Claude Marcus: Slutdebatterat i Läkartidningen

Ny vecka och slutreplik från Claude Marcus och medarbetare i Läkartidningens kostdebatt. För den här gången!

Här är debattartikeln: Oroande att extremkost marknadsförs i sjukvården

Claude MarcusIngen lär bli besviken på Marcus och medarbetares förmåga att slingra sig, trots den massiva kritiken.

De hänvisar fortfarande till lågkolhydratkost som ”extremkost”. Det är förstås tur att inte våra förfäder visste det under de 98% av mänsklighetens utveckling som bröd, ris, pasta och renframställt socker var okända begrepp. Annars hade de fått gå runt och vara nervösa för sin hälsa under några miljoner år…

Inga kommentarer till vetenskaplig oärlighet

Marcus och medarbetare har i upprepade fall blivit påkomna ”med handen i syltburken”. Detta genom att komma med tvärsäkra påståenden som uppenbart inte stöds av deras referenser. Detta kommenteras idag bara med variationer på uttalandet att det ”har vi diskuterat i tidigare artiklar, och ytterligare en upprepning förefaller meningslös”!

Varför är det meningslöst att kommentera att de inte varit vetenskapligt ärliga? Är inte vetenskaplig hederlighet något man bör förvänta sig av personer med professorstitel? Eller menar de bara att det är meningslöst för dem att försöka bortförklara det, eftersom de inte kan?

Även när kritiken två gånger om varit just att de inte kommit med något som helst stöd för sina påståenden (angående fett och insulinresistens) hänvisar de ändå bara tillbaka ännu en gång och låtsas som ingenting!

Rykten och skrämselpropaganda istället för vetenskap

Marcus och medarbetare säger sig ha ”blivit informerade om att patienter som bytt till lågkolhydratkost fått stegrade kolesterolnivåer”. Ingen referens dock, men vid det här laget är nog ingen förvånad. Sist hänvisade de till en ensam studie på svårt epilepsisjuka barn (med 62% bortfall och utan kontrollgrupp) som enda stöd för att lågkolhydratkost skulle försämra kolesterolvärden. Något som säger noll och ingenting eftersom kolesterolvärden NORMALT stiger med åldern hos barn, oavsett kost.

Nu har de inga referenser alls, utan har hört ett rykte om saken… man tar sig för pannan.

Att åtminstone 14 välgjorda studier sista åren tvärtom visar bättre kolesterolvärden av lågkolhydratkost än av fettsnål kost har tydligen inte Claude Marcus insett än.

Fortsatt förnekande av vetenskapen

Vi vidhåller att den extremkost som våra artiklar huvudsakligen avsåg, med mindre än 10 energiprocent (E%) kolhydrat och 70 E% fett, där merparten är animaliskt fett, inte är testad i randomiserade studier för viktnedgång eller diabetesbehandling.

Kära professor Marcus, om du läser: Titta gärna på denna genomgång av 13 randomiserade studier (som visade bäst effekt av lågkolhydratkost för viktnedgång och blodfetter). Du kommer då att finna att att elva av studierna tillät max 30 gram kolhydrater om dagen. Detta motsvarar 6 E% vid dagligt intag av 2000 kalorier, än mer ”extremt” än 10 E%.

Elva studier – snabbt och lätt. Claude Marcus tror fortfarande att det inte finns en enda. Dags att läsa på kanske?

Jävsfrågan

Deras roman-liknande jävsdeklaration på 20 tätskrivna rader är dessutom intressant.

Enligt Marcus och medarbetare är det alltså extremt att äta den kost som vi är anpassade till. Jag håller inte med. Men det vore nog extremt dåligt för ekonomin hos Marcus och medförfattares uppdragsgivare.

Bland dessa finns McDonald´s Sverige AB, Wasabröd AB, Itrim (fettsnålt bantningspulver), Swedish Nutrition Foundation (lobbyorganisation för bland annat Coca Cola) och Novo (säljer insulin). Dessutom ytterligare ett tiotal läkemedelsföretag, och Viktklubb.se.

Per-Åke gör mig uppmärksam på följande passage:

Vi mäktar inte med att övertyga våra meningsmotståndare som, när de intellektuella argumenten tryter, hänvisar till vår korrupta bakgrund, vilken misstänkliggör våra vetenskapliga intentioner. [min fetstil]

Freudiansk felsägning? Annars borde de väl formulerat sig ”vår *förment* korrupta bakgrund”?

Deras jävsförhållanden är naturligtvis bara intressanta i samband med deras upprepade felcitering av den vetenskapliga litteraturen.

Slutord

Vetenskap handlar inte om att alltid kunna hitta bortförklaringar och ursäkter när ens teorier inte stämmer med verkligheten. Inte heller om att använda retoriska knep för att undvika att behöva svara på ifrågasättanden.

Någon som vill vara med och skramla till en vetenskaplig grundkurs åt dem?

Läs mer

Här kan den som vill läsa om årets kostdebatt i Läkartidningen från början till slut.

1 2

72 kommentarer

  1. Stefan
    Trovärdighet är något som tar lång tid att bygga upp och som man snabbt blir av med. I näringslivet är detta extra tydligt, tex som med Refad el Sayed, Skandia diektörerna och Percy Barnevik.

    Dessa aktuella professesorer är faligt nära att tappa sin trovärdighet.

    Jag har faktiskt också svårt att ha förtroende för Läkare som kallar sig Doktor, det är väligt sällan dessa verkligen är Medicine Doktor. Om en läkare ljuger med detta vad rymmer dennes samvete för fler lögner?

    Även om det i folkmun ibland kallas för doktorn så är det tveksamt om man officellt skall kalla sig så, som en del gör på sina bloggar.

  2. Skall det kallas lögn trots att doktor är vad folk i allmänhet ofta kallar läkare? Det har diskuterats tidigare, själv tycker jag inte det.

    Men jag får väl skaffa mig en doktorsexamen i framtiden så alla blir nöjda! ;)

  3. S
    Det finns billigt på nätet.
  4. Tombola
    Undrar vilken som stulit titeln av vem?

    Benämningen doktor är dock så vedertagen att ingen kan beskyllas för att uppträda i lånta fjädrar om man som läkare kallar sig för doktor.

    Däremot är det en del som utnyttjar sin professorstitel och marknadsför sig som "kostexperter" trots att de meriterat sig för sin titel inom helt andra områden - kanske mera tveksamt?

  5. Dessutom har professorstiteln devalverats kraftigt när man införde begreppet "adjungerad professor" som även kan kallas köpeprofessor. Vem som helst kan i princip bli professor ifall man kan få ett företag att betala professuren, jag är osäker på vilka, om några, akademiska meriter som krävs?
    Några av de som här brukar benämnas "eminenserna" är adjungerade, i något fall sannolikt dessutom lagstridigt eftersom bara privata företag får betala sådana köpeprofessorer ifall jag förstått saken rätt.
  6. Thomas H
    Rätt Tombola - Ord och inga visor skall det vara!
    Använder själv ordet doktor lika ofta som ordet läkare.
    I och för sig är det väl en skillnad.

    Varför inte då också göra skillnad också på de olika professorerna som nu Kenneth beskriver.
    Köpeprofessor... förr hade det väl hetat Epa-professor!??

    Är det inte en inflation i professorer, överläkare och överstelöjtnanter?

  7. Kattmoster
    Fortsätt att kalla dig "doktor", Doc. Det är ett vedertaget begrepp för läkare, som lätt förstås av alla normalbegåvade människor utan administrativ extas.
  8. Thomas H
    Kan bara inte låta bli att komma med en ytterligare kommentar till "kostexperternas slutreplik"! Dom skriver:

    "Vi har blivit informerade om att patienter som bytt till lågkolhydratkost fått stegrade kolesterolnivåer, och vi uppmanar Socialstyrelsen att aktivt samla in sådana rapporter för att få en bild av hur vanligt förekommande detta är. Det är djupt oroande att företrädare för sjukvården fortsätter att marknadsföra denna kost till högriskindivider, skriver Claude Marcus m fl."

    Har dom sagt A så borde dom väl säga B och fullfölja. Dvs det där låter ju allvarligt och farligt med stegrande kolesterolnivåer - fullfölj med en anmälan till Socialstyrelsen - Gör er plikt! Vem har anmält så det kan undersökas mer?

    Om inte - ja då pratar dom bara luft, bara svamlar och SYFTET är förstås att fortsätta att rida på FETTRÄDSLAN som mer och mer försvinner!

    Din granskning av deras slutreplik är suverän, Doc.

  9. "stegrade kolesterolnivåer" - Det låter som om de resonerar väldigt gammalmodigt? Förhållandet mellan de olika lipiderna förändras normalt åt ett håll som enligt all vetenskap har samband med en förbättrad hjärthälsa. Det enda sättet på vilket man skulle kunna mäta så att man får det till stegrade kolesterolnivåer är ifall man mäter enbart totalkolesterolet, och det gör ju inte ens sjukvården i allmänhet längre.
  10. Doc_,
    Har du ingen doktorshatt ännu kanske det snart är dags att skaffa en? En avhandling om fett i kosten eller liknande bprde du väl ha material till, och kunskap nog att kunna försvara den väl vid disputationen. :-)

    Uppenbarligen finns det ju forfarande en del personer som tycker titlarna i sig är viktiga utan att bry sig om vilka kunskaper personen bakom titeln har, och hatten kan ju vara kul att använda vid högtidliga tillfällen, fast med tanke på att den är rätt hög kan det i ditt fall vara lämpligt att bara använda den där det är högt i tak. ;-)

  11. KI forskare
    Titlar eller inte. Den fysiologiska bakgrunden till hur LCHF fungerar lär vi till stora delar ut under första terminen på läkarprogrammet. Det är inget hokus-pokus. Helt kort, minimera det insulinberoende glukosupptaget i fettväv och därmed minimera bildningen av glycerolskelett för TAG-syntes – utan glycerol-3-fosfat ingen TAG-syntes i fettväven.

    Det förresten förbjudet numer att mota bidrag från tobaksindustrin på KI. Vore inte orimligt om inte sockerindustri typ Coca Cola company också skulle kunna förbjudas som "samarbetspartner".

    Motståndet mot LCHF inom sjukvårdsetablissemanget kan potentiellt vara farligt, inte bara för fetma och diabetespatienter, utan också för LCHF:are själva. Vem tittar t.ex. på farmakokinetik för patienter som äter enligt LCHF?

  12. MimLan
    KI forskare: Det du säger påminner mig om att jag på för länge sedan var med om en studie andra läkarstudenter gjorde; de ville kolla förutsättningarna för upptag av en viss medicin utifrån hur maten var sammansatt. Vi fick äta olika måltider fokuserat på protein, fett, kolhydrater och antagligen "bra sammansättning", för jag minns att det åtminstone var fyra-fem måltider.

    Det här var för kanske 15 år sedan, men jag kan inte påstå att jag öht råkat ut för sådana tankegångar i samband med mediciner eller sjukhusbesök av vare sig för mig själv eller andra sedan dess.

    (Utfallet var att det var så stor skillnad att det var nödvändigt att justera doserna/måltiderna.)

  13. Jag tror att det skulle vara förbjudet för en forskare i tjänst hos det allmänna att ta emot pengar direkt från privata intressen, ett alternativt sätt att finansiera forskningen behövs då, den kunde t.ex. lösas genom att man i stället inför en forskningsskatt för företag där man betalar efter bärkraft, pengarna skall sedan fördelas från skattemyndigheten till universitet och andra institutioner på ett sätt som innebär att dessa inte har någon möjlighet att veta varifrån de kommer.

    Först då kan vi få oberoende forskare.

    Forskarna kan då även få möjlighet att lägga betydligt större del av sin tid på forskning i stället för att som i dag lägga huvuddelen av tiden på att söka finansiering för sin forskning.

    Förr sökte forskarna sanningen, i dag söker de anslag.

  14. KI forskare
    MimLan:
    Både upptag och "first-pass metabolism" lär vara förändrat vid LCHF.
  15. vikingmormor
    Jag är inte säker på att det måste bli en stor/farlig skillnad i läkemedelskoncentration om man lägger om kost till LCHF.

    under många år skötte jag min Fars alla läkemedel, inkl Waran, Tegretol och inga förändringar i koncentrationerna vid normalt LC-matintag. Däremot ett klart sänkt behov av Waran, om endast ptoteinpulver i vispgrädde. Det gavs då han var för sjuk för att orka äta riktig mat.

    Tvärtemot så är jag övertygad om att min Far överlevde med god livskvalitet - tack vare LC, med massor av animaliskt fett, tillägg av omega-3, D-vitamin.
    Det var en sorg att se svältkostmaten på Universitetssjukhuset och kommunens s.k. rehab. det går inte att undvika proteinbrist med den mat som serverades, orkade eller kunde man själv inte föra sin gaffel till munnen
    - så blev det svältgaranti, då mathjälp inte existerar.

  16. KI forskare
    vikingmormor:
    Jag säger inte att det måste vara farligt. Det kan vara farligt.

    Just warfarin (Waran) delar nedbrytningsväg med t.ex. omega-3 fetter och man måste därför normalt sett minska dosen Waran vid högt intag av dessa.

    Tegretol å andra sidan ökar normalt sett warfarinets nedbrytningstakt.

    Få mediciner ges dock under så noggrann kontroll som just warfarin.

    Det finns ett flertal rapporter om akuttillstånd hos patienter som plötsligt börjat ta omega-3 tillskott under warfarinbehandling. Om man tar omega-3 tillskott under utprovning av warfarindosen och sedan håller omega-3 tillskottet konstant går det utmärkt (att rekommendera, kanske man slipper ta Waran överhuvudtaget!).

    Just warfarin och omega-3 kombinationen är relativt välkänd idag, till stor del beroende av de akuta symptom man får när man ligger fel med doseringen av Waran.

    Långtidseffekter med andra läkemedel inte bara i kombination med förhöjt intag av omega-3 fetter utan också i kombination med LCHF är mig veterligt inte studerat.

  17. KI forskare
    Förtydligande till ovan.
    Omega 3 tillskott kan verka blodförtunnande precis som warfarin.
  18. KI forskare,
    ...eller så kan man säga att omega-3 gör det blodets koagulationsförmåga mer normal.

    Människor åt trots allt betydligt mer omega-3 förr, innan industrimaten.

  19. De flesta läkare är även alldeles för dåligt pålästa på naturläkemedel och liknande, dels skulle sådana med lite forskning kunna användas oftare till både lägre kostnad och med mindre biverkningar, men framför allt finns det många interationer mellan dem och andra läkemedel som är livsviktiga att känna till. En läkare som regelmässigt förkastar naturpreparat kan göra att patienten som ofta själv tror på dem och mår bättre av dem undviker att berätta om dem för läkaren vilket kan leda till katastrofala konsekvenser genom den felmedicinering det kan innebära. Det enda naturpreparat de flesta läkare känner till är johannesört (hyperikum) som har väl dokumenterad medicinsk effekt och mycket få biverkningar men som kan ha mycket stora interaktioner med andra läkemedel, men det finns sannolikt många sådana exempel.

    Till exempel kan hagtornsextrakt kraftigt påverka lämplig dosering av läkemedel vid hjärtsvikt vilket rätt använt kan vara mycket positivt, hur mycket det påverkar varierar kraftigt mellan individer och måste provas fram. Man hade fått mycket större följsamhet för doseringen ifall läkaren hade kunnat prova ut kombinationen och ordinera den lämpligaste kombinationsdoseringen.

    Om man inte heller regelmässigt förkastar naturpreparat kommer man att få en mycket störe acceptans hos patienterna när man faktiskt varnar för ett naturmedel som faktiskt är skadligt, ensamt eller i kombination med t.ex. vissa läkemedel.

  20. KI forskare
    Kenneth Ekdahl:
    Det där är generellt knepigt tycker jag eftersom det inte finns någon vettig standard för extrakten och de kan ha olika mängd verksamt ämne och ha varierande kvalite även från samma tillverkare (olika batcher). Skulle önska renframställning och konventionell läkemedelsprövning av dessa - i vissa fall - mycket potenta ämnen.
    Grundproblemet är att ingen vill ta kostnaden eftersom det inte kommer att finnas patent som skyddar framtida försäljning.
  21. Problemet med renframställning är att många örtmediciner beror på helt outforskade kombinationseffekter. Jag kan återigen ta johannesört som exempel, forskare har kommit fram till att hypericin är det verksamma ämnet, sedan slutde de forska. Men rent hypericin har väldigt liten effekt mot depression, däremot har preparat på hela örten enligt stora studier bättre effekt än cipramil och liknande, copramil hade faktiskt inte signifikant bättre effekt än placebo, det hade däremot johannesört när man använde hela örten eller blad och blommor.

    Det man möjligen skulle kunna göra är att blanda en hel batch noggrant, ta ut en liten del och analysera mängden ex.vis hypericin och på det sättet bestämma koncentrationen av batchen. Det är nog tillräckligt noggrant eftersom man kan anta att de andra bidragande ämnena kan antas variera efter samma faktorer. Detta kommer säkert att göras i högre grad när billigare analysmetoder kommer fram, en lovande teknik verkar vara den som kallas "lab-on-a-chip" som bör bli väldigt mycket billigare än masspektrometer eller gaskromatograf.

    Den tekniken kan antagligen även användas för att testa mjölken direkt i samband med mjölkningen med avseende på de bakterier man är rädd för och därmed undanröja argumenten för att förbjuda bönder att sälja opastöriserad mjölk direkt från gården till konsument.
    Antagligen kan tekniken även mäta flera av de ingående ämnena och göra det lönsamt för mejerierna att i högre grad än i dag betala bönderna efter kvalitet på mjölken den kommer då att bli mer lönsamt att ha utegående kor som bara äter gräs. Speciellt fjällkor kommer att vinna på det.

  22. Förälder
    TV8 på måndag:

    I nästa avsnitt: Banta tjocka barn?
    Ska man banta tjocka barn?...

    ...Claude Marcus är professor och läkare vid Karolinska sjukhuset och jobbar med överviktiga barn. Han berättar om när man kan börja se om ett barn är överviktigt, hur man ska agera och ger sin syn på föräldrars krig mot socker och fett...

    ...Hälso-Belinda har dessutom varit på nytt uppdrag. Handla bra och nyttig vardagsmat med GI-gurun Fredrik Paulun...

    Se Studio Belinda i TV8 på måndagar klockan 21:00

1 2

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg