Björn Ferry sågar skidlagets McDonalds- och pillerreklam

6 februari 2015 av i Björn Ferry, Kosttillskott, Västerländsk skräpmat

Är det sunt att äta näringsfattig skräpmat och sen fylla på med tillskott av vitaminer? Det hävdar skidlandslaget, som bara råkar vara sponsrade av just McDonalds och vitaminvaruhuset Life.

Björn Ferry, tidigare OS-medaljör i skidskytte, säger vad de flesta nog tänker:

…jag hade ingen som helst brist på någonting, och då åt jag vanlig mat.

Eller det jag menar med vanlig mat: Kött, fisk, ägg, grönsaker etc.
Inte de hamburgare och pommes frites som skidförbundet stolt gör reklam för. Jag kan förstå om man drabbas av både övervikt och näringsbrist om man följer de kostråden.

Det är sorgligt att elitidrotten ska behöva vara så beroende av sponsorpengar. Just skidförbundet med sina rosenkindade superhjältar till förebilder har verkligen gått i fällan. Är det något vi alla skulle må bättre av så är det just att… sluta äta hamburgare (McDonalds), och sluta slösa bort enorma summor pengar på verkningslösa kosttillskott (Life).

Jag hoppas att Kalla, Hellner, Haag och Jönsson fått rejält betalt för att låta förbundets sponsorer snylta på deras goda renommé.

Björn Ferry: Trygghet viktigare än tabletter

För min syn på kosttillskott se min korta tillskottsguide.

Tidigare

”De hade aldrig fått sponsra våra skidåkare”

McDonalds: Ät inte vår mat, den är ohälsosam

Hälsosammare inspiration

32 Kommentarer

Toppkommentarer

YAT
7 februari 2015 15
@ barajag

Du kan läsa massor om hjärnans belöningssystem, belöning genom mat, s k ”food reward”, på väldigt många ställen på nätet. Det grundläggande för matbelöning är att den ska vara energität, välsmakande, ha angenäm konsistens samt naturligtvis ha ”rätt” fördelning mellan söt och fett eller fett, salt och protein/kolhydrat där alltså de stora smakförstärkarna fett, socker och salt har väldigt stor betydelse.

Du kan också ”lära”, eller betinga kanske är mer rätt ord, hjärnans belöningssystem till att uppfatta något som belönande, som normalt och/eller från början inte är belönande:

The reward system acts to gauge the desirability of food (among other stimuli) and reinforce and motivate behaviors that favor the acquisition of desirable food. For example, if you eat a strong cheese for the first time, maybe it won't taste very good to you. As it's digested, your reward system gets wind that it's full of calories, and the next few times you eat it, it tastes better and better until you like the flavor (17, 18). This is called an acquired taste, and the reward system is what does the acquiring, motivating you to obtain a food it has deemed safe and desirable. This is the same process that allows children to learn to like vegetables—which are low-calorie, often bitter foods that are initially unpalatable-- if they’re repeatedly paired with fat, salt or some other desirable quality. The reward system does the same thing with foods/beverages that contain drugs, such as coffee and beer, gradually making bitter fluids palatable and then delicious.

http://boingboing.net/2012/03/09/seduced-by-food-obesity-and-t.html

Det är också troligtvis därför du upplever att pasta och bröd, som normalt inte alls är belönande p g a att de inte har de grundläggande egenskaperna, ger dig upphov till hedoniskt ätande.

Stephan Guyenet har skrivit flera väldigt bra artiklar i ämnet varav den ovan nämnda är den jag tycker är bäst sammanfattande.

http://wholehealthsource.blogspot.se/2011/10/case-for-food-reward-hyp...

är den första i en längre serie i flera delar och

http://wholehealthsource.blogspot.se/2011/04/food-reward-dominant-fac...

den första i en annan serie i flera delar.

Det finns således väldigt mycket att läsa bara av honom. Att han så sällan nämns på den här sidan är förmodligen för att han är något av en Nemesis för Andreas och den kolhydrat-insulin-fetma-teori han proklamerar för.

Läs vidare →
Tuva
6 februari 2015 13
Vaf*n.

Kolhydratsladda med näringsfattiga spannmål (i bästa fall, i värsta fall minskar näringsupptagningsförmågan av spannmål) så det blir mindre plats för näringstät mat som grönsaker, rotfrukter och frukt. Gärna fettfattigt (så du går miste om de fettlösliga näringsämnen).
Sköter man inte sina tillskott får man näringsbrist.
Alltså måste vi äta fabrikstillverkade tillskott.

Det är så dumt att det isar i tänderna.

Läs vidare →

Alla kommentarer

1
LCHF Nisse
6 februari 2015 2
Björn Ferry linken funkar inte

Svar: #2
2
Svar på kommentar #1 av LCHF Nisse
Dr Andreas Eenfeldt
6 februari 2015
Tack, hela SVT:s sajt verkar ligga nere nu. Säkert tillfälligt.

Uppdatering: tillbaka nu.
3
Glen
6 februari 2015 3
Karln har rätt. Vem behöver donken?
4
Gustav
6 februari 2015 8
Vilken känga till dom som tror att pastaladdning är bra. Såklart man får näringsbrist om man äter den smörjan och då måste ta tillskott! Ät riktig mat!
Roligt var att en i kommentarerna krävde vetenskapliga studier att man med riktig mat inte behövde kosttillskott!

Svar: #12
5
Tuva
6 februari 2015 13
Vaf*n.

Kolhydratsladda med näringsfattiga spannmål (i bästa fall, i värsta fall minskar näringsupptagningsförmågan av spannmål) så det blir mindre plats för näringstät mat som grönsaker, rotfrukter och frukt. Gärna fettfattigt (så du går miste om de fettlösliga näringsämnen).
Sköter man inte sina tillskott får man näringsbrist.
Alltså måste vi äta fabrikstillverkade tillskott.

Det är så dumt att det isar i tänderna.
6
Stefan*
6 februari 2015 9
Jag håller med Björn Ferry när det gäller val av just dessa sponsorer. Klingar inte riktigt rent i mina öron heller. När det gäller kosttillskott kan jag dock tänka mig att det, även om man äter en i övrigt näringsrik kost, behövs tillskott av D-vitamin och Omega 3. Även en lite mer kunskapsorienterad syn på kost och näringsämnen skulle göra stor nytta tror jag. Att få i sig tillräckligt med protein (ca 2 gr/kg kroppsvikt) från nöt-, gris- och viltkött samt från fisk, fågel och ägg räcker långt, men även att utesluta spannmål och en massa tillsatt socker i sportdrycker m.m.

När det gäller att svensk elitidrott är "beroende" av sponsorer tycker jag Björn är lite väl negativ. Det är helt naturligt att elitidrott sponsras av det privata näringslivet. Skulle vi finansiera all elitidrott med statliga pengar? Ingen bra idé tycker jag, men lite eftertanke vid val av sponsorer är ju på sin plats.

Svar: #7
7
Svar på kommentar #6 av Stefan*
Las
6 februari 2015 2
Alltså det där med 2gr per kg kroppsvikt kan väl inte stämma... Eller?

Jag väger 75Kg och skulle enligt detta behöva få i mig 150g protein per dag?
En köttbit innehåller 20% protein.
Det skulle innebära att jag skulle behöva äta 750 gram kött om dagen.

En person som dras med övervikt och väger 130kg?
1,3kg kött om dagen?

Svar: #8
8
Svar på kommentar #7 av Las
Beholder
6 februari 2015 3
Ett det finns protein i typ allt. Så du behöver inte bara äta kött röda linser har 24% protein torrvikt. Två de flesta i Sverige får i sig tillräckligt med protein. Tre 2gram/kg gäller mer för styrkeatleter. För dom flesta kan gränsen sättas lägre än 2gram/kg kroppsvikt
9
Jaa menee
6 februari 2015 6
"Sluta slösa bort enorma summor pengar på verkningslösa kosttillskott (Life)."

Med all respekt för Ferry, men vadå? Förkastar han ALL kosttillskott?
Jag trodde nog att en hel del kosttillskott är av godo för oss. T.ex. för oss nordbor att tugga i oss D-vitamin eller extra tillskott av magnesium b.la. för att förhindra sendrag vid inkörtsporten till LCHF. Eller varför inte L-argiplex som bevisligen har effekt på sexdriften, (men det kanske inte påverkar att skidlandslaget åker fortare. Men vem vet, de kan ju få mer bråttom hem till sin partner.. 🙂 )
Jag tror inte att Andreas skriver under på att ALL kosttillskott är verkningslösa.
10
Överlevnadsguiden
6 februari 2015 3
McDonalds behöver vi ju inte ens diskutera, men jag förstår inte varför näringsrik kost och kosttillskott behöver stå i motsats till varandra. Med den kvalitet på mat som finns i butikerna i kombination med den stress och ohälsa som många lever under så är det långt ifrån självklart att få i sig den näring man behöver enbart genom kosten. Jag vill slå ett slag för näringsrik kost OCH kosttillskott efter behov. D-vitamin och omega 3 är självklara men jag har fler toppkandidater på min lista, t ex magnesium, msm och B-vitaminkomplex.
Charlotta
11
Gunnar
6 februari 2015 5
Som flera andra nämnt drar han ner sin trovärdighet rejält när han dissar alla kosttillskott, men det är tyvärr en vanlig inställning hos många. Nyanser verkar inte finnas. Precis som alla kosttillskott inte är värdelösa är inte all mat på McDonalds dålig, men att säga nåt ger väl inte heller någon uppmärksamhet.

Svar: #21
12
Svar på kommentar #4 av Gustav
YAT
6 februari 2015 1

Vilken känga till dom som tror att pastaladdning är bra.

Hur tänkte du nu?

Svar: #16
13
Walter Levy
6 februari 2015 3
Mycket bra talat av Ferry. Jag håller helt med om följande:
Lösningen på att folk inte följer kostrekommendationer är inte kosttillskott. Lösningen är att äta riktig mat och inte en massa skräp. Det gäller elitidrottare såväl som soffpotatisar.
14
Lars
6 februari 2015 3
http://somanordic.se/sponsring/bjorn-ferry

kosttillskott är som regel mat i pulver eller tablett.
Alla har inte tid, sponsorkontrakt eller hinner inte laga schysst mat varje dag.
Då är det väl inget fel att köpa något som stärker kroppen.

Varje individ använder sin kropp olika och behöver således extra energi.
En stor del av dagens unga kvinnor har problem med sina järndepåer i olika perioder i månaden. Att ta lite extra järn i endera form gör att de mår bättre.

Björn Ferry förtalar andras val av kost och vill uppfattas som en renlevnadsmänniska. Samtidigt så står han och själv gör reklam för Udos Choise fettsyror. Då får jag upplysa Herr Ferry att det är också ett kosttillskott.

Jag tycker Björn Ferry skall lämna skogen och komma ner och se hur livet ser ut i storstan.

Lars

Svar: #19
15
Jörgen
6 februari 2015
Det är en bild på D-vitaminer bredvid artikeln om Ferry...
16
Svar på kommentar #12 av YAT
Gustav
6 februari 2015
Ja om du tycker det är bra kanske lära dig lite? Om inte kanske du kan säga vad som var fel? Hur tänker du?

Svar: #17
17
Svar på kommentar #16 av Gustav
YAT
6 februari 2015 2
Jag vill att du förklarar hur du tänkte för att få ett inlägg som handlar om kosttillskotts nödvändighet eller inte för elitlängdskidåkare, till att handla om, och vara en känga till, dom (de) som tror att "pastaladdning" är bra.
18
YAT
6 februari 2015 1

Ja om du tycker det är bra kanske lära dig lite?

Vad ska jag lära mig, menar du?
19
Svar på kommentar #14 av Lars
YAT
7 februari 2015 5

Då är det väl inget fel att köpa något som stärker kroppen.

Säger Ferry att det är fel? Det kan jag inte se. Däremot tycker han det är onödigt att slänga ut en massa pengar på att köpa och stoppa i sig en massa kosttillskott när det går bra att få i sig det man behöver genom en bra sammansatt kost. Han ifrågasätter den bild som förmedlas av skidlandslagets ledare att kosttillskotten i princip skulle vara en nödvändighet, eller åtminstone "mycket svårt" att klara sig utan för en elitlängdskidåkare. Och det är en annan sak.

Angående järn så går det bra att komplettera med inälvsmat och blodmat för att få extra järn istället för att ta järn i form av tillskott. Likaså där är det inget fel med tillskott, men det är inte heller nödvändigt och det går bra att få i sig tillräckligt genom en bra och anpassad kost, vilket är det Ferry egentligen säger. Och får man i sig allt man behöver genom kosten så blir ju kosttillskotten både helt onödiga och utan verkan.

Vill Ferry framstå som en renlevnadsmänniska? Vad grundar du det uttalandet på? Det kan jag inte hålla med om. Har du läst hans bok?
20
Gustav
7 februari 2015 2
Om du läser hans inlägg så förstår du. Att äta skitmat = pasta gynnar ingen eller tycker du? Försök inte att tala bort det . Eller tycker du att äta skitmat är bra för en elit? Fattar ej vad du menar som försvar. Tycker du på allvar att det är ok? Du svamlar ju bara men tycker som alla att det är dåligt . Så varför attackera? Känner du Björn Ferry? Tycker du att pastaladdning är bra? Förstod du ens hans inlägg?

