Carolina Gynning: ”Fett är bra”
i Viktnedgång 
Carolina Gynning har alltid verkat snäppet smartare än de flesta kändisar. Och den föråldrade fettskräcken har hon definitivt genomskådat.
Aftonbladet: Kändisarnas väg till drömkroppen
Ur artikeln:
– Fett är bra, det är skitsnack att man går upp i vikt av fett. Det är kolhydrater som gör mig fet, fett kan jag äta hur mycket som helst av, säger 30-åringen [Gynning].
Vikt eller hälsa?
Nu vet jag inte om Gynning är mest intresserad av hälsa eller av att hålla sig tillräckligt smal. Proteinpulver till lunch och ”överdos” omega-3-olja låter kanske inte som den mest naturliga kosthållningen.
Men Gynning lär veta ett och annat om hur man håller sig smal. Gissningsvis kan sådana här uttalanden göra ett rejält intryck på fettskrämda unga tjejer.
Känner du en? Kanske vill du maila länken då.
Mer
Expressen: Vi blev smala av fett
Fri från kronisk värk och 35 kilo
Hur man går ner 92 kilo (med LCHF)
-77 kilo på sju månader med LCHF
Stora skrytartråden
Matälskare överallt finner LCHF-kost
Göran Persson äter lågkolhydratkost
Vad är ortorexi, och vilka blev dina konsekvenser?
När det gäller kost är Gynning knappast ett föredöme, även om det såklart är bra för henne om hon äter fett.
Kolla Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Ortorexi
Nuförtiden äter jag bara inte på kvällen, fast jag inte behöver banta. Är det ortorexi?
Om man vill få i sig fett och ingenting annat kan man dricka te/kaffe med en klick kokosfett i, det låter ju väldigt äckligt och ser lite mysko ut, men det smakar som vanligt.
Så för att poängtera det ytterligare, LCHF är inget farligt - om man äter tillräckligt och inte har en ätstörning. Jag misstänker att vilken kost man än håller så får man inte tillräcklig näring om man äter för lite.
Sådana problem kan uppstå i början innan man kommit underfund med portionsstorlekar och sammansättning. Lite överintag av protein en begränsad tid är helt ofarligt ifall man inte har konstaterade njur- eller leverskador, det är nog viktigt att poängtera det så att ingen hoppar över ett mål av rädsla att få i sig för mycket protein.
I princip kan man betrakta LCHF som ett sätt att försöka anpassa kosten från jägarstenåldern, så gott vi kan bedöma hur den såg ut, till en kost som är möjlig att leva på till vardags i dag utan lägga orimligt mycket tid eller pengar på maten. Alla kan ju inte leva på mat man jagar själv i dagens samhälle.
Utifrån de utgångspunkterna har vi hittat en modell som vid praktiska försök fungerar mycket bra.
Sedan kan man ju fundera över hur många timmar om dagen man under jägarstenåldern ägnade åt att sitta och slå i näringstabeller för att justera intaget av makronutrienter eller kalorier? Man kan förmodligen vara ganska flexibel där så länge man får en tillräckligt stor andel av sin energi från fett och en tillräckligt liten andel från kolhydrater.
Lär man sig den utgångspunkten och lyssnar på kroppens aptitsignaler kommer man att utveckla en sund kosthållning ganska snart. Lär man sig sedan lite om vilka livsmedel man skall välja för en bra balans mellan omega-3/6 och undviker sådant med något som låter konstigt i innehållsdeklarationen så tror jag att man äter en kost som ger god en hälsa.
Ett problem gemensamt för alla ätstörningar är ju en problematisk inställning till mat, och ofta mycket räknande på kalorier och annat. Alltså bör man vid alla tendenser till ätstörningar undvika räknande och hålla sig till några väldigt enkla regler som gör att man kan fokusera på mat som något lustfyllt och absolut inte något skuldbelastat.
Och för oss som tycker att kokosfett i kaffet är vedervärdigt finns smör. Det är jättegott i kaffet. Så Perenna, om du inte gillar kokosfett: prova med smör.
Hmm varken smör eller kokosfett rör mitt te i alla fall, ingen tefantast stoppar något annat än te och vatten i tekoppen... Men i kaffet kan man ju ha kokosfett/smör om man vill, och det passar också sig i min mening bättre smakmässigt. Är du bara lite hungrig på kvällen kan du ju smöra en ostskiva eller mosa ett kokat ägg med mycket smör. Du behöver inte räkna matens innehåll på grammet, det riskerar bara att skapa fixeringar. Om du en kortare period äter lite mer protein så är det ingen fara, det jämnar ut sig i längden. Att man varnar om för mycket protein är bara för att man inte ska helt frossa i det.
Kan hålla med dig när det gäller te. Jag är visserligen ingen tefantast men testet att ta smör i föll inte så väl ut. I kaffe är det däremot riktigt gott. Periodvis tycker jag att smör är ännu godare än grädde i kaffet.
Dippa friterade fläsksvålar i smaksatt ister. :-)
Jag dricker hett vatten med kokosfett varje morgon.
Jag slutade läsa kvällstidningar för ganska länge sen, hittar mer intressant läsning på nätet ;)
T.ex den här filmrecensionen hittade jag idag på Laura Dolson's sida om Lowcarb Diet. Om hur ur-invånare i Kanada blev friskare efter att ha gått tillbaka till sin ursprungliga lågkolhydratkost.
http://lowcarbdiets.about.com/od/booksanddvds/fr/mybigfatdietdvd.htm
Hoppas vi får se den filmen på TV. Hon har även skrivit om filmen Food, Inc om livsmedelsindustrin i USA. Verkar sevärd den med.
Det stod en del i svenska tidningar också om det här kostförsöket när det begav sig.
Fler länkar.
http://www.cbc.ca/thelens/bigfatdiet/
http://www.cbc.ca/thelens/bigfatdiet/wortman.html
http://www.drjaywortman.com/
http://www.cbc.ca/thelens/bigfatdiet/grease.html
Har alltså kunnat studera Medelhavsdieten på nära håll.
Och sett hur ofantligt stora mängder yoghurt och färskost, feta bitar av lamm och nötkött både turkar och greker äter.
Så det här som Stephan Rössner förespråkar, att en Medelhavskost mest består av frukt, grönt, baljväxter + lite kött och olivolja, är en sanning med modifikation..
Sen har de tyvärr anammat våra kostvanor i väst, med massor av chips, muffins, läsk. godis och annat skräp på butikshyllorna. Med följd att man ser många feta både bland barn och vuxna idag..
Morrigan:
Ang. Ortorexi så låter det som något jag hade i unga år. Jag tänkte att det var nån form av anorexi, men så hysterisk blev jag aldrig. Mer det att jag åt så lite och så sällan att jag förträngde hungerskänslorna. Än idag har jag en rubbad hungerssignal. I olika situationer glömmer jag bort att äta och kommer på mig två dagar senare att jag inte ätit mer än en portion mat.
Ännu en dag med en ny insikt ;-)
"I går åt programledaren, författaren och konstnären Carolina Gynning följande nyttigheter till frukost:
Bacon, en skiva stekt äggplanta, äggröra, paprika, en apelsinskiva, en kiwiskiva, några bananskivor, en bit vattenmelon och fyra körsbär. Till detta drack hon cappuccino och ett glas juice"
Avd. Leva som man lär