Colting vinner igen + Nyhetsmorgon

Colting

Jonas Colting och hans lagkamrat Gordon Byrn vann ”Sveriges tuffaste endagarstävling” Ö till Ö. Det var tredje segern i tävlingen för den lågkolhydratätande och stenålderstränande Colting.

Coltings nyhetsbrev / Runners World

Se Colting i TV4 Nyhetsmorgon tisdag kl 08:47

1 2 3 4 5 6

309 kommentarer

  1. Ove
    Raderat
  2. Lund
    Jag vill veta, finns det någonstans i världen forskning som tittar på människor som äter högfettkostsedan år tillbaka. Så hög fettandel att de kan sägas vara i ketos. Elitidrottare såväl som soffpotatisar och alla därimellan, kvinnor som män.

    Om det inte finns, hur kan man då tvärsäkert uttala sig om dessa icke-existerande högfettätare i ketos? eller de icke-existerande studierna/forskningen, för människorna som äter så finns.

  3. Björn Hammarskjöld
    #195
    Räcker det inte med att se vad som händer i befolkningen idag? Hur mycket övervikt, diabetes, hjärtsjuka och Alzheimer har vi fått sedan SLV fixade till sina kostråd med 60 E% kolhydrater? Det motsvarar 375 g kolhydrater per dag hos en normal man med 2500 kCal/dag. Det är 1,25 kg pasta eller ris om dagen eller 2,2 kg gammpotatis eller 3,75 kg nypotatis om dagen eller du får dricka eller infundera 7,5 L ”fysiologisk” 5 % glukoslösning om dagen .
    Vesti Nielsens Karlshamnsstudie gav högst 100 g KH och de som håller den kosten bland diabetiker mår fortfarande bra och håller den nya (-11,5 kg) vikten efter 44 månader och klarar sig från ”naturalförloppet” där 40 % av nyupptäckta diabetiker har dött inom 5 år efter diagnos (Läkartidningen 1998, s 5167). 50 % av diabetiker har ögonbottenskador inom 10 år (DCCT-studien).

    Se också http://www.diabetesincontrol.com/index.php?option=com_content&vi...
    där man i Kalifornien har funnit signifikant ökning av övervikt, fetma, hjärtsjukdomar mellan 2001 och 2009. Men slutsatsen att den fettbefriade och kolhydratrika födan är orsaken drar man inte.

    Kunskapen finns sedan förrförra seklet då kolonialmakterna skickade läkare till sina kolonier. Dessa läkare skickade brev hem med informationen att ursprungsbefolkningen mådde bra på sin ursprungsmat men att de fick västerländska civilisationssjukdomar som övervikt, diabetes, hjärtsjuka, cancer och Alzheimer snart efter att urinvånarna anammat den västerländska kosten. Se Good Calories, Bad Calories av Gary Taubes.

    Vi har kunskapen men vi vill inte lära oss något av kunskapen som finns.

    Vi är lika mycket allätare som vargen eller hunden, det vill säga inte alls. Hundar och vargar äter inte kolhydrater om det finns animalier.

    Vi har insulin för att skydda oss från de skador som kolhydraterna (=socker i alla dess former) annars skulle åstadkomma. Vi har kolhydrater som nödproviant om vi inte kan finna animalier.

    En björn är däremot allätare enligt din definition. Den äter ren animalisk diet på våren för att hålla sig slank och smidig så den kan para sig. Den äter kolhydrater som omedelbart omvandlas till fett för att göda sig inför vintern. Även grisen är en allätare och bonden vet hur man styr fettmängden hos grisen. Ge grisen SLVs kost med 60 E% KH (normal grismat enligt grisbonden) och grisen blir fet som en gris, ge protein och fett och grisen blir mager.

  4. Du tar verkligen inte till dig andras argument Björn. Att utifrån de studierna och skrifterna helt plötsligt sätta upp en gräns på 100 gram om dagen är rent felaktigt. Ni är så otroligt kritiska när det passar er. Bara för att SLV:s kostråd är felaktiga betyder inte att du helt plötsligt kan sätta en gräns på 100 gram om dagen och dessutom skylla alla sjukdomar på kolhydrater. Andra saker som kan vara delorsaker: Växtlektiner, olika ämnen i cerealier (gluten), felaktig fettsyrabalans i kosten, ämnen som stör hungerskänslorna, fruktos m.m. Sluta vara så förbannat enkelspårig.

    Vi är inte hundar eller vargar. Vi har utvecklats ur arter som till mycket stor del ätit växter, som aporna gör idag (ja, jag vet att de även äter lite animalier). Vi har gått mot mer köttätande, men vi är knappast utpräglade köttätare. Du har fortfarande totalt ignorerat att svara på större delen av mina argument. Varför då Björn? Är de för besvärliga? Här är de igen:

    Varför, Björn, har vi amylas i munnen?
    Hur kommer det sig att alla "naturfolk" har valt att äta BÅDE animalier och vegetabilier när de kunnat?
    Hur kommer det sig att folket på t.ex. Trobrianderna kan äta en kost baserad på sötpotatis och ändå vara vid god hälsa?
    Hur kommer det sig att vi har haft kvar färgseendet?

    Kan du sluta att totalt ignorera de argument som inte passar dig? Det är ju som att diskutera med en vägg, som att prata med en religiös fanatiker.

  5. Robert #187 och 204,
    Jag skulle vilja säga att de flesta naturfolk väljer bort vegetabilier om de inte måste äta dem då de inte har nog med (animalisk) mat.
    Alltså de som mår/mådde bäst.
    I t.ex. ”The Fat of the Land” av Vilhjalmur Stefansson pratar han om massor med olika naturfolk från eskimåer till aboriginer. Hans slutsats var att de folkslagen med optimal hälsa (inkl. inga hål eller andra problem med tänderna) åt ”all meat” och att det sedan var en gradvis förändring i hälsan beroende på mängden kh då han berättade om andra folkslag.
    Vi pratar väl inte heller om ”god hälsa” vi pratar väl om optimal hälsa? Det finns ju relativt många som har någotsånär god hälsa på kolhydratrik mat, men det har ju ingenting med om det är optimalt att göra.
    Hur många kolhydrater/dag tror du man kan äta och ändå ha tänderna kvar i fullgott skick ett helt liv?
  6. Nu har vi rätt godtyckliga begrepp här. Det är svårt att prata om något annat än avsaknad av civilisationssjukdomar. Vad är "optimal hälsa"? När man dessutom åker runt och observerar folk som t.ex. Price gjorde blir det godtyckligt, även om han såg en skillnad i karies där de som levde mycket av havet hade minst. Faktum kvarstår att det finns folkslag som lever av stora mängder kolhydrater och fortfarande är fria från civilisationssjukdomar, något som bekvämt ignoreras av en del.

    F.ö., var det "optimal" hälsa vi diskuterade verkligen? Du är väl den enda som har nämnt det ordet här?

    Hur säker är du på att de väljer bort vegetabilier? Har du kollat några antropologiska källor eller är det ren spekulation? Jag vet inte själv om det är så eller inte och väljer därför att inte spekulera inom ett område jag inte behärskar.

  7. Ett intressant utdrag från ”The Fat of the Land” av Vilhjalmur Stefansson:

    "What is to be said is only that even with medium cooking
    there appears to be left over, in fresh red meat or fresh fish,
    an abundance if not a superabundance of all the vitamins
    and of all the other factors necessary for keeping a man in
    top form indefinitely. If results contrary to this are obtained
    from experiments on guinea pigs, rats or chimpanzees, then
    it may be advisable to restrict the conclusions in each case
    to the animal from which these results were drawn"

    Så jag tror nog att det är precis tvärtom, precis som jag skrev ovan; Att vi kan klara små mängder kolhydrater också, men inte att det på något sätt skulle ge en enda fördel att göra det (utom att klara sig från svält). Min erfarenhet av att hjälpa människor är också precis likadan, ju mindr kh desto bättre.
    Sen inser jag också att det är skillnad på kh och kh men jag hittar inte en enda som ger någon fördel för våra kroppar.

  8. Jag menar att det mycket väl kan finnas massor med exempel på folk som har god tillgång till animalier men ädnå väljer en del vegetabilier.

    Ang. tandhälsan så har jag ingen aning och det har ingen annan heller. Det finns dessutom fler faktorer där än mängden kolhydrater.

  9. #206, Robert.
    207 var inte svar på din 206, bara så du vet... Vi höll på att skriva samtidigt.

    ....och de som inte åt några kh alls hade noll hål i tänderna.

    Du måste bedöma själv om boken jag nämnde var "antropologiska källor" eller "ren spekulation. Jag kan bara läsa ur

    Jag menar optimal hälsa, d.v.s. det bästa vi kan må p.g.a. hur vi äter. Ni har pratat om vad som är bäst för kroppen och du skrev "mår bra" på några ställen så jag är inte så säker på varför du måste märka ord.
    Jag är bara intresserad av att hitta motbevis mot det jag tror nu, vilket är att vi människor faktiskt är gjorda för att äta bara animaliskt och ingenting annat.

    Det framkom inte helt tydligt, jag håller med. Men det var vad Stefansson skrev i sin bok, att de inte äter annat än kött om de inte måste.

    Det kan absolut bli godtyckligt. Men om det jag läser stämmer exakt med annat jag läst och dessutom stämmer helt med mina egna erfarenheter, då blir det ju naturligtvis något jag tror är korrekt.

  10. #208, Robert
    Självklart det kan finnas det, men jag har ännu inte hittat lyckats läsa om någon som har varit carnivore som självmant gjort något annat.
    Det kanske är som vi idag, vi vet inte hur dåligt vi mår förrän vi får börja äta rätt mat.

    Jag vet inte heller men skulle verkligen vilja veta (tänderna). Jag vet bara att det är mycket små mängder kh. Och skall vi då prata om vad som är bäst för oss människor så är det i alla fall små mängder.
    Vad är det mer än mängden kolhydrater som gör nåt för att bryta ner tänderna?
    Och varför får just speciellt de fullständiga carnivore-folken inga hål alls?

  11. Miller
    Läs om aboriginerna. Helst nitade dom en känguru och grillade på plats. Annars åt dom en del växter och larver och sånt. Det mesta pekar ju på att man gör det som ger mest energi och kostar minst. Såklart bor man under ett mangoträd kan man ta det rätt lugnt- men sen blir man kanske lite dålig i kistan och till slut behöver man kött.
  12. Janne
    Alla naturfolk i hela världen - inklusive inuiter, aboriginer, samer och masaier - har ätit kolhydrater. Att som Mats Forsenberg skrika sig blå om något annat ändrar inte fakta. Jag förstår faktiskt inte att den här diskussionen fortfarande fortgår, när bevisen är så överväldigande. Och varför refereras det alltid till Stefanssons bok när det idag finns betydligt bättre böcker i ämnet, t. ex. Peter Ungars' "Evolution of the Human Diet: The Known, the Unknown, and the Unknowable"?

    Mats Forsenberg: du mår bra av att bara äta kött och fet. Alla gör dock inte det. Deal with it.

  13. Björn Ljuus
    Mats:
    Jag hittar tyvärr inga referenser online, men enligt Lars Bläckberg som är lektor i medicinsk biovetenskap i Umeå och har forskat kring amylas så är rollen för det amylas vi har i munnen väldigt begränsad - till den grad att man nästan kan bortse från det.

    Det skulle tyda på att vi kan äta ganska stora mängder stärkelse innan vi skulle få hål i tänderna.

    Här är Bläckbergs mejl om du vill skriva och fråga: lars.blackberg@medbio.umu.se. Han undervisar även för tandläkare så han kan säkert svara på din fråga :-)

  14. Björn Hammarskjöld
    #204
    Vi har amylas i munnen som de allra flesta djur för att kunna äta vissa sammansatta sockerarter, dock fungerar amylas inte på laktos.

    Vi äter animalier och vegetabilier av samma skäl som alltid, vi äter vad vi kan och vill äta. Den mesta födan är dock normalt animalisk.

    På söderhavsöar äter man fisk, ägg, höns, grisar samt kokosnötter förutom sötpotatis. Sötpotatis bjuder man långväga gäster på, det andra är bara vardagsmat.

    Se också vad Linné fann på sin lappländska resa att lapparna åt kött, fisk, ägg och fett och litet bär då det fanns. Andra växter åts inte.

    En bra fråga varför vi har ett trefärgat synsinne. Men där har jag inget svar.

    Du skriver: ” Kan du sluta att totalt ignorera de argument som inte passar dig? Det är ju som att diskutera med en vägg, som att prata med en religiös fanatiker.”

    Det verkar vara samma med dig.

  15. Det tror jag inte stämmer. Det beror nog på hur länge man tuggar och kanske på hur lättillgänglig stärkelsen är. Kommer ni ihåg när Litsfeldt spottade i ett glas potatismjöl utrört i vatten på TV? Nu var han lite torr i mun, så det blev inte så åskådligt som det var tänkt, men man kan lätt testa hemma.

    @Janne, man refererar väl till Stefansson därför att det är den enda man kan referera till. Man hoppar dock över den här biten:

    "The danger is that you may reason from this good health to a great longevity. But meat eaters do not appear to live long. So far as we can tell, the Eskimos, before the white men upset their physiological as well as their economic balance, lived on the average at least ten years less than we. Now their lives average still shorter; but that is partly from communicated diseases.

    It has been said in a previous article that I found the exclusive meat diet in New York to be stimulating - I felt energetic and optimistic both winter and summer. Perhaps it may be considered that meat is, overall, a stimulating diet, in the sense that metabolic processes are speeded up. You are then living at a faster rate, which means you would grow up rapidly and get old soon. This is perhaps confirmed by that early maturing of Eskimo women which I have heretofore supposed to be mainly due to their almost complete protection from chill - they live in warm dwellings and dress warmly so that the body is seldom under stress to maintain by physiological processes a temperature balance. It may be that meat as a speeder-up of metabolism explains in part both that Eskimo women are sometimes grandmothers before the age of twenty-three, and that they usually seem as old at sixty as our women do at eighty."
    http://www.biblelife.org/stefansson3.htm

    Jag tycker det är rätt intressant, för det stämmer mycket väl med vad t.ex. Diana Schwarzbein kommer fram till 50 år senare.

  16. Oj då. Första stycket ovan var en kommentar till Björn Ljuus inlägg.
  17. Janne
    "På söderhavsöar äter man fisk, ägg, höns, grisar samt kokosnötter förutom sötpotatis. Sötpotatis bjuder man långväga gäster på, det andra är bara vardagsmat."

    Var har du fått de uppgifterna ifrån?

    Och tycker du verkligen det är seriöst att hänvisa till Linné vad gäller samers matvanor? Linné, som menade att svalor övervintrade på sjöbotten?

  18. Björn Hammarskjöld
    #213
    Får jag påminna om att det finns sockerätande bakterier i munhålan som sänker pH och ger degeneration av emaljen? Så du behöver inte mycket amylas för att bryta ned sammansatta sockerarter, enzymet är mycket effektivt och till detta kommer alla våra mikroorganismer..

    Då vi inte äter ökar salivens pH och tändernas emalj kan öka på igen. Mer än 4 måltider om dagen ger tillräckligt med tid för syror att verka på emaljen så att saliven inte riktigt hänger med att reparera emaljen. SLVs rekommenderade grismat kräver minst 5 måltider per dag.

  19. "SLVs rekommenderade grismat kräver minst 5 måltider per dag."

    Kräver eller rekommenderar? Du skriver båda men de motsäger varandra. Viss finns en rekommenderad måltidsordning, en som jag själv inte tycker är bra eftersom den i princip bygger på att man ska äta på ett sätt där man alltid är sugen på något.

    Men det krävs absolut inte.

  20. Björn Ljuus
    >>Hemul, precis som du skriver så hänger det där förmodligen på skillnad på potatismjöl och broccoli vad gäller lättillgänglighet för enzymet. ;-)

    Edit>>
    >>Björn Hammarskjöld
    Vilket bakterieenzym då? Borde inte det vara amylas också?

    Du får gärna svara på mitt förra inlägg också :-)

  21. Janne:
    Diskussionen fortgår för att vissa är så inne på att kolhydrater är boven bakom allt att de inte kan acceptera någon annan förklaring eller att kolhydrater i måttliga mängder inte alls är farliga i sig. Det finns bevisligen folk som äter relativt stora mängder kolhydrater och ändå är befriade från civilisationssjukdomar, det betyder dock inte att vi ska äta stora mängder kolhydrater. Bara att de faktiskt inte är ett "gift".

    Björn H:
    "Vi har amylas i munnen som de allra flesta djur för att kunna äta vissa sammansatta sockerarter, dock fungerar amylas inte på laktos."

    Eh, nej, eftersom amylas är ett enzym som bryter ner stärkelse specifikt så fungerar det inte på mjölksocker. Poäng med detta uttalande? De allra flesta djur? Hunddjur (som din älskade varg) har t.ex. INTE amylas i saliven, bara så att du vet.

    "Vi äter animalier och vegetabilier av samma skäl som alltid, vi äter vad vi kan och vill äta. Den mesta födan är dock normalt animalisk."

    Håller med. Animalier har alltid varit nummer ett, men det betyder inte att vi är rena köttätare.

    "På söderhavsöar äter man fisk, ägg, höns, grisar samt kokosnötter förutom sötpotatis. Sötpotatis bjuder man långväga gäster på, det andra är bara vardagsmat."

    Källa på det? Vad jag har läst så stämmer inte detta ALLS, utan större delen av vardagsmaten på t.ex. Trobrianderna består av just sötpotatis och andra rotfrukter. Detta enligt de forskare som faktiskt har tagit sig tid att undersöka dessa kulturer, du får ursäkta om jag litar mer på dem än på någon som redan bestämt sig för att kohlydrater är ett "gift" och därför tolkar om allt han ser så att det passar in.

    "Se också vad Linné fann på sin lappländska resa att lapparna åt kött, fisk, ägg och fett och litet bär då det fanns. Andra växter åts inte."

    Det är klart de åt så, de lever ju i ett klimat som inte tillåter något annat. Vi har dock som art utvecklats på varmare breddgrader, också något som tenderar att ignoreras när det inte passar.

    "En bra fråga varför vi har ett trefärgat synsinne. Men där har jag inget svar."

    Därför att vi behövt det för att känna igen mogna frukter när vi utvecklades på varmare breddgrader, där sådana fanns tillgängliga större delar av året.

  22. "Jag vet inte heller men skulle verkligen vilja veta (tänderna). Jag vet bara att det är mycket små mängder kh. Och skall vi då prata om vad som är bäst för oss människor så är det i alla fall små mängder.
    Vad är det mer än mängden kolhydrater som gör nåt för att bryta ner tänderna?
    Och varför får just speciellt de fullständiga carnivore-folken inga hål alls?"

    Kolhydrater klibbar fast på tänderna och ger mat till karies som bryter ned emaljen, efter vad jag förstått. Price fann ju att även folk som åt stärkelse hade mycket lite karies, så uppenbarligen var det något mer som skyddade dem. Kanske en bakterieflora som höll mängden karies nere? De flesta bakterierna i munnen är ju "snälla".

  23. Thomas H
    RR nr 221

    Du skrev själv tidigare...
    "Vad är "optimal hälsa"? När man dessutom åker runt och observerar folk som t.ex. Price gjorde blir det godtyckligt, .."
    Det verkar även andra ha gjort. dvs glömt att nämna grisar och kokosnötter som torde ha ingått i den vardagliga födan, men är/var man lite fettskrämd så selekterar man nog bort det där på något sätt!

    Sickna bra och intressanta kommentar. - Mycket att läsa och ta till sig. Tack för det! ;)

  24. Lund
    Jag tror inte att färgseendet enbart beror på ett behov att igenkänna frukters färg, relaterat till mogenhet=ätlighet/ätbarhet.

    Färg signalerar så mycket mera, hos somliga arter könsmognad/brunst. Vissa saker är giftiga, trots att de är väldigt färglada. Grönska signalerar tillgång på vatten. Vissen, brunaktig växtlighet signalerar torka/svält. En mogen frukt "vill" väl ätas för att fröna ska kunna bajsas ut någon annanstans än där de intogs. Olika hudfärg, olika hårfärg skickar också signaler. Det finns säkert fler orsaker till olika färgskiftningar än det finns färger.

  25. Thomas: Ja, jag tror säkert att det kan förekomma underrapportering av fett och protein från vissa fettskrämda observatörers håll. Dock kvarstår det faktum att dessa folk odlar och äter stora mängder rotfrukter.

    Lund: Alla rovdjur som är färgblinda klarar sig alldeles utmärkt utan färgseende. Finns det utpräglade rovdjur med ett utvecklat färgseende? Jag tror att det är ganska vedertaget att vi och alla andra apor utvecklade färgseende för att ha koll på grönskan, speciellt i form av mogna frukter. Att vi från att vara färgblinda (vilket alla däggdjur var från början) skulle ha utvecklat ett färgseende för att känna igen olika hudfärger är lite långsökt, speciellt eftesom det går att se om någon är mörk eller ljus utan färgseende. Våra hudfärger (och antagligen hårfärger också) utvecklades dessutom eoner efter färgseendet. Ni gör tappra försök att bortförklara allt i vår fysiologi som pekar på att vi är allätare, men jag tycker faktiskt inte att ni lyckas.

  26. Ninnan
    Janne #217
    Linnés böcker har du inte läst så noga.
    Linné fann att befolkningen i norra Sverige hade fina muskulösa kroppar-animalisk föda, men i Skåne var många feta på grund av säd- kolhydrater.
  27. Björn Hammarskjöld
    #198

    *Ättikssyra är ingen ketonkropp.
    ++Alla fettsyror om 6 eller färre kolatomer kallas också för ketonkroppar eller flyktiga fettsyror.

    *Ketonkroppar bildas i levern, inte i fettväven.
    ++Ketonkroppar bildas där det behövs, framför allt i fettväv men även i njurar med många flera organ förutom levern. Se Jan Gullbergs utomordentliga bok från 1978, Vätska, Gas, Energi, eget förlag, tryckt hos Kiruna Tryck/Malmfältens Grafiska AB, sidan 618 ff.
    Här finns också den intressanta uppgiften att vid samma mängd glyceryltristearat och glukos så står det: ”Vid fullständig förbränning av glyceryltristearat bildas 2,8 gånger fler molekylet ATP än vid förbränning av lika stor massa glukos.”.

    *Jag visste inte att fettväv producerade extracellulärt ATP, men den som finns används som en signalmolekyl och fraktas inte in i muskelceller som du skrev. Dessutom nedgraderas den fort till ADP+AMP.
    ++Läs litet noggrannare och du finner att ATP kan kliva igenom cellmembranet.

    *Jag sa tydligen LCHF istället för lågkolhydratskost, men frågan står fortfarande kvar varför du anser att man kan sätta en arbiträr gräns mellan lågkolhydratskost och icke sådan men ej mellan en tränad och en icketränad individ
    ++Vi kan se en klar skillnad hos de som äter en högkolhydratkost och en som äter en lågkolhydratkost. 50-100 gram kolhydrater verka vara en bra, men det erkännes villigt, arbiträr gräns mellan låg- och högkolhydratkost eftersom vi inte ser så stora skador på befolkningen under 100 g kolhydrater. Sedan kommer givetvis frågan vad är en tränad individ? Är det någon som har tränat hårt på att sitta i soffan eller den som tränar inför Vasaloppet? Jämför gärna med djurvärlden igen. Lejonhanen måste vara vältränad och stark för att behålla sitt harem av honor. Lejonhanen nedlåter sig inte till att jaga, han vilar sig i form och skickar ut sina honor på jakt. Så var går gränsen mellan vältränad och soffpotatis? Sedan får du inte glömma att överviktiga soffpotatisar måste vara starka för att kunna förflytta sig och sin kroppshydda.

    #220
    Bakterier har en utomordentligt fin uppsättning enzymer som kan omvandla kolhydrater till ketonkroppar och därmed sänka pH till under 7,3 och därmed gnaga på emaljen. Vi glömmer ofta att emaljen är en levande vävnad som kan omsättas, hur skulle annars barnens tänder växa med barnets storlek?

  28. dez
    Att ursprungsmänniskan endast föredrog animalier och endast vegatabilier vid behov och att en kost bestående av endast animalier skulle ge bäst/optimalast hälsa motbevisas ju genom att läsa på en av LCHF:arnas favoritsidor.

    "The healthiest tribe that Price studied was the Dinkas, a Sudanese tribe on the western bank of the Nile. They were not as tall as the cattle-herding Neurs groups but they were physically better proportioned and had greater strength. Their diet consisted mainly of fish and cereal grains. This is perhaps the greatest lesson of Price's African research-that a diet of whole foods, one that avoids the extremes of the carnivorous Masai and the largely vegetarian Bantu, but incorporates both nutrient dense grains and seafood, ensures optimum physical development."
    http://habitation.westonaprice.org/traditional-diets/623-out-of-afric...

    "A number of studies report that honey, far from being a rare delicacy, contributed a substantial portion of the calories in many primitive diets. The Hazda of Tanzania, the Mbuti pygmies of the Congo, the Veddas or Wild Men of Sri Lanka, the Guayaka Indians of Paraguay, the Bushmen of South Africa and the Aborigines of Australia, all put a high value on honey and consumed it in large amounts. East coast American Indians consumed plentiful portions of maple syrup, and used it in the production of pemmican. Wild fruits and berries are incredibly sweet at the peak of ripeness, and can be preserved in various ways for consumption throughout the year. Fermented foods of the Eskimo are described as tasting as sweet as candy. Primitive man did not consume refined sweeteners, as we do, but neither did he neglect his sweet tooth."
    http://habitation.westonaprice.org/traditional-diets/627-caveman-cuis...

  29. dez
    Ninnan;

    Kosten som man åt i södra Sverige under Linnes tid var bland de mest ensidiga vi ätit inte konstigt att kroppskompositionen blev som den var då man knappt får i sig något fullvärdigt protein.

    "Det finns även andra argument än matrester i krukor för det, menar han. Utifrån skelettfynd har forskare räknat ut att invånarnas medellängd minskar efter vikinga­tiden. Järnåldersmänniskan var sannolikt betydligt längre än vad svenskarna var under stormaktstiden under 1600-talet och följande sekel. Under 1700-talet var människor som kortast. Först under 1800-talet går medellängden om järnåldersmänniskan. Enligt Sven Isaksson går det att förklara med kosten.

    - Järnåldersmänniskan åt mer likt det vi gör i dag. 1700-talskosten var däremot mycket mer ensidig, med jordbruksprodukter som bröd och gröt som dominerande näringskälla, säger han.

    De som bodde i Uppland under yngre järnåldern bedrev jordbruk med grödor som korn, havre, vete och råg. Från naturen samlade de växter som kvanne, hasselnötter, blåbär och lingon. På gården hölls gris, får, kor, häst och höns. Vilda djur jagades både för päls och kött. Fisk från hav och sjöar var troligen en viktig stapelföda. Honung användes som sötningsmedel.

    Genom att förlita sig på många olika näringskällor var hushållet inte lika känsligt för om skörden slog fel eller om jakten gick dåligt."

    http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/jarnalderns-folk-at-mer-varierat-a...

  30. dez
    Jaha Björn Hammarskjöld är här igen med sina feltolkningar om hastigheten på ATP syntetiseringen från fett respetive kolhydrater, där han tror det är mängden som är den avgörande faktorn.

    "The maximal rate of ATP resynthesis through the oxidayion of fatty acids derived from the hydrolysis of myocellular triacylglycerols is only 0.3 mmol per kilogram of muscle per second. The corresponding rate for the fatty acids derived from adipose tissue is even lower, just 0.2 mmol per kilogram of muscle per second, because the entry of these fatty acids to the muscle fibers is rather slow.”
    Förstår du fortfarande inte att "maximal rate of ATP resynthesis" är mmol per kg MUSKELMASSA per sekund.

    Du håller bara på och räknar bort dig när du på något sätt ska försöka räkna ut mängden syntetiserad ATP från triglycerider baserat på mängden fettmassa och på det sättet få fram en högre ATP produktion per tidsenhet.

    ATP syntetiseras i muskelcellerna och värdet "maximal rate of ATP resynthesis" baseras på hur mycket ATP varje substrat genererar per kg muskelmassa per sekund.

    "Fuel for oxidative metabolism. The two main fuels for oxidative metabolism in muscle are fat and carbohydrate. The maximum rates of ATP production from the two fuels differ, being about 100% higher for carbohydrate oxidation than for fat, i.e. 2.7 mmol ATP/s per kg dry muscle for carbohydrate (Jorfelt & Wahren, 1971) v. 1-4 mmol ATP/s per kg dry muscle for the maximum rate of fat combustion (Davies & Thompson, 1979).

    Another difference between the fuels is the time needed to reach the maximal ATP
    production rate, which is approximately 3 min for carbohydrate and approximately 30
    min for fat (Sahlin, 1986). The delay in maximal power production by fat is due to the
    fact that the main oxidative substrate consists of non-esterified fatty acids (NEFA)
    released from triacylglycerol (TAG) stores in adipose tissue and muscle. The release is regulated by the sympathetic nervous system (Have1 & Goldfein, 1959), with a gradual increase in epinephrine release during continuous exercise"

    Fuel selection, muscle fibre
    Proceedings of the Nutrition Society (1995), 54,107-121

    Likaså kan man se på värdena ovan som är baserat på mmol ATP/s per kg torr muskelmassa som är 2,7 mmol ATP/s per kg muskelmassa för kolhydrater (glykogen) och 1,4 mmol ATP/s per kg muskelmassa för fett (triglycerider).

    Vilket är helt jämförbart med värdena från tabellen där värdena baseras på "wet weight", vilka var 0,5 mmol ATP/s per kg muskelmassa för glykogen och 0,3/0,2 mmol ATP/s per kg muskelmassa för triglycerider.

    Omvandling av "dry weight" till "wet weight" sker genom att dela "dry weight" värdet med 4.

    2,7/4= 0.675

    1,4/4= 0.35

  31. dez
    Vidare...

    Likså förstår jag inte hur du ska kunna generera ATP i en hög hastighet från triglycerider ursprugna från fettväven då högintensiv träning leder till att blodkoncetrationen av fettsyror sjunker pga minskad blodgenomströmning i fettväven vilket gör att fettsyrorna inte kommer ut i cirkulationen.

    "Finally, hard exercise drives the fatty acid concentration in the plasma below baseline and keeps it there. The main reason is a serious decrease in the blood flow to adipose tissue because of vasoconstriction, which prevents fatty acids from appearing in the circulation. The decrease in the blood flow to adipose tissue, along with the decrease in blood flow to the viscera, counterbalances the increase in the blood flow to the exercising muscles."
    Exercise Biochemistry - Vassilis Mougios

    Men visst Björn, du kanske tror man vinner några tävlingar genom att ligga på en intensitet av 50-60% av Vo2max för att maximera frisättningen av fettsyror.

    Sen kommer en till sista citering om du nu tror att det är mängden fettmassa som avgör hastigheten på ATP-syntetiseringen.

    "The maximal rate of ATP resynthesis through the oxidayion of fatty acids derived from the hydrolysis of myocellular triacylglycerols is only 0.3 mmol per kilogram of muscle per second. The corresponding rate for the fatty acids derived from adipose tissue is even lower, just 0.2 mmol per kilogram of muscle per second, because the entry of these fatty acids to the muscle fibers is rather slow. As a result, fatty acids cannot support hard exercise. In contrast, they are the major source or significant source of energy in light and moderat-intensity exercises."
    Exercise Biochemistry - Vassilis Mougios

  32. dez #228, 229 Mycket intressant, tack för de länkarna. Det kanske kan vara intressant läsning även för dem som ser våra förfäders kost som uteslutande animalisk.
    Att de hade förstånd att ta vara på bär och andra kolhydratrika växter, t.ex genom konservering i fett.
  33. Janne #212,

    Jag vet inte om det är jag eller du som ”skriker sig blå”. Enligt massor med dokumentation jag läst så gör de precis som jag skrev ovan, de äter annat då de måste. Om ditt är mer rätt än mitt vet jag inte, men tydligen vet du säkert att det du säger är rätt, men varför i så fall? Jag försöker få reda på vad som är rätt och jag blir ju inte mer övertygad om att min teori är fel på det sättet och med de argument du lägger fram direkt.

    Varför är Peter Ungars bok bättre?

    Vad jag äter eller inte äter har väldigt lite att göra med om jag vill ha reda på vad vi egentligen, för bästa hälsa, skall äta så jag förstår inte heller riktigt vitsen med att blanda in det.

    Björn Ljuus #213,
    Tack, har redan mailat honom och väntar nyfiket på svar :)

    Hemul #215
    Det du kopierade in har jag läst och har också för mig är anledningen till att Dr. Lütz, Dr. Kwasniewski m.fl. försöker ligga så pass högt i kh att man inte kommer i ketos. Det är också det jag hittills sett som det största ”hotet” mot min teori. Problemet är lite hur han skriver det och att det faktiskt finns alternativa förklaringar (som absolut inte behöver vara rätt) som gör att jag inte kan veta säkert utifrån just det.

    Skall läsa om Diana i morgon..

    Robert #225,
    Jag vill verkligen bli övertygad av dig om det skulle vara så att vi verkligen är allätare. Men jag ser inga argument alls ännu från dig. Det bästa jag sett hittills var från hemul. Men detta med färgerna har jag svårt att förstå att det bevisar någonting alls överhuvudtaget åt vilket håll som helst.

    Dez #228,
    Jag har aldrig lyckats läsa om t.ex. dessa Dinkas i detalj, har inte hittat något om det. Det är som det står på samma sida men om Bantus, ”Many investigators have mistakenly claimed that Bantu groups consumed no animal products at all”. Man vet för lite både om Dinkas och de andra folken för att bilda sig en uppfattning om vad som är kost och vad som är annat i deras miljö.

    Angående den andra länken så är det ju rätt svårt att veta hur bra eller dåligt de
    mådde efter att ha ätit efter att honungen bestod av en del av kalori-intaget...

  34. Mats: Det var tråkigt att du inte tycker att det räcker för att bli övertygad. Jag anser att argumenten för att vi är allätare verkligen är oerhört mycket starkare än de för att vi är köttätare och det håller nog cirka 99,99% av världens antropologer, biologer, medicinare och så vidare med mig om (de kan naturligtvis ha fel allihop och Barry Groves rätt, men jag betvivlar det). Om du vill läsa mer om det rekommenderar jag kanske att du ströläser lite arkeologi och antropologi? Även biologi kanske (borde finnas typ "jämförande biologi"). Tror inte att populära kostboksförfattare är de främsta auktoriteterna här.
  35. Janne
    Mats Forsenberg: anledningen till att jag tar upp vad du äter beror på att om du åt högkolhydratskost och mådde bra av det skulle du inte argumentera lika hårt för LCHF som du nu gör (Visst, säg emot om du vill, men vi vet båda att det ligger till så).

    Vad gäller Stefansson vs. Ungar så skulle jag vilja uttrycka det så här: där Stefansson använde sina ögon så attackerar Ungar ämnet från en rad olika håll med hjälp av experter inom olika områden, och med modern teknik och moderna metoder. Ungar borrar sig tillbaka i historien med hjälp av arkeologi, primatologi, paleontologi, mm. på ett sätt som Stefansson aldrig kunde komma i närheten av. Vad gäller nutida naturfolk så råder ingen tvekan om att alla äter kolhydrater. Det är ett obestridligt faktum. Det Ungar gör är att visa att vi genom hela historien har ätit kolhydrater från växtriket, i mer eller mindre mängd.

  36. Janne: Det stämmer helt och fullt. Anledningen till att så många här argumenterar för att människan skulle vara köttätare till skillnad från allätare är att de själva mår bättre när de äter lchf. Då börjar man i fel ände och det innebär tyvärr att man lätt väljer att ignorera forskning som inte passar och höja forskning som passar till skyarna. Samma sak som fettskrämda dietister tenderar att göra.
  37. Miller
    Amylas i saliven:
    Kor har tydligen inte heller Amylas i saliven (om min googling stämmer) så vad bevisar det att Vargar inte har det?

    Färgseende:
    Det är en fin teori att vi har färgseende för att kolla mogna frukter, men jag hittar ingen vetenskap om det på nätet. Idéen verkar vara lanserad av en psykolog.

    (övrigt: själv älskar jag grönsaker/växter och äter massvis med socker när det ingår i glass eller kaffe. )

  38. Lund
    Robert, nu underskattar du människor. Jag tolkar dig vara överlägsen i attityden.

    Det är också grandiost att påstå att du vet att människor vill ursäkta och motivera sitt eget ätande med att "för att de (gör de det?) mår bra" av en viss föda, så påstår man att den är urtsprunglig och naturlig.

  39. Solguden
    #228 & 229 Mycket intressanta länkar. Som vanligt. Tackar! Studier säger så mycket mer än olika personers tyckande och tänkande.
  40. Björn Ljuus
    227:

    Björn, du får gärna ge en länk på att ättiksyra skulle vara en ketonkropp eftersom att det överallt där jag läst står att ketonkroppar är "acetone, acetoacetic acid, and beta-hydroxybutyric acid".

    Det står inte det papperet om extracellulärt ATP som du länkade till att ATP från fettväven går in i muskler. Det som dock står är att ATP snabbt bryts ner till AMP. Det står också att ATP är en signalsubstans extracellulärt. ATP kan inte diffundera över cellmembran så du får gärna visa på vad den påstådda transportören heter. Det duger inte med "du får läsa lite djupare" utan ge mig en länk.

    Sen vill jag ha en länk till någonstans där det står att fettväv kan producera ketonkroppar som kan användas av resten av kroppen.

    Du svarar inte heller på varför man inte kan ha en arbiträr gräns på vad som är en tränad eller otränad människa (inte lejonhane), men man kan ha en för lågkolhydratkost.

    Jag frågade inte heller om en utläggning om hur fina bakteriers stärkelsenedbrytande enzymer är, utan vad enzymet hette. Dessutom så verkar det som att man kan äta en högstärkelse kost utan karies, så länge man utesluter socker.

    Här har du lite länkar så länge:
    Om ketonkroppars namngivning och ketogenesis lokalisering till levern.
    Guton & Hall "medical physiology"
    Barnes & dominiczak "Medical biochemistry"
    http://users.humboldt.edu/rpaselk/C431.F01/C431Notes/C431n07Dec.htm
    http://www.unisanet.unisa.edu.au/08366/h&p2fat.htm#ket_body
    http://library.med.utah.edu/NetBiochem/FattyAcids/10_1.html

    Om stärkelse och karies:
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11021636

  41. Solguden
    #230 och 231

    dez> Ja, tyvärr är det så att Björn Hammarskjöld kör samma race åter igen. Jag kan dock inte längre se det som feltolkningar utan det verkar snarare handla om ett medvetet försök till vilseledande.

    Den här gången har han dock också en ny angreppsvinkel. Istället för att räkna så mycket med fel enheter och reaktionshastigheter, som du ovan återigen tydligt har förklarat hur fel det blir, har han nu också lagt till följande:

    Så genom att äta en lågkolhydratkost så tränar jag fettvävnaden att producera inte bara ättiksyra utan även ATP och ATP kan även produceras extracellulärt för transport in i muskelcellerna.

    För att försöka bortförklara sina tidigare räknefel/tankevurpor kanske (?) menar han nu att fettvävnaden verkligen producerar ATP som kan transporteras (hur?) ut från fettcellernas mitokondrier, genom fettcellmembranen, transporteras som fria ATP till muskelcellerna, in genom deras cellmembran och användas i muskelcellernas arbete. Och allt detta i en så hög hastighet så att det inte bara kompensera utan också överträffa glykogenförbränningen.

    För en elitskidåkare skulle det väl innebära en ATP-transport på flera tiotals, kanske hundratals kilo, hur nu det skulle gå till. För att inte tala om nedbrytningsprodukterna ADP, AMP och fosfatgrupperna som då skulle behöva transporteras tillbaka återuppladdning i fettcellerna (?), (eller var menar du att de skulle ta vägen annars, Björn?

    Björn Hammarskjöld > Källa på det? Länk, tack!

  42. #233 @Mats

    Vad är det som är "din" teori?

  43. Solguden
    För att underlätta citeringen av text kan ni använda följande instruktion som jag nu hittat igen.

    När man citerar så lägger man det inom blockquotes, dvs du skriver:

    samt

    men utan mellanslag och med texten som ska citeras inklippt emellan där ordet samt nu står.

  44. Erik Kilborn
    Björn Ljuus,

    Jag har också reagerat på Björn Hammarskjölds högst privata definition av vad ketonkroppar är. Konstigt att ingen annan reagerar. Ingen som kommenterar här läser näringsfysiologi särskilt noga eller? Det är just acetoacetat eller beta-hydroxibutyrat som hjärnan tar till sig och skickar in i citronsyracykeln, och inget annat. Den traditionella förklaringen är att det bara är dessa ketonkroppar och glukos som förmår sig ta förbi blod-hjärnbarriären (naturligtvis finns det de som ifrågasätter detta, men lik förbannat kan hjärnan bara ta till sig glukos eller dessa ketonkroppar).

    Båda blir till vad Björn Hammarskjöld kallar för ättiksyra (acetyl-CoA). Men Björn Hammarskjölds prat om "ättiksyra" mörkar det mest väsentliga, nämligen hur det transporterades till hjärnan. ALLT blir till "ättiksyra" i någon fas av citronsyracykeln, det är en truism. Men att säga att hjärnan äter "ättiksyra" är lika godtyckligt som att säga att hjärnan äter bacon. Hjärnan "äter" ATP såvitt jag kan se, det är slutmålet; så energin tas upp.

  45. Miller: Kor äter gräs, de behöver alltså inte amylas då amylas bryter ner stärkelse och inte cellulosa. Kors matsmältning sker dessutom till största delen genom bakterier. Kon maler sönder gräset och bakterierna sköter resten, typ. Amylas finns antagligen i vår saliv då vi under evolutionen ätit stärkelserika rötter och liknande. Du kan läsa mer om vad amylas, stärkelse och cellulosa är på wikipedia.
  46. Färgseendet... Jag har bestämt för mig att det finns en tes om att vi utvecklat färgseendet just för att bättre kunna urskilja ätbarheter i naturen. VIlket också skulle vara en förklaring till varför kvinnor generellt har ett något mer utvecklat färgnynsseende än män då kvinnorna var de som letade växter medan männen jagade. Var jag läst detta minns jag tyvärr inte.
  47. Kenneth Johansson
    Däggdjur i allmänhet ser två färgkomponenter, grönt och blått. Apsläktet ser en tredje färg, rött. Fåglar samma som människor.
  48. Lund
    Ja, inte lär rovfåglar behöva se rött, blått, frönt och UV-ljus för att hitta mogna frukter.
  49. Lund: Men dåså, då är kolhydrater ett gift för människan då :)

    Fåglar utvecklades från andra anfäder än däggdjuren. Däggdjursanfäderna var från början nattlevande och saknade därför färgseende. Sedan utvecklade apor, men ej de flesta andra däggdjur, färgseende. Varför? Den mest logiska förklaringen är fruktätande, men kom gärna med andra förslag. Kanske för att känna igen frukter så att de undvek dem eftersom kolhydrater är så giftiga? :D

  50. [ Robert, nu underskattar du människor. Jag tolkar dig vara överlägsen i attityden. ]

    Det är inte min mening isf.

    [Det är också grandiost att påstå att du vet att människor vill ursäkta och motivera sitt eget ätande med att "för att de (gör de det?) mår bra" av en viss föda, så påstår man att den är urtsprunglig och naturlig.]

    Det är samma beteende som t.ex. veganer har. Jag förstår inte riktigt vad du menar med det du skrev efter kommat dock, kan du formulera om dig? Det blir en lite konstig meningsuppbyggnad här. Menar du att människor också påstår att det de äter är naturligt eller vad?

1 2 3 4 5 6

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg