Colting i stenåldersform på MDA

Colting2

Vill du ha en kropp som Jonas Colting, 37, att springa i soluppgången med? Satsa på stenåldersinspirerad träning och kost (ja: mindre kolhydrater, mer fett och protein).

Läs mer i ett nytt inlägg på den utmärkta sidan Marks Daily Apple.

Behöver du energi till träningen? Dumpa gärna sockerspäckade chokladkakor med färgglada omslag fyllda av sportiga ord. Colting har ett nyttigare förslag: hemlagade kokosbollar.

Mer om och av Colting på Kostdoktorn.

1 2 3 4 5

227 kommentarer

  1. Magnus
    När jag började äta LCHF för tre månader sen vägde jag ca: 83kg/181cm, alltså ingen egentlig övervikt.
    Jag tränar inget för tillfället, men jobbar som snickare så kroppen används hela dagarna.
    Idag vägde jag 76kg och magrutorna börjar komma fram.
    Kanske, kanske denna sommar kommer strandformen att infinna sig.
    Blir också intressant när isen försvinner och vindsurfingbrädan skall börja användas, att se hur uthålligheten är jämfört med förra våren.
    Synd bara att jag köpte ny våtdräkt i höstas, den kan vara lite för stor nu :(.
  2. Björn
    #46
    Poängen är att vi slipper äta kolhydrater över huvud taget. Vi har inget behov av att tillföra kolhydrater som annars bara skadar oss.

    Varför rekommenderar SLV 60 E% kolhydrater när vi inte ens behöver det?

    PK kallas det (Politiskt Korrupt)

  3. ks
    vi behöver inte äta mättat fett heller.
  4. JAUS
    #53 Nej, det behöver vi inte, men det skadar oss inte till skillnad från kolhydraterna och sen är det i allmänhet billigare än enkelomättat fett (som inte heller är essentiellt).

    Om man exempelvis tar smör så finns det förutom mättat fett även enkel- och fleromättat fett så man äter aldrig endast ett sort fett i verkligheten ändå.

  5. JAUS
    #43 Jag skrev inte kolhydrater utifrån, jag menade från glukogenlagren i kroppen givetvis, vilket framgår av detta citatet: "behovet av kolhydrater är mindre och därmed räcker den mängden som finns i kroppen längre.".

    Misstolkar alla vad jag skriver med flit eller är jag verkligen så otydlig? Övertydlighet är så oerhört onödigt och irriterande tycker jag, men om ingen här hänger med i mina resonemang blir jag väl tvungen att skriva så att alla förstår vad jag menar.

  6. Sanna
    #53 Jag skulle nog vilja påstå att vi visst behöver mättat fett, inte nödvänigtvis för att överleva men för att må bra.
  7. Morten *49
    Vare sig jag eller Björn Ferry skulle inte ställa upp på en konditionstävling utan välfyllda kolhydratdpåer. De som tror det missar helt och hållet poängen..

    -Idrott på elitnivå är ingen hälsotävling; det är inte friskast eller sundast i mål som vinner utan snabbast.
    -Det som konditionsidrottare i världsklass utsätter sig för i träning och tävling är inte relevant att relatera till för 99.99 % av den övriga befolkningen.
    -Långvarig ansträngning 15-120 min på mycket hög nivå eller 120+min på relativt hög nivå lämpar sig överlägset bäst för kolhydratförbränning. INGEN kan argumentera emot grundläggande biokemiska lagar där fett helt enkelt inte kan omsättas i samma hastighet som kolhydrater även om personen i fråga (jag o Ferry ex) har en superb fettförbränning. Därför ska man givetvis, om man tävlar för att prestera och inte bara för att fullfölja, utnyttja båda systemen fullt ut.

    Syftet med att äta en mer LCHF-betonad kost som idrottare under 355 dagar om året (minus 10 tävlingsdagar) är att;
    -den maten är mer näringsrik, hälsosam och naturlig
    -fettförbränningen utvecklas maximalt vilket gör att distansträning upp till 80% av max kan utnyttja relativt sett mer fett i förbränningen
    -bättre kroppskomposition

    Problemet med den nuvarande paradigmen inom svensk elitidrott att ladda i dagar med kh är att man gravt överskattar kroppens kh-depåer och underskattar tiden som det tar att fylla depåerna. Och att man gör den påfyllnaden med undermåliga produkter. Det är exempelvis killnad att fylla på depåerna med fruktsallad blandat med quinoa eller att göra det med snabbmakaroner.

    LCHF står för low carb, inte no carb. Det här är inget ämne som är svart eller vitt eller kräver ngn form av absolutism.
    7 timmar in en Ironman med 20 km löpning kvar i sub-4 min fart så är en Red Bull eller cola det bästa jag kan stoppa i min kropp! Hade jag däremot varit en LCHF-taliban (NCHF kanske, no carb) så hade jag säkert kunnat köra samma lopp 4 timmar långsammare på bara protein och fett under loppet men varför?
    LCHF är en metod som fungerar bra under 100% av tiden som vanlig person och motionär och 98% av tiden som elitutövande konditionsidrottare.

  8. Väldigt bra skrivet, Jonas.
  9. Thinker
    Tack för ett mycket bra inlägg Jonas.
  10. Dessutom, vilket jag glömde att skriva, missar man en mängd nyttig, fräsch, god och varierad mat om man kör helt no carb...

    Jag har idag exempelvis ätit fet grekisk youghurt med nötter o varma bär med stevia samt granatäpple, sedan mina pannkakor gjorda på ägg, eko jordnötssmör o banan samt mera bärmix till det.

    Nu äter jag laxkotletter med granatäpple och på spisen står renskav med vitlök,grädde och gröna ärtor och puttrar och i en kastrull kokar jag rödbetor.

    Skulle jag ta bort blåbär, granatäpple, banan, gröna ärtor, rödbetor etc så skulle det definitivt vara en minusåtgärd.

  11. Chilisalsa
    Väldigt bra skrivet Jonas !

    Fast taliban var kanske lite onödigt...

    De som har som mål att t.ex aldrig gå över 5gK per dag strävar i praktiken mot NoCarb. Det finns naturligtvis de som mår bäst av det (diabetiker), eller som når bäst viktminskning av det (insulinresistenta). Men för alla andra tror jag inte det är någon större vits att köra NoCarb. Exempelvis LCHF på ~50g och ändå ketos (vid normal proteinmängd) ger utrymme för iaf 1kg grönsaker om dan om man väljer klokt. Nu är det nog få som äter så mycket grönsaker, men det ger lite perspektiv på vad man faktiskt kan äta om man vill och om man inte ser det som ett självändamål att minimera kolhydraterna. Jag gör det ibland när jag kör CKD men det har ju ett annat syfte än att bara må bra.

    Din meny skulle jag allt kunna äta med belåtenhet, om än mindre än dig och om vi plockar bort frukten. Granatäpple skulle jag dock äta om än inte lika ofta som du gör. Jag menar t.ex jordgubbar är sötare granatäpplen...

  12. Exempelvis LCHF på ~50g och ändå ketos (vid normal proteinmängd) ger utrymme för iaf 1kg grönsaker om dan om man väljer klokt.

    ... och undvika citronsyra (E330), verkar det som!

  13. Trevligt skrivet, Jonas. Den idrott du ägnar dig åt är förmodligen inte representativ för det vi är skapta för. Därför kan det behövas ett icke evolutionärt angreppssätt. Jag ser ingen motsättning mellan dina idéer och det som vi "LCHF-talibaner" framför. Kom förbi mig någon gång så kan du få testa brottning eller armbrytning mot en 70-årig gubbe.

    /SSS

  14. "Exempelvis LCHF på ~50g och ändå ketos"

    Jag kör på 100g per dag (skulle dock inte kalla det lchf) och det funkar bra.

  15. Chilisalsa
    Appropå Gunde et. als inställning till kost inför Vasaloppet...

    Samla gamla råd såklart... ladda med ännu mera ris och pasta även om du är motionär...

    Stjärnkocken Melker Andersson har en vettigare inställning :)

    http://www.svd.se/sportspel/Skidor/Vasaloppet/ga-i-mal-med-ratt-kost_...

  16. Jag måste hålla med om att det är ett bra inlägg Jonas lyckats åstadkomma.

    Framför allt älskar jag: "LCHF står för low carb, inte no carb. Det här är inget ämne som är svart eller vitt eller kräver ngn form av absolutism."

    Är det inte vad jag har sagt hela tiden?
    Tur att ni verkar lyssna på Jonas iaf ;)

  17. LosKrikon,

    det beror ju på hur insulinresistenta vi är. Själv går jag ur ketos vid 30-40 g kolhydrater om dagen. Andra kan äta 70-80 g utan problem. För man in parametern träning förändras självklart dessa siffror.

    /SSS

  18. SSS,

    Hur mycket protein (i gram) per dag äter du när du går ur ketos vid 30-40g kolhydrater?

  19. Morten
    Hei Jonas. Kul at en superstjerne tar seg tid til å svare oss "vanlige" mosjonister.
    Jeg vet VELDIG godt hva som trenges for å stille opp i et OL eller VM innen skidåkning, t.ex. Det kreves en spesiell innstilling i hodet, og evnen til å presse seg langt forbi smertegrensen igjen og igjen og igjen. Det er jo noe en må elska, å presse seg videre og videre. Mange mosjonister gjør også det. Mange mosjonister satser som eliten, men de mangler det der lille "ekstra", som Bjørn Ferry, Petter Northug, og ikke minst Du har.
    Men Ferry satser annerledes enn deg. Ifølge en SMS han sendte dagen etter han vant gullet,skrev han: ...spiser VELDIGT få kolhydrater". Og JO DU, Det er STORE TVISTER OM FETTFORBRENNING VS KOLHDRAT. Fettet trenger lengre tid for å spaltes en glukose. Yes. Men da du spiser veldig strikt LCHF, løser kroppen dette elegant, ved å bygge langt fler og større mitokondrier i cellene, slik at langt mer fett spaltes samtidig, og du får altså langt mer ATP enn før av fett. Min maxpuls har på grunn av dette flyttet seg fra 192 til 208. Foreløpig.
    Du har selvsagt rett i at man missar en god del mat om man spiser strikt LCHF, men ærlig talt, en toppidrettsmann lever av å misse saker. Som fester, sene kvelder, henga med polarna, osv osv.
    Du får jo selvfølgelig gjøre egne valg, men tro meg når jeg sier at Bjørn Ferry spiser strikt LCHF. Fakta. Det funkar biokemisk. Jeg er Norsk, men jeg heier på Bjørn, fordi han viser at det faktisk går ann å vinne ol gull på strikt LCHF :))
  20. Morten,
    Är det inte syretillfärseln som blir den begränsande faktorn till sist? Hur bra fettförbränning du än har är det fortfarande förbränning, och om inte syret räcker till kommer du inte långt.
  21. Chilisalsa
    Mikael du förstod nog vad jag menade ;)

    Normal_LCHF-svensson äter troligare om han äter mycket grönt kanske 4-500g grönsaker á 1-4g/100 och bryr sig nog inte så mycket om han är i ketos ena dan eller andra. Äter du mycket protein kanske det inte ens blir ketogent ens med bara ett persiljeblad ;)

  22. Chilisalsa,

    Jodå, det är klart jag gjorde. Jag ville poängtera (från egenstudier samt diverse nätforum) att man kan äta <10g kolhydrater och 1g/kg protein och ändå inte hamna i ketos, om man dricker t ex lightläsk med citronsyra i. Så det kan vara en tanke att minska på mat som innehåler just det. Ketos på energibalans är ett snyggt hack, det är bara lite skört.

    Någon med bättre koll på biokemi och citronsyracykeln samt Cori-cykeln får fylla i med detaljer...

  23. Chilisalsa
    Kul iaktagelse...
    skulle det även kunna gälla askorbinsyra undrar man ju då ??
    Med tanke på iaktagelser av frukt och viktminskning... bara en tanke.
  24. Mikael Jansson skriver:
    februari 27, 2010 klockan 19:56
    "SSS,

    Hur mycket protein (i gram) per dag äter du när du går ur ketos vid 30-40g kolhydrater?"

    Svar:
    Jag försöker ligga på max 1 g protein per kg fettfri kroppsmassa. Hamnar jag på 50 g protein är jag nöjd, men för det mesta blir det 75-80 g. Och jag har definitivt inte 80 kg fettfri kroppsmassa...

    /SSS

  25. Intressant, jag kör på 1,5g per fettfri massa om man räknar så. Å andra sidan äter jag mindre fett och mer kolhydrater (100g) än de på lchf.
  26. LosKrikon,

    jag är inte representativ för LCHF-ätarna. De flesta äter dubbelt så mycket protein som jag gör. Men jag är å andra sidan en gammal och extremt stillasittande man. Jag tippar att mitt proteinbehov ligger runt 30 g om dagen, och dubblar det för säkerhets skull. När jag fyller 70 ska jag testa att träna ett tag och då kommer jag att öka proteinintaget.

    /SSS

  27. Björn
    Jonas och alla andra.

    Vi kan förbränna glukos på två sätt.
    1. Vi kan bränna glukos till mjölksyra utan tillgång till mitokondrier och syrgas. Det genererar 2 ATP-molekyler per glukosmolekyl. Detta är syrefri eller anaerob förbränning. Det kräver alltså mycket glukos för att få en bestämd mängd ATP.
    2. Vi kan förbränna glukos via Embden-Meyerhof reaktionsväg till 2 molekyler AcCoA som sedan går in i mitokondrierna och citronsyracykeln. Här krävs syrgas, alltså aerob förbränning. Nettotillskottet av ATP är 38 ATP-molekyler eller 19 gånger mer ATP per glukosmolekyl jämfört med anaerob förbränning.

    Det krävs 14 enzymatiska reaktioner att bryta ned glukos till 2 molekyler AcCoA eller 7 reaktioner per AcCoA

    Men det behövs bara 5 enzymatiska reaktioner för att bryta ned mättat fett till 1 molekyl AcCoA.

    Färre reaktioner tar kortare tid än fler reaktioner.

    Det finns mycket mer fett (ungefär 30 gånger viktmässigt) än glukos/glykogen i kroppen.

    Genom att träna kroppen på fettförbränning får vi enligt de gamla fysiologi- och biokemiböckerna tillgång till mer ATP per tidsenhet än via glukosmetabolismen och dessutom under betydligt längre tid. (500 g glykogen = 2000 kCal, 14 kg fett = 126 000 kCal)

    Varför testar inte Jonas att köra enbart LCHF (<20 g KH förslagsvis) för att se vad som händer? Glykogenet tar slut på mindre än 2 h. Därefter är du hänvisad till fettförbränning eller bälga i dig 2,5 L glukoslösning/h. Det blir till att pinka mycket det.

    Björn Ferry tror jag inte kolhydratladdar eftersom han inte ville ha kaka utan vispgrädde i stället vid TV-intervju efter guldmedaljen.

    Jag tror inte att Jonas har vågat testa den gamla kunskapen om att fett är bättre än kolhydrater vid kraftansträngning, bättre ju mer energi som behövs.

  28. Jonas #60; Bra skrivet om vikten av att njuta av maten också. Jag skulle inte heller klara en kost utan grönsaker och bär.
    Äter mycket mer av den varan än förr, då jag kunde leva på pasta med falukorv och ketchup och mackor. Med bedrövligt resultat på vågen och i magen.

    Det är det som är så bra med LCHF, jag kan äta väldigt mycket goda grönsaker till mina måltider utan att gå upp i vikt igen. Jag har aldrig gillat att räkna, varken kalorier eller kolhydrater, men det funkar bra ändå ;)

  29. spunk
    Hej, jag skulle vilja veta om jag kan använda björksocker som sötningsmedel de få gånger jag behöver det? Jag har inte läst om det här någonstans och undrar varför. Jag köper det på hälsokosten, det innehåller 4g kh per 750g b.socker, det doseras som vanloigt socker. Det smakar gott och ger ingen eftersmak som jag tycker stevian ger (dessutom är stevian svår att dosera). Jag kommer faktiskt ihåg att min farmor tömde sina björkar på sav och använde som sötning, jag skulle gärna vilja veta vad ni mer kunniga säger om saken, är det bra? Mvh S.
  30. Chilisalsa
    Tja, det är väl oklart om det kan trigga insulin eller inte. Om det sen gör det, beror det på om man är sockerberoende eller inte ? Är väl lika oklart det. Ge det inte till hunden bara ! Då den kan få hypoglykemisk koma av xylitol (björksocker), så man kan ju misstänka iaf hundar reagerar med insulinstegring på ämnet.
  31. bengt
    Björn,
    skulle gissa att Jonas testat att äta på olika sätt, osv. Har du själv ens testat Triathlon..?
  32. Mariann
    vilka gudomliga nötbollar!! Dottern tillverkade dem igår eftermiddag och jag avnjöt två små... jösses säger jag bara.
    Detta blir kalas att ha som julgotter och då rulla dem i lite smält 90% choklad....
    tack för det receptet .)
  33. Spunk #79; Jag köpte en burk Björksocker på hälsokosten i somras och har använt den en del som sötningsmedel till bl.a rårörda bär och lowcarb-kakor.

    Smaken är riktigt god jämfört med de flesta andra sötningsmedel. Jag sökte runt en hel del på nätet i samband med att jag köpte det. Det används mycket i Australien.
    http://www.organicfooddirectory.com.au/organic-food/sweeteners/organi...

    Jag tycker det är en bra produkt när man vill ha lite sötma, men inte gillar den konstgjorda smaken hos sötningsmedel. Annars använder jag lite honung ibland, men det här är ett bättre alternativ om man lider av sockerberoende.

  34. Björn
    #81

    Jag gissar inte och jag har springer, cyklar och simmar.

    Att göra det i ett svep innebär bara att man måste gå på fettförbränning eftersom sockret inte räcker så länge.

    Varför skulle socker vara bättre än mättat fett som energikälla?

    Socker ger bara 1/19 så mycket energi som fett gör per AcCoA vid anaerob förbränning.

    Socker finns i mycket mindre mängd och långsammare nedbrytning per tidsenhet än fett.

    Varför ska då alla envisas med att tro på de gamla gudarna som verkar sakna grundläggande kunskaper i fysiologi, biokemi och hormonlära?

  35. Har det inte att göra med tillgången på syre?
  36. B-A
    Jag tycker du häver ur dig en hel del grodor själv Björn, kanske ska tänka på vad du själv säger innan du klankar ned på andra...

    Om man ser hur mycket energi man kan få från en viss mängd syre så är glukos att föredra framför fett.

  37. dez
    Björn har fel.

    Muskelglykogen generar ATP i en betydligt högre hastighet per tidsenhet jämfört med intramuskulära triglycerider och adipösa triglycerider.

    http://www.kolozzeum.com/forum/showpost.php?p=3736782&postcount=20

  38. Morten
    Dez: hvordan forklarer du da at jeg løper 100 meter raskere på fett enn på glukose?
    Eller at jeg løper 5 km raskere på fett en på glukose?
    Løfter tyngre vekter på fett enn med glukose?
    Du må huske på at metabolismen forandrer seg radikalt på fettkost. Mye større mengde og størrelse på mitokondrier.
    Hjertekapasiteten forandrer seg også radikalt. Maxpuls før fett:192.
    Åtte mnd etter: 208.
    Lungekapasitet voldsomt forbedret. Jeg er bare èn av mange som har opplevd denne forandringen, og jeg tror mer på det Bjørn har lest enn den siden du linker til. Men, jeg er oppmerksom på at det faktisk finnes delte oppfatninger av hva som er raskest? Hvorfor? Fordi testene er gjort på forskjellige måter på forskjellige menneske, AV forskjellige forskere.
    Men egne opplevelser korresponderer med Bjørns oppfatning :)
  39. B-A
    "hvordan forklarer du da at jeg løper 100 meter raskere på fett enn på glukose?"

    För att det finns enormt många andra faktorer som påverkar prestationen bortsett från kosten.

    Hur har du mätt lungkapacitet?

  40. dez
    Morten,

    Ett hundrameterslopp kommer inte att förbrukar särskilt mycket glykogen och kräver inte heller välfyllda glykogendepåer.

    Ger inte så mycket för dina okontrollerade observationer, kan vara en mängd faktorer som ligger till grund för att du just nu prestarar bättre på en kost högre på fett.

    Att pulsen ökar behöver inte vara något positivt, anledningen är att det kräver mer syre för oxidationen av fett.

    "Additionally, there is higher oxygen uptake at rest (61) and during exercise (29,60,62
    67,69) as well as a higher heart rate at rest (61,69) and during exercise (60,62,67,69). The oxidation of fat requires more oxygen than the oxidation of the same amount of carbohydrate so this is to be expected. From a practical standpoint this means that, at any given workload, exercise will feel subjectively harder under conditions of glycogen depletion. It should be noted that not all studies have shown a change in heart rate or oxygen uptake during exercise (64) when carbohydrates are restricted."

    The Ketogenic Diet - Lyle McDonald

    Hänvisa gärna till den studie på människor som visar att en högfettkost genererar fler och större mitokondrier.

    "Increased activity of a key marker enzyme for fatty acid beta-oxidation has been observed in human skeletal muscle during prolonged LCD perturbations as well. Although a 6 d LCD (3% CHO) did not alter β-HAD activity [12], Helge et al. [36] observed increased β-HAD activity following a 4 week LCD (20% CHO) perturbation in untrained subjects. However, they found no increase in either whole body VO2max or CS activity, suggesting that the increase in beta-oxidation was specific rather than a generalized increase in oxidative capacity."

    "Although the increase in β-HAD activity in human skeletal muscle and possibly CS in rat muscle could potentially suggest an increase in oxidative capacity, recent research has demonstrated that there was no difference in human skeletal muscle mitochondrial density (as determined by electron microscopy), even though there was an increase in fat oxidation at rest and during incremental exercise following a 5 week high fat LCD (25–30% CHO) [41]."

    "However, the maximal rate of mitochondrial transport of fatty acids through CPT I appears to be resistant to adaptive changes in response to the diet. In addition, although increased maximal β-HAD activity has been documented in response to LCD, there is no evidence that the overall oxidative capacity is elevated following a LCD in human skeletal muscle"

    Metabolic aspects of low carbohydrate diets and exercise
    Nutrition & Metabolism 2004, 1:7doi:10.1186/1743-7075-1-7

  41. Björn
    #87
    Dez, som alltid har du fel.
    Börja läs Ganong Clinical physiology och Good Calories, Bad calories av Gary Taubes.

    Snygg tabell du refererar till.

    Det var inte många rätt i den tabellen. Vissa uppgifter tar jag för korrekta (och jag har kollat att storleksordningen är rätt):

    Muskel ATP och Muskel CP stämmer nog
    Muskelglykogen 2 160 mmol stämmer, det ger 389 g glukogen. Ger en max aerob resyntes av 420 ATP/ sekund, anaerob dubbelt så mycket.
    Leverglykogen 556 mmol stämmer, det get 100 g glykogen och en max aerob resyntes av 5,6 mmol ATP/ sekund, anaerob dubbelt så mycket. Summan glykogen 500 g är korrekt.
    Dock stämmer inte mängden ATP/molekyl, tabellen ger 3 resp 2 ATP anaerobt, rätt är 2 molekyler ATP/glukos. Aerobt ger tabellen 31 resp 30 ATP/molekyl glukos, rätt värde är 38 molekyler ATP/glukos.
    Så utbytet är för muskelglykogen inte 6 480 ATP utan ska vara 4 320 ATP anaerobt och anaerobt blir det 82 080 resp 21 128 i stället för 66 960 resp 16 680 ATP-molekyler..

    Sedan tittat vi på triglycerider. 163 mmol myocellulärt är nog OK men fettvävnad är inte 11,6 mol utan 15,6 mol. Det aeroba utbytet blir 55 746 mmol ATP från myocellulär TG medan fettvävnadsTG ger 5 367 713 mmol ATP i stället för tabellens 4 186 080.

    Ser vi sedan på Max rate ATP resyntes så är hastigheten ungefär lika (ungefär en 10-potens skillnad).
    Men tittar vi på max resyntes i antalet molekyler ATP/sekund så blir det följande:
    Muskelglykogen 420
    Leverglykogen 6
    Myocellulär TG 7
    Fettvävnad TG 43 945

    Med andra ord klarar muskelglykogen 1 % av ATP-syntesen jämfört med fettvävnaden. Så tyvärr är den där tabellen du hänvisar till fylld av felaktigheter så jag förstår att du drar fel slutsatser.

    Det vi behöver för att anstränga oss är ATP. Vår allra bästa källa för ATP-produktion är fettceller som skickar ut ketonkroppar (2-3 ättiksyramolekyler hopkopplade) som är lika lättlösliga och därmed lättransporterade som glukos i blodet så att de kan tas upp i muskelceller och producera ATP i muskelcellens mitokondrier gicet att du kan andas ordentligt och få i dig syre. Och vi har mer ketonkroppar än glukos i blodet.

    Physiology rules!

  42. B-A
    Skämtar du björn?

    Inte nog med att du hävdar att dez hänvisningar är felaktiga, du kommer inte ens med några egna referenser?! Du kommer hela tiden med påståenden som det inte finns ett uns av sanning i. Bara häromdagen påstod du att protein inte ger något insulinpåslag i sig utan att höja blodosckret (rent strunt) vilket Nicklas från träningslära ifrågasatte. Inga hänvisningar där heller? Fram med lite bevis och sluta sprid felaktig fakta.

  43. Mike
    Jag börjar tro att att det är Frank som döljer sig bakom "Björn". Jag vill också se en studie som visar att hög fettkost ger större och fler mitokondrier.
  44. kentkreitler
    Vad är det som säger att en förhöjd maxpuls ger högre VO2-max!? Att hjärtat slår snabbare bevisar ju ingenting om det inte är satt i förhållande till ett utfört arbete. Att det slår snabbare är inte heller ett bevis på att det pumpar mer blod, det kan ju bero på en mängd faktorer; lägre slagvolym, mindre blodvolym mm.
  45. Morten
    Det er vel lite troligt at hjertet får mindre slagvolym av å trene 4x4 intervall, og blodvolumet øker jo ved trening. Min hvilepuls har gått ned, men treningspuls har økt.
  46. kentkreitler
    Ja men det säger ändå inget om ditt VO2-max... Det är ingen garanti att din slagvolym ökar bara för att du tränar 4x4, ökad träningspuls lär ju knappast heller tyda på framsteg. Det är ju alltid som enklast att ha hög träningspuls dagarna efter en förkylning eller uppehåll, den pulshöjningen är ju inte förenlig med ökad prestationsförmåga.
  47. Björn
    #92
    Alla mina referenser finns i Ganong och Taubes. Läs dessa böcker innan du skriver något. Lägg sedan till Trick and Treat av Barry Groves. Dessutom tänker och räknar jag själv i stället för att vara papegoja.

    Skalman är min förebild och idol förutom Pippi Långstrump.

    Falska "vetenskapliga" studier som inte är baserade på fysiologi behövs inte. Men det ger kulor ($$) till upphovsmännen och ger papegojor löspluggsammunition

    Physiology rules!
    Biochemistry rules!

  48. ks
    Björn don't rule
  49. Mike
    Björn, så vi får alltså MER energi och dessutom SNABBARE än vad vi får från glukos (anaerobt och aerobt)? Är det så du menar?
  50. B-A
    Taubes bok är full av faktafel och feltolkningar. För att inte nämna att han utelämnat hundratals studier som inte passat in i hans tänk. Jag har skrivit om en del av detta här redan.

    http://www.kostdoktorn.se/nystrom-mattat-fett-ar-bra/comment-page-1#c...

    Angående din tidigare felaktiga kommentar om protein och insulin så har du en bra review här. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19251040

    För det första så stimuleras insulinsekretion från dietära aminosyror på olika sätt beroende på vilka aminosyra det handlar om. Främst sker regleringen på gennivå via transkription eller via mitokondriell påverkan.

    Vad är det för fel på de studier dez hänvisat till? Själv klarar du ju inte av backa upp något överhuvudtaget av det du påstår.
    Eftersom du tydligen inte har en enda studie att hänvisa till får du gärna ge sidhänvisning till Ganong och Taubes samt vilken upplaga av Ganong du syftar på.

1 2 3 4 5

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg