Colting i stenåldersform på MDA

Colting2

Vill du ha en kropp som Jonas Colting, 37, att springa i soluppgången med? Satsa på stenåldersinspirerad träning och kost (ja: mindre kolhydrater, mer fett och protein).

Läs mer i ett nytt inlägg på den utmärkta sidan Marks Daily Apple.

Behöver du energi till träningen? Dumpa gärna sockerspäckade chokladkakor med färgglada omslag fyllda av sportiga ord. Colting har ett nyttigare förslag: hemlagade kokosbollar.

Mer om och av Colting på Kostdoktorn.

1 2 3 4 5

227 kommentarer

  1. Björn
    #99
    Tillfört glukos måste vi alltid göra oss av med eftersom det är giftigt. Vi har inte mer än 3-6 g glukos i blodet normalt. Har vi mer glukos i blodet kallas det diabetes.

    Det finns en reserv av glykogen på omkring 0,5 kg * 4 = 2 000 kcal vid aerob förbränning. Vid anaerob förbränning ger det 1/19 eller 105 kCal.

    Åker du Vasaloppet räcker glykogenet fram till Evertsberg, halvvägs. För att ta dig i mål måste du bälga i dig 5 L blåbärssoppa. Har du en 5 L stor urinblåsa?

    Använder du fettförbränning så har du mer än 100 gånger så mycket energi tillgängligt. Och den energin är snabbare tillgänglig eftersom det finns så mycket mer fett, omkring 30 gånger mer viktmässigt och 67 gånger mer energimässigt.

    Så den som kan sin fysiologi finner att vi är mycket bättre på att utnyttja fett som energikälla jämfört med glukos.

    Fett kan du äta tills du är mätt och det är helt oskadligt. Upp till 90 E% fett i maten är helt oskadligt, se på naturfolk som äter fettrikt mat.

    Glukos måste du alltid få ut från blodet, annars dör du. Därför stänger vi av fettnedbrytningen med hjälp av insulin då vi får i oss även så små mängder glukos som 10 g, AcCoA från fettet konkurrerar med AcCoA från glukos och hämmar alltså nedbrytningen av glukos, därför måste alla kompetitiva energikällor stängas av tills glukosen är slut.

    Med aerob förbränning utgör fett >99 % av den totala tillgängliga energin jämfört med glukos.

    Välj själv, jag vet vad jag har valt.

    Physiology rules!

  2. Mike
    Men Björn, nu har du väl lite bråttom?? Kroppen använder ju inte enbart antingen glukos eller fett under fysisk aktivitet. Kroppen använder de båda energikällorna samtidigt, bara olika procentuell fördelning beroende på hur hårt du tränar/tävlar.
  3. Ni för väldigt avancerade resonemang, grabbar. Jag har ingenting att tillföra där och är dessutom tveksam till idén att tolka verkligheten via ofullständigt kända mekanismer. Men jag tycker att ni bör få in mjölksyran i resonemanget. Jag har fått hundratals mail från flitiga motionärer som påstår att de inte får mjölksyra längre, alternativt hämtar sig mycket snabbare än förut från den.

    /SSS

  4. Morten
    I boken Pelsjegerliv fra 1931 beskriver Helge Ingstad den kosten han spiste sammen med indianere i flere år. Den er kort fortalt EKSTREMT karbohydrat fattig. Og den skapte mennesker med superhelse. Sikker var det flere faktorer også, mindre stress, mindre forurensing, men såklart har kosten mye å si. Kroppen har en stor evne til å produsere karbohydrater, og det er krisemat, mens fett er noe vi er genetiskt bygget for å spise. Det finnes en mengde undersøkelser, bl.a. fra Cambridge universitet, gjort av Taylor, på at LCHF bygger mitokondrier. Men det var liten forskjell fra en diett med 10 % karbo til 70 % karbo. Den som gjorde utslaget, var en diett der kun 0 - 2 % var fra karbo og 80 - 85 % fett.

    Det er bare å google, men det er ganske store undersøkelser.

  5. JAUS
    #56 Vi behöver inte äta mättat fett kroppen bildar det själv, men eftersom det är ofarligt så kan man lika gärna äta det.
  6. CharlotteTheOriginal
    Varenda gång jag talar om att jag inte äter pasta, mjöl etc så får jag alltid frågan "hur får du i dig kolhydrater då?".....genom allt annat, svarar jag. Trevligt att Jonas påpekar att Low carb inte är noll carb som många tror.
  7. Björn
    #102
    Ju hårdare du anstränger kroppen desto mer fett använder du och glukosen bara stänger av fettnedbrytningen om blodglukosen stiger det minsta och så får du en försämrad funktion av kroppen. Socker är både långsammare och mindre än fett.

    Läs fysiologi av den gamla stammen, inte modernt strunt som har förläst sig på "vetenskapliga" undersökningar. Glöm sedan inte heller Taubes, han tänker helt rätt och han väljer referenser som går att lita på.

    Physiology rules!

  8. JAUS
    Vissa mår faktiskt bättre av "no carb" (diabetiker bl.a.) och att då kalla dessa för talibaner och extremister är rent ut sagt oförskämt. Folk får lägga kolhydraterna på en nivå som passar dem, om de mår bäst på inga kolhydrater alls så låt dem äta så, så länge de får i sig all näring de behöver.
  9. B-A
    #107
    Konstigt att du inte vill dela med dig att dessa "pålitliga" referenser. Som vanligt väljer du att inte svara så bort du möts av riktiga korrekta referenser och folk som faktiskt är kunniga inom biokemi, nutrition och fysiologi.
  10. Mike
    #107
    Men snälla nå'n. Vart får du allt ifrån?
  11. Björn
    #119, 110

    Ganong m fl.

  12. Mike
    Och de säger att ju högre intensitet man håller desto större andel energi från beta-oxidationen?
  13. Taliban är i sammanhanget givetvis menat med glimten i ögat...Det ska självklart inte tas i bokstavlig mening. Och det avser bara folk som diskuterar idrott i den här tråden.

    Vad jag menar med det är individer som sätter en större ära i att fullfölja en kostfilosofi i motionssammanhang, än att tävla så fort de kan, även om det inte är optimalt ur ett prestationshänseende bara för att kunna slå sig för bröstet o säga att "det här gjorde jag på bara vatten och no-carb" även om det tog de två timmar längre än om de också maximerat sina kolhydratdepåer och stimulerat fettförbränning under lopp genom tillfällig kolhydratsupplementering.

    Den typen av LCHF-extremism möter jag ibland och finner löjeväckande, såvida man inte tror att man får ett pris efteråt för att man vann no carb-klassen i loppet.... men tyvärr finns det ingen sådan klass.
    Eller om man inte bara nöjer sig med att fullfölja, oavsett tid, vilket givetvis är helt OK, men då pratar man om något helt annat.

  14. Björn
    #113

    Jag säger bara Björn Ferry.

    Jonas, du kan inte stimulera fettförbränning genom en tillfällig kolhydratsupplementering. Det enda som händer är att P-glukos ökar som stimulerar insulin som blockerar fettförbränning.

    Alltså saboterar du för dig själv genom att kasta den fina, rikliga och effektiva fettförbränningen på sophögen för att försöka bli av med de där toxiska kolhydraterna.

    Hur mycket kolhydrater menar du med "tillfällig kolhydratsupplementering"? Betänk att du måste dricka 19 gånger mer vatten än glukos (=5 % glukos i vattenlösning)

    Physiology rules!

  15. Mike
    Gott, Jonas, kan bara hålla med. ingen här (tror jag) betvivlar att man både kan springa 100 m häck eller ta sig fram 42195 meter till, fots. Det jag betvivlar är att man på no-carb kan hålla lika hög intensitet som en person som inför och under tävling använder sig av de goda egenskaper som då kolhydrater har. Att använda sig av low-carb som ett sätt att trimma kroppen kan säkert vara en bra metod (som B. Saltin skriver om). Jag tror heller inte att en person som inte har för avsikt att tävla och käka rekordtider har samma kolhydratbehov som en medaljjägare.
  16. JAUS
    #113 Våra förfäder hade inga klockor, de behövde inte springa fort utan endast långt. Det räckte med att de sprang i en takt som gjorde att bytena kollapsade av utmattning, de var fettförbrännare därmed.

    Det är skillnaden mot dagens samhälle, där motion är ett "tvång" och handlar om tidbrist och stress inte om att ha kul och njuta av motionen. Det ska vara roligt att motionera först och främst, resten kondition, välmående etc, kommer sedan automatiskt.

  17. Mike
    Björn, hur äter Björn F strax inför ett lopp? Dessutom så sa många tidigare "jag säger bara Jonas Colting" innan han själv beskrev hur hans kostvanor verkligen såg ut.
  18. B-A
    Ärligt talat björn, tycker du inte själv att det här är lite löjligt? Du är läkare och fil lic i biokemi men vägrar ge korrekta källhänvisningar när folk ber om det. Konstigt att det klagas på Mai-lis hellenius och SLV när dessa gör luddiga hänvisningar men du ser inga problem med att göra likadant själv?
  19. Mike
    Jag vill hemskt gärna se källhänvisning till studier som visar att fettet "skapar" energi snabbare än kolhydrater (glukos).
  20. Björn
    #118

    Suck!

    Att ge en korrekt källhänvisning är inte svårt. Läs Ganong, Taubes och Groves. Men jag vill inte vara din understrykningspenna, den får du faktiskt stryka under med alldeles själv, annars lär du dig nog inget.

    Var litet kritisk då du läser "vetenskapliga" artiklar, kolla alltid vem som har skrivit och vilka jävsdeklarationer det finns. Kolla sedan om abstract stämmer med resultaten och diskussionen. Har man blandat in relativa skillnader så kolla igen vad absoluta skillnaderna är. Kolla sedan om resultaten stämmer med gammal hederlig fysiologi och biokemi, den forskning som gjordes med möda, svett och tårar fram till för senaste kvartscentenniet.

    Kontrollräkna beräknade värden och tänk själv.

    Då finner man att SLVs 72 referenser angående mättat fetts farlighet talar 10 för att mättat fett är nyttig, vissa studier handlar inte ens om mättat fett och så vidare. Möjligen kan två av SLVs referenser stödja hypotesen att mättat fett är farligt men 70 stödjer inte SLVs fettfarlighetsdogm.

    Claude Marcus som tog med en referens om listeriabakterier i korvsmet i stället för fettets farlighet.

    Hur kan SLV sedan tolerera att nyfödingar får äta bröstmjölk med 56 E% fett? Hur kan SLV tolerera att vi kan göra mättat fett av kolhydrater? Hur kan SLV tolerera att vi kan göra enkelomättat fett av mättat fett?

    Hur kan Socialstyrelsen överta SLVs kostråd för diabetiker där sjukvården ska rekommendera 60 E% kolhydrater för att kompensera för de mediciner inklusive insulin som sjukvården skriver ut för att sjukvården ska kompensera för sin egen rekommendation om 60 E% kolhydrater för att kompensera för de mediciner inklusive insulin som sjukvården skriver ut för att sjukvården ska kompensera för sin egen rekommendation om 60 E% kolhydrater för att kompensera för de mediciner inklusive insulin som sjukvården skriver ut för att ......

    Samtidigt rekommenderar Socialstyrelsen sedan den 16 januari 2008 att lågkolhydratkost är enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Och de diabetikerna behöver sedan nästan inga mediciner.

    Hur kan en myndighet ge två så diametralt skilda budskap? Schizofreni brukar det kallas inom psykiatrin.

    Så läs din Ganon, Taubes och Groves, de är faktiskt ögonöppnande böcker om man är vaken.

  21. Henrik Andersson
    Jag drar till med en vild gissning om att Björn inte har en susning om vad han pratar om, i praktiken. Det sägs ju även att Björn F äter 15 E% kolhydrater, det blir ju några gram det på ca 5000 kcal om dagen... eller? Dessutom tokchansar jag på att Northug, som vann femmilen igår inte drack grädde som sportdryck, troligen inte heller Johan, Marcus eller Anders för den delen heller.

    Varför skulle det inte gå att träna upp sin fettförbränning med kolhydrater i systemet? Jag cyklade 7 dagar i sträck fem timmar om dagen i tävlingstempo fullsmetad med kolhydrater utan att vägga en endaste liten dag. Hur är det möjligt? Det ska ju inte gå enligt Björn! Inte behövde jag stanna för att gå på toaletten heller, inte någon gång under de sju etapperna, trots ett rikligt inmundigande av kolhydratlösning. Men vänta, glömde Björn bort att vi faktiskt utsöndrar vätska genom huden under ansträngning!? Fast det är kanske inte lätt att förstå för en som inte testat?

  22. Mike
    Björn, hur kritisk har du själv varit? Att "få energi" från fett går snabbare än att då det från glukos...? Jag tror att du är Frank eller så driver du bara med oss.
  23. Jag tycker diskussionen har urartat till plattityder.
    För det första ska man som sagt inte använda konditionsidrottare på världsnivå som några relevanta exempel till hur medel-svensson bör äta.
    För det andra så ska man inte heller blanda ihop vad dito idrottare äter under sin träningsvardag (LCHF = bra!) och under tävling (kolhydrater = bra!)

    Jag kan absolut GARANTERA att ingen atlet som vinner OS- och VM-medaljer i konditionsidrotter startar loppen utan maximala kh-depåer (därmed inte sagt att man kh-laddar i typisk bemärkelse) och inte heller finns det någon som med tävlingstider över +60 min inte dricker ngn form av kh-lösning, sportdryck, cola etc...

    Det kan jag säga efter 15 år som triathlonproffs och med nära relationer till många elitidrottare i andra grenar.

  24. Henrik Andersson
    JC har helt rätt, det är till att skilja på trivselform och absolut toppform. Det som alltid blir så spännande i dessa diskussioner är att det finns så många "allvetare" inom LCHF som så ignorant tror att alla elitidrottsmän är trångsynta dumskallar som helt sitter i händerna på sponsorer etc.
  25. Morten
    Jonas: Hur kan du si det, om du aldri har forsøkt å gå på bare fett alene?
  26. B-A
    Allt jag ser är bortförklaringar, sidospår och nedlåtande kommentarer. Det är mycket omtänksamt att du vill undervisa mig men jag tror jag klarar mig med den kunskap jag samlat på mig under den tid jag studerat, undervisat och bedrivit egen forskning. Jag misstänker att Doc kanske sätter stopp för den här diskussionen snart med tanke på att vi är en aning off topic och vi inte kommer någonstans. Så jag får väl nöja mig med att du inte kommer att bidra med några som helst bevis för det du påstår och drar slutsatsen att du helt enkelt bluffar. Jag tror inte du har en aning om vad du pratar om vilket syns tydligt i din argumention och brist på källhänvisningar.
  27. dez
    Björn,

    Innan du dissar tabellen bör du kanske veta vad den den bygger på för siffror. Och samtidigt som du dissar tabellen dissar du även Vassilis Mougios,
    "Vassilis Mougios, PhD, is an associate professor of exercise biochemistry at the University of Thessaloniki in Greece. A teacher of exercise biochemistry, sport nutrition, and ergogenic aspects in sport for 17 years, Mougios served on the Scientific Committee of the 2004 Pre-Olympic Congress. He has coauthored many articles in international scientific journals and has done research on muscle contraction, exercise metabolism, biochemical assessment of athletes, and sport nutrition."

    Men du vet säkert bättre än han.

    "The most appreciable energy sources of the three energy systems - in terms of quantity and rate of ATP resynthesis - are summarized in table 13.1. the table shows the quantity of each source at rest, the amount of ATP it yields, and the maximal rate of ATP resynthesis from the breakdown of the source itself or (in the case of liver glycogen and adipose tissue triacylglycerols) the sources's products after the blood has transported them to the exercising muscles.
    The data in table 13.1 are based on the following assumptions, most of which we have already presented in the appropriate sections of chapters 8, 9 and 10.

    * They refer to a 70kg individual having 28kg of muscle tissue and a 1.8kg liver.
    * Muscle contains 6 mmol/kg ATP, 20 mmol/kg CP, 1.25% glycogen and 0.5% triacylglycerols.
    * The liver contains 5% glycogen
    * Adipose tisssue contains 10kg triacylglycerols
    * Each glucosyl unit of muscle glycogen yields three ATP anaerobically and 31 ATP aerobically.
    * Each glucosyl unit of liver glycogen yields two ATP anaerobically and 30 ATP aerobically, since it is delivered to muscle as glucose.
    * Based on a usual fatty acid composition, the average molecular mass of a triacylglycerol is 860 Da, and the average yield of the complete oxidation of its components (three fatty acids and glycerol) is 360 ATP.

    Obviously, the numbers in the table will differ with different tissue masses and energy source contents. Therefore, they should be used with knowledge of the assumptions they are based on and should not be treated as constants."

    Exercise Biochemistry - Vassilis Mougios

    Gällande hur mycket ATP glukos/glykogen ger.

    "Some textbooks quote 38 while others gicve 36 as the net ATP yield from glucose catabolism. The disparity depends on which shuttle system (the glycerol-phosphate or malate-aspartate) transports NADH + H+ into the mitochondrion. One must temper the "teoretical" values for ATP yield in energy metabolism in light of biochemical information that suggests they overestimate because only 30 to 32 ATP actually enter the cells's cytoplasm. The differentiation between theoretical versus actual ATP yield may result from the added energy cost required to transport ATP out of the mitochondria. As discussed previously, 4 ATPs represent the final yield from the glycerol-phopsphate shuttle (skeletal muscle and brain) as opposed to 6 ATPs from the malate-aspartate shuttle (myocardium, liver and kidneys) during the complete breakdown of a single glucose molecule."

    Exercise Physiology - Energy, Nutrition & Human Performance

    "The yield per glucosyl unit of glycogen, released as glucose 1-phosphate in glycogenolysis, is one ATP more, since glucose 1-phosphate yields three rather than two ATP in glycolysis. Thus, the complete oxidation, or combustion, of most glucosyl units of glycogen yields 31 ATP."

    Exercise Biochemistry - Vassilis Mougios

    Menar sen Björn att en person med högre fettmassa syntetiserar ATP i en högre hastighet än en person med lägre fettmassa just pga den personen har mer fett som kan generera ATP???

  28. IMTG? Ökar ju vid högfettkost.
  29. När jag läser en studie som inte går att hitta någon rimlig evolutionär förklaring till blir jag misstänksam. Mot studien alltså. Eller hur man tolkat den.
    Kan någon komma med en EVOLUTIONÄR förklaring till varför kolhydratuppladdning är bra? Eller varför man skall ha kolhydrater efter träning?
  30. Henrik Andersson
    Den evolutionära förklaringen ligger väl i viljan att vinna tävlingar...
  31. .....hm, det är en evolutionär förklaring till "vinnarskalle" i alla fall. Men kolhydrater?
  32. dez
    Björn,

    Du pratar även om ketoner som bränsle för musklerna. För det första så bidrar inte ketoner med någon större mängd energi under träning.

    "The concentration of ketone bodies in the blood rises during prolonged exercise, although it does not become high enough to render them a worthwhile fuel for the exercising muscle. Even when their concentration is relatively high, the contribution of ketone bodies to energy expenditure in the exercising muscles does not exceed 7%"

    Exercise Biochemistry - Vassilis Mougios

    För det andra så kommer musklerna efter en längre tids fasta (lågkolhydratkost) att till största delen använda fettsyror till sin energiförbrukning.

    "At 24 days of starvation, free fatty acids were the principal fuels extracted by forearm
    muscle; at this time there was a decreased glucose and also ketone-body consumption by skeletal muscle."

    Human Forearm Metabolism during Progressive Starvation
    The Journal of Clinical Investigation Volume 50 1971

    Likså förstår jag inte hur du ska kunna generera ATP i en hög hastighet från triglycerider ursprugna från fettväven då högintensiv träning leder till att blodkoncetrationen av fettsyror sjunker pga minskad blodgenomströmning i fettväven vilket gör att fettsyrorna inte kommer ut i cirkulationen.

    "Finally, hard exercise drives the fatty acid concentration in the plasma below baseline and keeps it there. The main reason is a serious decrease in the blood flow to adipose tissue because of vasoconstriction, which prevents fatty acids from appearing in the circulation. The decrease in the blood flow to adipose tissue, along with the decrease in blood flow to the viscera, counterbalances the increase in the blood flow to the exercising muscles."

    Exercise Biochemistry - Vassilis Mougios

    Men visst Björn, du kanske tror man vinner några tävlingar genom att ligga på en intensitet av 50-60% av Vo2max för att maximera frisättningen av fettsyror.

    Sen kommer en till sista citering om du nu tror att det är mängden fettmassa som avgör hastigheten på ATP-syntetiseringen.

    "The maximal rate of ATP resynthesis through the oxidayion of fatty acids derived from the hydrolysis of myocellular triacylglycerols is only 0.3 mmol per kilogram of muscle per second. The corresponding rate for the fatty acids derived from adipose tissue is even lower, just 0.2 mmol per kilogram of muscle per second, because the entry of these fatty acids to the muscle fibers is rather slow. As a result, fatty acids cannot support hard exercise. In contrast, they are the major source or significant source of energy in light and moderat-intensity exercises."

    Exercise Biochemistry - Vassilis Mougios

  33. cumulus:

    Vad har evolutionära fördelar med elitidrott att göra? Har aldrig funnits några som helst fördelar att anstränga sig på det viset rent evolutionärt om vi nu måste prata stenåldersmän.

  34. Nja, håller med iof med om att elitidrott inte förkom på stenåldern. Men att man tog ut sig totalt emellanåt är lätt att tänka sig. Jakt. Vinna kvinnors tycke. Interna stridighter etc. Eller långa vandringar för att hitta mat. Åter igen, var kommer kolhydraterna i dessa sammanhang in i det evolutionära perspektivet?
  35. cumulus:

    Vilken jakt eller vilket slagsmål kan överhuvudgateg jämföras med konstant ansträngning av den typen? Inget.

    Och vad säger att de åt på det bästa sättet för att prestera? Inget. Man åt det man kom över.

  36. ks
    lågkolhydratkost=fasta?
  37. Nicklas, man åt nog det man kom över, i alla fall om man inte kunde välja. Det är rimligt. Det svarar fortfarande inte på frågan om varför kolhydrater skulle vara överlägset i samband med fysisk anträngning.
  38. dez
    ks,

    lågkolhydrat=fasta, gällande likvärdig hormon och substratmetabolism

  39. cumulus:

    Nej men det ger heller inte dig något att bygga ett "icke-evolutionsmässigthetsresonemang" på. I alla fall inte mer än rena gissningar.

  40. Morten
    Under siste istid var det ikke så mye "man kom över". Hovedføden besto av kjøtt. Mammut. Elg. Hjort. Fisk. Å jakte Mammut forstår vel de fleste besto i ganske hardt arbeid. Store muskler og utholdenhet. Men Ironman utfordringer? Det vet vel ingen. Jonas Colting bedriver ekstremt-ekstremsport. Det blir vel vanskelig å sammenligne idrett og jakt for å overleve.
    Personlig tror jeg at man kan prestere like bra på bare fett, det er iallefall mine erfaringer, men så har kanskje Jonas Colting andre erfaringer. ALLE kan kanskje ikke prestere like bra på det samme kostholhdet? Jeg presterer langt bedre på rent fett, Jonas og Nicklas treningslære gjør kanskje ikke det? Hvem vet?
  41. "Jeg presterer langt bedre på rent fett, Jonas og Nicklas treningslære gjør kanskje ikke det?"

    Jag har för egen del aldrig testat och jag har heller inte förespråkat det ena eller det andra oavsett om du uppfattat det så. Men min poäng är att det inte finns något konkret att peka på som "bevisar" att högfettkost är optimalt för maxprestationer.

    Det är så mycket mer invecklat än så. Det må vara det mest hälsosamma och ju friskare man är i vardagen desto bättre kan man ju öka i träningen t.ex. Då kommer ju per automatik även maxprestationen ha förbättrats men om just TÄVLINGSDAGEN skulle vara fördelaktig eller ej på den nya kosten är svårt att säga.

    Jag försöker bara vrida och vända på det.

  42. Morten
    Men det er bra,at du vrir og vändar på saker og ting :). Å godta noe som det er uten å ifrågasette er ikke bra. Jeg selv var så sent som i juli ifjor sikker på at jeg ikke kunne klare å maxprestere på noe annet enn fett. Men så spurte jeg meg selv, at det kunne jeg jo ikke vite, for jeg hadde ikke prøvd? Selv om alle sa meg det at jeg MÅTTE ha glukose for det var raskere energi å omsette i musklene, så måtte jeg jo prøve selv?
    Nå har jeg prøvd selv, og vet jo at det virker. I og med at jeg løper samme distansen nå på raskere tid enn ifjor, enda jeg nå har vært syk i tre mnd. Alle tester viser meg at det virker, og jeg blåser egentlig i hvorfor :) Ikke EN eneste undersøkelse jeg har sett, har vært foretatt på mennesker som har gått på denne kosten i et år eller mer. Bare uker. Jeg brukte selv ca 10 uker på å få det her til å funka. De første 30 dagene var et sant helvete å løpe eller å trene. Spiser jeg karbohydrater nå (100 gram, for eksempel) merker jeg med en gang : Pulsen blir den samme som før under trening: ca 140 slag på langtur. Det er ok. Jeg merker en høy energi med en gang, som forsvinner sakte men sikkert, og da karbohydratene er slutt, er jeg også slutt, det virker som om fettforbrenningen blir svakere av karbohydratene. Derfor kjører jeg ketogent, hviklket gir meg høy energi fra begynnelse til slutt, om økta varer 45 minutter (høyintensitet, puls 190) eller 4 timmer langkjøring. Men Nicklas, det var IKKE ment noe negativt om deg. Og fortsatt, det passer nok ikke for alle heller. Vi er så forskjellige vi mennesker.
  43. Tack, Morten för ett bra inlägg!

    Jag har fått många mail och telefonsamtal med samma innebörd. Flitiga motionärer berättar att de sätter personliga rekord i sina löparslingor eller på sina cykelturer. De berättar om en kondition utan like, på samma träningsinsats som tidigare. De berättar om frihet från mjölksyra, eller om snabb återhämtning.
    1. Men detta gäller först efter anpassning till fettdrift, och den anpassningen tar några månader.
    2. Här talar vi om motionärer, eller elitmotionärer, inte om människor som presterar över kroppens egentliga förmåga.
    3. Vill någon i världseliten prova hur fettdrift fungerar vid optimal ansträngning under lång tid måste han testa det själv på sin egen kropp. Det är det enda sättet att få kunskap. Problemet är att han måste avsätta kanske ett halvår till detta experiment. Som tävlingsprogrammet för elitidrottare ser ut kan det nog vara svårt att satsa så mycket tid, och att inledningsvis finna sig i försämrade resultat.

    Sten Sture

  44. Mike
    Att man slår personliga rekord kan väl även förklaras med viktnedgången?
  45. Måste det ha varit viktnedgång involverad vid lågkolhydratkost?
  46. Mike
    Nej, det måste det inte. Men jag utgick från SSS och om jag inte misstar mig så är det överviktiga som han "jobbar" med?
  47. Mike
    Jag blir också så fundersam över varför vi inte har några världsstjärnor som lever på lchf (som inte ens använder kolisar vid tävlingssamanhang). Säg nu inte att det är etablissemanget som ligger bakom och ser till att detta inte kan ske. Jag är fullt övertygad om att det finns personer som skulle köra på detta om det skulle hjälpa dem till mästerskapsguld.
  48. Björn
    #132
    Dez skrev:

    "The maximal rate of ATP resynthesis through the oxidayion of fatty acids derived from the hydrolysis of myocellular triacylglycerols is only 0.3 mmol per kilogram of muscle per second. The corresponding rate for the fatty acids derived from adipose tissue is even lower, just 0.2 mmol per kilogram of muscle per second, because the entry of these fatty acids to the muscle fibers is rather slow.”

    Resyntes av ATP hos muskelceller är 0,3 mmol/kg/sek blir 0,3*28 kg muskler *163 mmol eller 1 369 mmol/sek, resyntes av ATP hos fettceller är 0,2 mmol/kg/sek blir 0,2*14 kg muskler*15 695 eller 43 946 mmol/sek.

    För glykogen/glukos blir det från muskelglykogen 0,5 mmol/kg/sek det blir 0,5*0,389 kg glykogen *2 160 mmol eller 420 mmol/sek, resyntes av ATP från leverglykogen är 0,1 mmol/kg/sek blir 0,1*0,100 kg glykogen*556 mmol eller 6 mmol/sek

    Så fettvävnad ger mer än 99 % av energin per tidsenhet och bättre ju mer fett du har på kroppen (inom rimliga gränser förstås).

    500 g glykogen ger 2 000 kCal vid aerob drift och endast en nittondel eller 105 kCal vid anaerob drift. Extremidrottare gör av med 1 000 kCal/h så 500 g glukos ger 6 minuters arbetstid vid anaerob förbränning. Och det ger stora mängder mjölksyra ;-D

  49. Mike
    Björn, förstår jag dig rätt när jag "läser" att du anser att ju högre intensitet desto större procentuell andel fettförbränning vid fysisk aktivitet?
  50. Morten #142:

    Ett mycket bra inlägg! Jag håller med till 100%. Och jag är som sagt väldigt intresserad av lågkolhydratkost och träning, har varit länge. Att jag inte testar själv är tyvärr ren slöhet (det erkänner jag villigt).

    Det jag fortfarande tycker är svårt att avgöra utifrån historier som din är just den allmänt förbättrade älsan och det ökade välmåendet. Att året runt kunna träna bättre, sova bättre, MÅ bättre helt enkelt kommer oundvikligen påverka prestation positivt.

    Jag utesluter inget som sagt, det blir bara så "problematiskt" att en ändring dessutom gör att individen mår så mycket bättre. ;)

1 2 3 4 5

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg