Claude Marcus mfl om kostråden, fortsättning

Detta citat ur artikeln i läkartidningen idag får mig att ta mig för pannan:

När LC/HF-kost prövats till patienter med diabetes sjunker insulinbehovet, vilket ofta uppfattas som en förbättring av diabetessjukdomen. Detta är felaktigt. Ett minskat kolhydratintag kan leda till minskat insulinbehov trots att insulinresistensen ökar vid ökat intag av mättat fett [19].

”Detta är felaktigt”?

Ok – så en kost som ger mindre behov av medicin är INTE bra? En kost som ger lägre blodsocker vid diabetes (där själva definitionen av sjukdomen är för högt blodsocker) är INTE bra?

Intressant. Jag tror vi får titta på deras enda referens för detta självsäkra påstående. Denna granskar olika typer av fetts effekt på insulinkänsligheten. Inte fettmängd. Jag citerar från den: ”Most studies (twelve of fifteen) found no effect relating to fat quality on insulin sensitivity.”(!!)

En (1) av de femton granskade studierna visade minskad insulinkänslighet – av mycket mättat fett jämfört med mycket enkelomättat fett. Åter – alltså inget som har med kolhydratmängden att göra.

Ortroligt skralt underlag för att snabbt avfärda något som verkar logiskt: att en kost som ger bättre blodsocker och minskat behov av medicinering är bra. Och även om nu insulinkänsligheten skulle minska (vilket det verkar finnas mycket dåligt med stöd för) – vad spelar det för roll om insulinbehovet minskar desto mer?

Än svagare (om möjligt) blir argumentationen då en bra studie tvärtom visat kraftigt ökad insulinkänslighet vid minskat kolhydratintag hos typ 2 diabetiker. Intaget av mättat fett i denna studie var oförändrat.

Efter en ny läsning av Marcus artikel inser jag att man inte en enda gång nämner kostens inverkan på blodsockret. Lite märkligt kan tyckas, när det handlar om kost för viktnedgång eller diabetes…

9 kommentarer

  1. Nåja, ingen av skribenterna sysslar med diabetiker, väl? Men som försvar för en så grov missuppfattning av de sockersjukas problem är det rätt skralt.

    När skall man inse att sockersjuka (diabetes typ 2) primärt beror på kroppens bristande förmåga att hantera sockerkedjor, dålig glukostolerans?

  2. Thomas H
    Bra inlägg Doc och visst, man tar sig för pannan och undrar hur Marcus kom till ett sådant resultat!
    Inte kan man väl kalla sig kostexpert när man förordar läkemedel (insulin) istället för en rätt kost som kan göra en läkemedels/komplikationsfri!
    Nåväl, han var ju inte ensam om debattartikeln. Det var ju en artikel från fem kostexperter och en hel drös andra instämde i den. Månne dom varit korrekturläsare?

    Märkligt, märkligt! Nåväl, samma man tycker ju att kirurgi för överviktiga är en bra lösning som ger varaktigt resultat... och kanske andra problem?
    Så kan det kanske bli när dom egna kostråden inte fungerar!

  3. En ledtråd kanske?:

    Claude Marcus jävsdeklaration: Uppdrag för McDonald´s Sverige AB, Wasabröd AB och Swedeish Nutrition Foundation (som stöds av bland andra Coca Cola Nordic Services, Cloetta Fazer AB, Viktväktarna AB, Unilever Sverige AB)

    Göran Hallmans jävsdeklaration: Uppdrag åt bla Swedish Nutrition Foundation, Wasabröd AB

    Stephan Rössners jävsdeklaration: Inga uppgivna (?!)

  4. Vare sig Rössner, Marcus eller Johansson är diabetesläkare. De två förstnämnda har offentligen berättat att deras egen praktik inte når önskvärda resultat, jag Rössner har till och med talat om sitt 25-åriga professionella misslyckande. Gunnar Johansson på Folkhälsoinstitutet är en skrivbordsprodukt, vars halvkorkade pdfer om kost går att hitta på nätet. Hallmans är konsult i torrfoderbranschen (Wasa-bröd) och Rothenberg går till historien genom att ha medverkat till att två gånger (!) anmäla läkare som gör patienter friskare med lågkolhydratkost till Socialstyrelsen. Båda gångerna har hon och DRF gått på pumpen! Vi har uppenbarliga att göra med svensk forsknings absoluta B-lag.

    Andreas briljanta analys av referenslistan gör att man undrar om artikelförfattarna har förstått vilket självmål de gjort.

    Och då har vi inte ens kommit till den blytunga referens nr 21: Bjärsdal H., Fett för fet - en het potatis. Göteborgsposten, 2008-01-27.

    Med en sådan utomordentligt vetenskapligt gedigen referens som Bjärsdal i referenslistan, förstår vi att Läkartidningens referenter inte kunde inte kunde nobba publiceringen:-)

  5. patrik
    Citatet måste väl vara det totala bottennappet i den aktuella artikeln!?

    Kan de verkligen mena detta på fullt allvar? Skulle det vara negativt att, som diabetiker, minimera sitt insulinbehov? Riktigt skrämmande, när argumentet för att det skulle förhålla sig på det viset inte håller för ens en flyktig granskning.

    Jag tycker artikeln ger en mycket besk eftersmak, då all logik talar för att diabetiker mår mycket bättre av att undvika kolhydrater, och inget i sak i artikeln egentligen bevisar någon motsats. Konsekvenserna av att artikeln skulle vinna gehör av t ex Socialstyrelsen skulle vara flera steg tillbaka för vettig sockersjukebehhandling i Sverige.

  6. Thomas H
    Patrik. I och för sig är det ju det som hänt de senaste 30-40 åren - en tillbakagång vårdmässigt! Konstigt att de inte hade med en mening om det oundvikligat kommande "naturalförloppet"!

    På 60-talet benämndes åkomman sockersjuka eller kolhydratomsättningsrubbning och egentligen är det dags att återvända på ett sätt till den läran! Att gå bakåt innebär i vissa fall framåt om man då hamnar på den rätta vägen!!

  7. Theresa
    Men, om nu mot förmodan LCHF inte ger bättre insulinkänslighet, utan snarare sämre, vad spelar det för roll? Insulinets största uppgift måste väl ändå vara att transportera in blodglukosen i cellerna? Men om man istället går på fett, primärt? Behövs så himla bra insulinkänslighet då?
  8. patrik
    Thomas H; "Naturalförloppet" får mig, som kanske bekant, att se rött :( Hur kan man döpa något som framkallas av insulintillförsel för det!? "Insulinförloppet" borde det heta.

    Theresa - Frågan du ställer är absolut berättigad - vad är värst, att tillföra onödigt stora doser insulin eller att få högre insulinkänslighet? Artikelförfattarna tycks inte ens reflektera över detta.

  9. Theresa
    Vad jag har förstått (av att läsa Gary Taubes bok framför allt) är väl att högt blodsocker (resultat av insulinresistens) är dåligt. Men högt påslag av insulin (mycket kolhydrater för jämnan) är döden i grytan, hälsomässigt. Kanske var det just det som gav utslag i ACCORD(hettedenva?)-studien?

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg