Claude Marcus mfl om kostråden (inledning och vikt-delen)

Idag kom professor Marcus länge utlovade artikel i läkartidningen. Denna skulle förklara hans ovillkorliga stöd för teorin att naturligt mättat fett helt enkelt ÄR farligt. Trots att någon enskild studie inte visat ett sådant samband, och att allt fler tvivlar på att ett samband finns. Nu får vi istället som väntat 62 utvalda referenser som stöd. Ganska underhållande läsning tyckte jag, och skall fingranska argumenten och de viktigaste referenserna här:

Inledningen är magnifik:

Socialstyrelsen har – sannolikt i tidsnöd och under yttre tryck – legitimerat en kostform, för vilken vetenskapligt stöd saknas.

Tidsnöd? Det gick över två år mellan anmälan och ett friande utslag, i det aktuella fallet av granskning av lågkolhydratkost vid diabetes typ 2 och övervikt. Ungefär ett år av denna tid arbetade Professor Berne på Socialstyrelsens uppdrag med genomgång av relevant vetenskaplig litteratur.

Saknas vetenskapligt stöd? Så här skrivs i utredningen: ”ett antal randomiserade kontrollerade studier och översikter av lågkolhydratkost återfinns i ledande tidskrifter med hög impact som New England Journal of Medicine, Diabetes, Annals of Internal Medicine, JAMA och American Journal of Clinical Nutrition”.

Anklagelsen om saknat vetenskapligt stöd för lågkolhydratkost blir än mer ironisk när man betänker stödet för konventionell lågfettskost som författarna själva rekommenderar. Denna har vid diabetes typ 2 evidensgrad C (ingen relevant studie stöder rådet överhuvudtaget), och bevisat usel långtidseffekt för viktnedgång (enligt SBU´s genomgång 2002: mindre initial viktnedgång men återgång till ursprungsvikten “inom något år”).

Förespråkare för LC/HF hävdar att denna kost medför en kraftigare och mer bestående viktnedgång. Detta har dock inte kunnat verifieras i jämförande vetenskapliga studier. I korttidsstudier, där interventionen pågått några veckor till 6 månader, har LC/HF ofta men inte alltid haft en mer gynnsam effekt [6, 8, 9].

Referens nr 6 jämförde effekten på viktnedgång med samma mängd kalorier i form av LCHF (low carb, high fat) eller HCLF (high carb, low fat) under 24 veckor. Studien tar alltså inte hänsyn till att de flesta äter färre kalorier spontant på LCHF. Trots detta gick LCHF-gruppen ner mer, dock ej signifikant. LCHF-gruppen fick även bättre blodfetter i form av lägre triglycerider och högre HDL (båda mkt signifikant). LDL gick ner mer i HCLF men apoB-värdena var lika i grupperna, varför HCLF-gruppen kan ha fått en sämre LDL-fördelning med större andel små farligare LDL-partiklar.

Referens nr 8 är knappast relevant då den jämför två koster med 25% eller 40% fett. ”Lågkolhydratgruppen” åt 40-45% kolhydrater, alltså rimligen inte lite kolhydrater alls. Skillnaden mellan grupperna var inte signifikant.

Referens nr 9 är en Cochranegenomgång av relevanta studier. Sammanfattningsvis säger den att kost med lågt glykemiskt load (LCHF har mycket lågt sådant) ger bättre viktnedgång och bättre blodfetter än annan kost. ”Lowering the glycaemic load of the diet appears to be an effective method of promoting weight loss and improving lipid profiles and can be simply incorporated into a person’s lifestyle.”

LCHF-koster har alltså, som man säger, minst lika bra och troligen bättre effekt för viktnedgång (och blodfetter) upp till sex månader. På vilket sätt är det ett argument mot dem?

Orsaker till en gynnsam korttidseffekt kan vara att LC/HF framkallar ketos, vilket minskar hunger och kostintag [10], och det höga proteinintaget; således inte enbart förändringen i proportionerna mellan fett och kolhydrat [11, 12].

Så LCHF-koster ger minskad hunger och minskat kostintag. På vilket sätt är det ett argument mot dem?

Skillnaderna i viktnedgång i studier som pågått upp till ett år är marginella [13-16].

Referens nr 13: LCHF (fri mängd mat i övrigt) viktnedgång -4,4kg efter ett år. HCLF (kaloriräknad halvsvält) -2,5kg efter ett år. Skillnaden var inte statistiskt signifikant. Blodfetterna i LCHF-gruppen var signifikant bättre efter ett år vad gäller triglycerider och HDL.

Referens nr 14: En bantningsstudie med mycket dålig följsamhet bland medverkande – de släpptes helt fria efter 2 månader att fortsätta följa råden så noga de önskade. I Atkins-gruppen (LCHF) resulterade det i genomsnittligen 190 gram kolhydrater dagligen efter 6 resp 12 månader. Det motsvarade 42E% kolhydrater, knappast en lågkolhydratkost. Skillnaden mellan grupperna var ej signifikant.

Referens nr 15: En jämförelse mellan Atkins (LC), viktväktarna, Slim-Fast (pulverdiet) eller Rosemary Conley (lågfett + veckovisa träningspass). Alla fyra grupperna gick ner ungefär 8,5 kg på ett år. Ingen skillnad alltså?

Men Viktväktarna och Rosemary-gruppen fick gratis vikt/träningsmöte varje vecka. Slim-Fast-gruppen fick gratis pulver till två måltider om dagen och ett ”Slim-Fast support pack”. Atkins gruppen fick… ta-da: en Atkins-bok. Inget stöd i övrigt. En schysst jämförelse? Ändå gick Atkins-gruppen ner lika mycket.

Referens nr 16: Vad många anser vara den bäst genomförda jämförelsen. (DN / SVD). Atkins -4,7kg efter ett år vilket var ungefär det dubbla mot andra dieter, signifikant bättre i ett fall. Atkinsgruppen fick även bättre blodfetter och blodtryck.

Så i jämförelser ger LCHF-koster lika bra eller bättre (i två fall dubbelt så bra) resultat efter ett år, ofta med bättre blodfetter och / eller blodtryck. På vilket sätt är det ett argument mot dem? Och vad gör upp till dubbla viktnedgången ”marginell”?

Återkom gärna för mer senare under dagen!

Tillägg: Fortsättningen finns i kommande två inläggen. Se länken ovan och till höger om rubriken på detta inlägg.

10 Kommentarer

  1. Jag hävdar att detta rimligen inte kan vara det väntade frontalangreppet på fett i maten. Det är för allmänt hållet, uddlöst mot fettet och fokuserar på att Socialstyrelsen skall återta ett tidigare beslut.

    Här ett stycke som man förmodligen känt sig tvingade att lägga till, men helst inte vill att någon läser och kommer ihåg. Men det gör jag. Läs nu riktigt sakta, framför allt första meningen, 13 ord.

    "Nutritionsområdet kan te sig förvirrande när vetenskapliga studier kommer till så varierande resultat. Olika studietyper besvarar olika vetenskapliga frågor, och studiedesign liksom omgivningsfaktorer måste beaktas när fynden divergerar. Epidemiologiska observationsstudier kan påvisa eller styrka samband mellan exponering och sjukdomstillstånd i den studerade populationen. De kan endast i kombination med andra typer av studier påvisa kausalsamband."

    Endast med den rätta tron kan man skåda sanningen. Ytterligare kommentar via länken!

  2. Eirik
    Bland det mer intressanta i artikeln, var ett påstående att kost med mycket mättat fett gav ökad insulinresistens. Är det välbelagt? Hur god kvalité har studien som det refereras till? Är studien gjord på lågkolhydrat-diet eller är det bara kost-statistik, utan viktnedgången m.m?
  3. Ingvar Bejvel
    Ref 22 saknar även grund. Marcus et al hävdar njursten p g a ketogen kost till epileptiker. Man fick sju fall av biverkningar av 57, varav två upptog njursten. Detta behandlades och patienterna fortsatte med ketogen kost utan vidare problem.
  4. Thomas H
    Det här tycker jag egentligen är ganska allvarligt! Får ledande Svenska professorer tolka forskningstudier vinklat dvs så det passar dom?

    Hur i jösse namn har dessa "kostsexperter" i artikeln i dagens Läkartidning kunnat missa det nu diabetesprofessor Berne fann under sin tvårskontroll av LCHF-kostmodellen, vilken nu Dr Dahlqvist använde och blev anmäld för!

    Våra främsta kostexperter skall väl stå längst fram och bevaka alla nya och intressanta rön i folkhälsans intresse. Det är väl då det fungerar på ett riktigt sätt. Så både prof Asp och prof Vessby borde vara i full gång med studier på LCHF-kost, om de nu skött sina jobb - kostkapitelansvariga i diabetesutbildningshandböcker som dom nu är! Men icke!

    Möjligen hjälper det om den gamla benämningen "kolhydratsomsättningsrubbning" återinförs. Rakt på sak bör man vara. Oftast enklast då!

  5. Andreas - din sakliga genomgång referens för referens är enastående klar och tydlig.
    Imponerande!
    Nu börjar andra halvlek!
  6. fenix
    Kostdoktorn for president! (eller Zlatan)
  7. Perenna
    I Marcus et al. artikel frågar man efter långtidsstudier i LCHF. Jörgen Vesti Nielsens och Eva Jönssons Karlshamn-studiens 44-månads-follow-up har just kommit ut. Det är ganska imponerande, eller?
  8. Hemlige Arne
    "Så LCHF-koster ger minskad hunger och minskat kostintag. På vilket sätt är det ett argument mot dem?"

    För livsmedelsproducenterna är det väl det största argumentet?

  9. Luogo che grande avete ottenuto! Scommettevo che siete professionisti!
  10. Luogo che grande avete ottenuto! Scommettevo che siete professionisti!

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg