå ut? Hur fungerar det för de flesta som inte har möjlighet till det pga arbete inomhus? Det är inte bara sommarmånaderna, utan även bara vissa klockslag, som strålningen ihop med huden producerar D-vitamin. Inte blir det bättre av att ta kolesterolsänkande medel som populärt förespråkas av icke-LCHF-ätare (de du håller kärt), då kolesterol används till just D-vitamin.

    Lagrena är fettlösliga och sjunker ganska ordentligt till mitten av vintern.... supplementering är då nödvändigt, om du så äter fet fisk, fårullsextrakt eller semesterresa till solen.

    Men visst är det roligare att gnälla lite än att ha koll på faktan?

  9. Janne
    Diabetiker, är du typ 1 eller typ2, eller bara en typ?
  10. Diabetiker
    Typ 1. Det är bara dåliga ursäkter för att inte ta tag i problemen, är man gruvarbetare året runt och inte kommer upp om somrarna varken helg, semester eller vardagar är det förståeligt att äta tillskott. Det gäller naturligtvis hela befolkningen, men de flesta gör inte anspråk på att vara renare än andra gällande liv och leverne. Nivåerna sjunker naturligt i kroppen fyller man på på sommarhalvåret så klarar man sig. Det gäller fortfarande att ta sig utanför väggarna, detta är tricket.
  11. Rozbet
    Diabetiker #202,
    Dessa påståenden kommer enbart från dig. Uppenbarligen så stör du dig på LCHF som koncept eller vissa av kommentarerna här, anledning - gissar jag - är att du verkar ha en grovt missuppfattat syn på vad LCHF är för något eller vad vissa kommentatorer menar.

    Du kanske inte förstod att jag skämtade i #198, jag kunde inte hålla mig för ditt inlägg tidigare var ganska lustigt faktiskt :)
    Dock har jag inte förstått om du verkligen menar allvar med dina inlägg eller om du vill retas lite, jag gissar på det första som sagt.

  12. Diabetiker
    God natt och tack för idag!
  13. Rozbet
    Diabetikern #210,
    Nu luktar det lite seriositet iaf :)

    Jag håller med om att folk skulle behöva hålla sig ute mera för att få upp D-vitamindepåerna, det är ju inte direkt naturligt att hålla sig i grottan/hyddan största delen av sig tid. Men det är ju inte så lätt alltid i dagens samhälle, om man inte jobbar som tex renskötare kanske. Även om vi skulle vara ute under vintermånaderna så kan det ju faktiskt vara så pass kallt att man endast blottar ansiktet, räcker det måntro?

  14. JAUS
    Om man skulle äta lika mycket fisk (sill) som åts förr här i landet, så behöver man inte tillskott men det är få som vill äta flera hundra gram fisk VARJE dag, då är en högdos D-vitamintablett i veckan ett utmärkt alternativ.
  15. Diabetiker,

    Jag är ute hela somrarna när jag inte arbetar. Jag tror ändå inte att den mängden D-vitamin som lagras in räcker för hela vintern, och föredrar det säkra före det osäkra. Det är väldigt felaktigt, menar du?

    Rozbet,

    Nej, det räcker inte. D-vitaminvinter på våra breddgrader från oktober-april, ungefär.

  16. molle
    Berit #186,
    apoteket hänger inte med i utvecklingen. Du har fått svaga piller, och behöver ta 5-10 st för att få lämplig daglig dos.
  17. Anders Skogberg
    Hej Doc!
    Det kan väl inte vara så att "D-vitaminbehovet" till stor del styrs av ekonomiska intressen såsom det är med Koesterol enligt Ravnskov?
    Jag bifogar nedan en länk till en artikel som Amy Proal skrivit.

    http://bacteriality.com/2007/09/15/vitamind

    Jag vore väldigt glad om du kunde kommentera artikeln och förklara felaktigheter slutsatser i den för oss "vanliga dödliga". Vad skall man tro på?
    Är LCHF-are sedan drygt ett år sedan, men vill inte bara ta allt för givet!

  18. Oj! Det där var verkligen tvärtom mot vad man hört hittills.
  19. Paul
    Anders, det var verkligen en intressant artikel..
    Nu blir man lite kluven.. fortsätta med D-vitamin eller tvärtom sluta med D-vitamin...
  20. Paul
    Anders. men artikeln handlar mestadels om D steroiden (tycker det låter bättre än vitamin-d :) ) och människor med kroniska sjukdomar. dessutom är MP väldigt ifrågasatt av många så jag tror att det krävs mer forskning krind detta innan man ska sluta med D steroiden.. Jag skulle vilja se forskning på grupper av människor som tar 4000 E av D steroiden regelbundet under 5 år mot grupp som inte tar det. insjukningsfrekvensen, värden mm.. eftersom de nämner att D är inte bra på lång sikt skulle man vilja se forskning som påvisar just detta. Artikeln har mestadels påståenden samt forskningsresultat utan några långvariga tester som faktiskt bevisar dessa påståenden.
  21. Paul
    http://www.ustream.tv/recorded/2332513 se denna. tar upp en del bra saker
  22. MP?
  23. Kamelen
    MP = The Marshall Protocol. Lite pseudovetenskapsvibbar över det, tycker jag nog. Bara en sån sak som att huvudpersonen envisas med att kalla sig Doctor Marshall för att ge större tyngd åt sina argument, trots att ämnet han har en PhD i är elektroteknik...
  24. Jaha! Jag läste tydligen inte långt nog. Tack.
  25. Rozbet
    Anders #217,
    Det var ett rejält mothugg mot vad man hört tidigare.
    Själv är man ju inte tillräckligt kunnig för att avgöra om det stämmer eller ej.
  26. Anders
    en artikel mot Marshall Protocol: http://stuff.mit.edu/people/london/universe.htm
  27. Lasse P
    Det var en mastig artikel men läsvärd.
  28. Anders #217,
    Marshall Protocoll har för mig ungefär samma vetenskapliga tyngd som Aqua Detox. Flumsnack med fina vetenskapliga ord alltså. Inte en enda publicerad studie stöder teorin såvitt jag kunnat hitta. Och "doktorn" bakom teorin är som sagt elektroingenjör, inte läkare.
  29. Lasse P
    Doc, vad anser du om artikeln i länken som står i inlägg #226?
  30. Lasse P,
    Jag tror inte många orkar sig igenom den. Mångordig, minst sagt, men den verkar vettigt skriven i övrigt.
  31. Anna Delin
    Enligt Wikipedia har Marshall doktorerat och avhandlingen handlade om insulinpumpar, så han har nog en viss bakgrund i fysiologi. Jag får intrycket av att han extrapolerat vildsint utifrån sina experiment med självmedicinerng av en ovanlig sjukdom, en sjukdom som dessutom självläker i många fall. Som Doc sagt, inga experimentella studier stödjer hans påståenden. Marshalls egen forskning på området inskränker sig till lite simuleringar, och det räcker verkligen inte. Vi kan nog fortsätta knapra våra D3 steroider :) i lugn förvissning om att det är bra.

    För övrigt är MP ett utmärkt exempel på vad anekdotisk "bevisning" och stark övertygelse kan leda till.

  32. Diabetiker
    Man skall inte haka upp sig på att han titulerar sig doktor. Det är så man gör i anglo-saxiska-germanska och även slaviska länder om man så skall beställa en pizza och är hedersdoktor så presenterar man sig som doktor.
  33. Lasse P
    MP verkar det vara lite "Ancel Keys" varning över
  34. Anders Skogberg
    Hej och tack för de kommentarer jag fått om MP! Gärna fler!
    Det är vad jag också konstareade att de vetenskapliga bevisen inte finns i tillräcklig omfattning eller inte alls. Skall gå igenom länkarna och "grotta" lite vidare i ämnet så får vi se om det kan leda till något. Jag har tyvärr lite ont om tid men en gör så gott en kan. Jag själv har varken tagit ställning för eller emot, men chokar inte med D-vitamin ännu.

    Nu får ni rätta mig men ingenjören Marshall har väl en nära släkting som hade något med konstaterandet att det är en bakterie som stökar till det med magsår och det tog ett antal år innnan det accepterades. Jag undrar om det är så att en del av "hans funderingar" hörrör därifrån.
    Vad som, liksom med LCHF, är mycket intressant är hur upplever "normalt funtade" människor som försökt förbättra sin livssituation metoderna såsom MP, LCHF osv och även resultaten av sitt ändrade handlingssätt. LCHF har också fått kämpa mot t.ex. "Sju mackor om dagen" länge och är idag på väg mot en acceptans. Hur är tankegångarna runt MP etc? Finns det delar som faktiskt stämmer? Det är väldigt enkelt att avfärda nytänkande utan att verkligen ge det en chans.

  35. Anders,
    det finns tusentals nytänkande teorier på nätet som aldrig lämnar flumträsket. Vanligen för att det inte ligger någon större sanning bakom. Därmed dyker heller inga vetenskapliga bevis upp.

    Där finns det redan en milsvid skillnad mellan LCHF och MP. Jag förutspår att den skillnaden lär bestå och vidgas.

  36. Berit
    Berit skriver:

    november 29, 2009 klockan 10:05
    Jag har köpt D-vitamin från apoteket. En tablett innehåller Colecalciferol vitamin D3 RDI 200 10 microgram = 400 IE.
    Du anger andra måttenheter Andreas och jag känner mig lite förvirrad av detta. Enl apotekets rekommendation så räcker en tablett dagligen.
    Tacksam för svar.

    Tror du Andreas att du kan svara på mitt gamla inlägg. Hittils har du nog inte sett det. Jag är intresserad av det din sida annonserar men vill veta vilka enheter Dvitamin du anger och vad Apoteket anger. skillnaden s a s.
    åter med vänliga hälsningar Berit

  37. Fia
    Berit, doc kan inte hinna svara på allt, men du kanske missade det svar du fick av Molle

    molle skriver:
    november 30, 2009 klockan 0:26
    Berit #186,
    apoteket hänger inte med i utvecklingen. Du har fått svaga piller, och behöver ta 5-10 st för att få lämplig daglig dos.

    Svaret på din fråga finns även i texten till inlägget som du kommenterar till:

    "Kosttillskott – Effektiv sätt att få i sig D-vitamin. Men äldre tillskott har oftast väldigt små doser, som 400 E. Det finns bra märken med 2000 E, se nedan."

    "Äldre rekommendationer
    Notera att officiella rekommendationer från Livsmedelsverket är föråldrade och otillräckliga. De baseras bara på vanliga kostintag. Men vi får istället det mesta D-vitamin från solen.

    Modern forskning visar att den gamla rekommendationen om 400 E dagligen knappast räcker för att undvika brist på D-vitamin (utan sol)."

    De som säljs på apoteket är baserade på de äldre och till viss del fortfarande officiella rekommendationerna - så apotekspersonalen kommer även att säga att 1 tablett är tillräckligt.
    Men det som hela inlägget ovan handlar om är att det kanske inte är tillräckligt.
    Du har ju även värdena i apotekstabletterna i din text översatt i måttenheten IE som Andreas skriver i - 400 IE

    mer från original inlägget:

    "D-vitamintillskott. Vad och hur mycket?
    Förslag på lagom dos (vid solbrist):

    Vuxna: 2 000 – 4 000 E dagligen (vissa rekommenderar än mer)
    Barn under 10 år: 1 000 E dagligen
    Ibland skrivs mängden i mikrogram (µg). 1 µg D-vitamin = 40 E.
    2000 E motsvarar alltså 50 µg."

    Så om du läst lite noggrannare och de svar du redan fått hade du sett svaret på din fråga redan fanns där.

    Så antingen tror du på de äldre rekomendationerna och då räcker en tablett per dag, eller så tror du på det som Andreas - doc skriver här ovan och då behöver du ta 5-10 stycken per dag av de tabletter du köpt.

  38. Berit,
    de officiella rekommendationerna om D-vitamin är föråldrade, jag skriver tydligt angående det i texten ovan.
  39. Emlan
    funkar det inte med vanlig torskleverolja? jag har en hel flaska i kylen (seven seas) det smakar inte gott men ifall det är bra tar jag det..
  40. Berit
    Tack så hemskt mycket, Du( Andreas ) har så många "kommentarare!" Det förstår jag att du behöver, för på denna sait är det rejäl kommunikation. Mia, Molle TACK. Jag har faktiskt bara focuserat på Andreas logga Andreas logga eller symbol. Alla inlägg är otroligt intressanta och ibland så måste jag absolut sluta sitta här och läsa därför att disken finns alltid kvar och julklappar som man måste ut och köpa osv... ;oD.
    Däremot blir det nog att köpa D-vitamin av högre koncentration.
    mvh Berit
  41. celia
    eftersom det verkar så omöjligt att få ta provet 25-OH-D för att kolla ev. D-vitaminbrist kanske någon i Stockholmstrakten kan tipsa om en vårdcentral där man kan få ta det provet.Man har ju fritt val av vårdcentral och dom är ju angelägna att få många listade på sin vårdcentral
  42. Anna Delin
    Prov är dyra och det tar lång tid att springa hos läkare. Därför tänker jag så här istället:
    Kroppen producerar max cirka 10 000 IE D3 per dag, sen stängs D-vitaminproduktionen av. Mer än 10 000 IE per dag ska man alltså rimligen inte ta. Systemet är dessutom antagligen anpassat så att man ska ha tillräckligt med D3 även om man inte får optimal soldos varje dag, så det kan vara lämpligt att lägga sig liten en bit under 10 000 IE. Dessutom får man ju lite D3 via maten. Själv tar jag 4000 IE - 6000 IE per dag nu, utifrån detta resonemang.

    Enligt en del forskning är det också viktigt att 25OHD-nivån är jämn, så det är antagligen bättre att ta en dos varje dag istället för en jättedos en gång i månaden.

  43. Doc:

    Ett tillägg till din kommentar om SLV:s (d.v.s. WHO's) rekommendationer för D-vitamin är att den siffran mig veterligt grundas mest på vad man tror vara bra nivåer för god benhälsa.

    Men när man satte de siffrorna hade ännu inte forskningen nått så långt inom andra områden och med kunskaper om hjärt- kärlsjukdom, autism, depression, diabetes och olika cancerformer där D-vitaminnivper tros spela roll kan man ju ana att rekommendationer enbart riktade mot skeletthälsan blir felaktiga.

    Måhända att man inte drabbas av rakitis men ens nivåer kan ju ändå vara ohälsosamt låga utifrån andra hälsoperspektiv.

  44. Nicklas,
    tack - jag uppdaterade texten lite.
  45. Siffe
    Min mamma undrar om hon vågar ta D-vitamindropparna hon nyss köpt. Hon har Hypertyreos och en systa i sköldkörteln (antagligen godartad). Hon går på mycket kortison och kan inte ta sin medicin mot bensörhet, Alendronat då hon inte tåler den. Alltså känns det superviktigt att hon får i sig D-vitamin, eller? Läste dock avsnittet om överaktiv bisköldkörtel och systa och undrade lite över detta. Vad jag förstod gäller det bara att kolla benskörheten ibland...? Å andra sidan är ju inte bisköldkörteln och sköldkörteln samma sak. Vill mest kolla innan jag rekommenderar henne att ta 2000 E.
  46. Siffe,
    bisköldkörteln och sköldkörteln är olika saker. Problem i sköldkörteln har ingen betydelse när det gäller d-vitamin.
  47. Siffe
    Okej. :-) Tack, då vet jag. Lite svårt detta. Man lär sig något nytt varje dag. Då meddelar jag grönt ljus i morgon.
  48. GoEd
    Siffe,

    Förutom Vit-D kan det nog också värt att överväga Vitamin K2 och magnesium tillskott för optimal effect mot benskörhet då dessa tre verkar samverka.

    Dock har jag ingen aning om hur dessa vitaminer/mineraler påverkar sköld- eller bisköldkjörteln så bäst att fråga doktorn innan hon startar.

  49. jonas
    hittade denna på kolozzeum, helt klart intressant där man undersökt höga stötdoser mot lägre varjedagdoser och fått samma resultat:
    http://jcem.endojournals.org/cgi/content/abstract/jc.2008-0241v1

    Conclusion. Supplementation with vitamin D can be achieved equally well with daily, weekly or monthly dosing frequencies. Therefore, the choice of dose frequency can be based on whichever approach will optimize an individual's adherence with long-term vitamin D supplementation.

  50. Pär
    Hej

    Och tack för denna sida! Har trots måttlig kost (tycker jag) och aktivt innebandyspel lyckats få en övervikt, antagligen pga stress och intensivt arbete. Jag är glad att jag hittade din sida med information som överensstämmer med min egen intuitiva känsla.

    Jag har länge varit skeptisk mot hälsobranschen men svängt om att det kanske finns en poäng med D-vitamin och fiskolja ändå, och börjat äta tillskott med dessa. Rent evolutionärt känns behovet av d-vitamin också logiskt med tanke på vår avsaknad av pigment här uppe. Dvs. att vår vita hud kunde vara en gynnad egenskap pga detta behov.

    Det har ju dock varit viss debatt kring d-vitaminet. Jag har för mig att Livsmedelsverket fortfarande försvarar sin rekommenderade dos. SSM står visst också fortfarande bakom dess gamla uppfattningar om att solen främst är något skadligt, och inte verkar backa heller. En kvart i solen räcker för d-vitaminets skull, enl. SSM, och det saknas poäng med mer. Jag gissar att detta motsvarar en normal dos enligt livsmedelsverket. SSM:s motsträvighet handlar väl iof främst om melanomrisken.

    Dessa myndigheters hårdnackade motstånd skapar dock viss osäkerhet om man verkligen vågar ta de höga doser som du förespråkar. Det har ju visat sig förr att det här med höga doser av sånt som man tror är ofarligt faktiskt kan vara hälsovådligt. Jag kommer ihåg studien på betakaroten som fick avbrytas när deltagarna fick livmoderhalscancer (istället för att skyddas mot detta). Frågan är alltså hur bombsäker du kan vara på ofarligheten i detta fall när det handlar om exponeringar under lång tid. Som läkare måste du ju vara hyfsat säker på din sak innan du kan börja komma med råd som frångår myndigheternas.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av