Svar: #25, #27
21
Svar på kommentar #11 av Gunnar
Gustav
7 februari 2015 1
Behövde människan kosttillskott förr menar du? Så vi överlevde inte då för att vi inte hade kosttillskott? Såklart det behövs nu med dåligt kött etc. Själv tar jag D men du har ju helt missat vad han menar
22
Lars
7 februari 2015
Barn, ungdomar konsumerar inte inälvsmat som är rikt på järn.
Då är det lättare att få dem att ta örter, växter, drycker rikt på järn.
Superfoods är högaktuellt.
Chiafrön, goji, linfrön o.s.v.

Man kan få dessa smarta smoothies som shoots eller i kapslar.
Det blir en riktig energikick för kroppen som ger full fart.

Norska skidlandslaget är jätteduktiga på att konsumera kosttillskott och deras "kroppsmotor" ser vi ju effekten av. Titta på Therese Jouhag vilket tryck i kroppen hon uppvisar när hon belastar sin kropp.

Man blir inte starkare för att man växer upp i Norge istället för Sverige.

Det handlar om träningsmetoder och förmågan att boosta kroppen till att klara hård träningen. En elitindrottsman eller kvinna måste sova ca 10 timmar per dygn förr att kroppen reparerar sina organ under vila.
Sedan är det mellan 4-6 timmars träning.
Och man skall hinna med att äta 5-6 gånger.

Sveriges största produkt för att boosta effekten 2014 var rödbetsjuice.
Den innehåller ett ämne som hjälper kroppen att syresätta sig som är superviktigt i samband med hård belastning.
Man höjer kroppens förmåga att skjuta på mjölksyra tröskeln.

Dagens toppidrottsmän konsumerar samtliga energihöjande tillskott.

Jag vet att så är fallet, även Björn konsumerade Udos Choice som är rik på essentiella fettsyror. (Bra Ferry)
Kommer ni ihåg när Jonas Enroth i Hockeymålet i VM fick gå av i tredje perioden för att han krampade. Då gick landslagsläkaren bet på hur de skulle göra.

Det slutade med att man skickade efter hans kosttillskott från USA som var en näringsrik dryck innehållande salter och mineraler.
Framförallt magnesium.
Magnesium är en kanonprodukt för äldre som vaknar på natten och har krampkänning. Säger man det till läkaren så skriver den äldre läkaren ut blodförtunnande. Vi får hoppas att de yngre läkarna pluggar på och lägger lite utbildning på friskvård istället för sjukvård.

Tillskott behövs inte om man inte vill.
Kroppen är så pass unik att den hanterar brister och ställer in sig efter dessa förutsättningar. Ungefär som en dator när fläkten går ner, så stänger datorn ner funktioner för att fortsätta så länge som möjligt.

Vill man må bra så äter man bra mat och lär sig att hitta smarta kombinationer av tillskott. Det kan vara flytande, pulver eller kapslar som kickar din hälsa.
Lycka till, du väljer själv din livsstil.

Lars

Svar: #23
23
Svar på kommentar #22 av Lars
Göran
7 februari 2015 3
"Man höjer kroppens förmåga att skjuta på mjölksyra tröskeln."

Det gör man bäst genom att sluta konsumera kolhydrater.

"Dagens toppidrottsmän konsumerar samtliga energihöjande tillskott."

Finns det några vetenskapliga studier som visar att energihöjande tillskott verkligen höjer energin? Och finns det någon studie som visar att de gör det mer än att äta riktig mat?

Dessutom är det så att allt vi stoppar i oss har en positiv effekt på vissa delar av kroppen och en negativ på andra. Enda sättet att få en rätt balans mellan detta är att få näringen genom maten. Vid tillskott kan man få oönskade negativa effekter där man inte vill ha dem.

Men du har helt rätt när du påstår att man ska sova mycket. Förmodligen ett av det absolut mest viktiga för att ha en bra hälsa.

Svar: #28
24
Peter
7 februari 2015
Det här med kosttillskott är ju en tudelad fråga. Ok, att elitidrottsmän som antingen förbrukar stora mängder energi genom konditionsidrott eller förbrukar stora mängder energi genom att bygga sina kroppar behöver stötta den dagliga kosten med t ex högkvalitativa proteintillskott är fine.

Jag personligen har inga större problem att dunka i mig 5-6000 kcal en dag, men då är det knappast kvalitet på ens hälften av de kalorierna. Men min, för gemene svensk, relativt höga aktivitetsnivå täcks alldeles utmärkt av mitt dagliga intag av vanlig mat. Det jag tycker är tråkigt är att många idag tror att så fort de varit ute och "power walkat" så behöver de antingen göra en carb refeed eller hälla i sig en protein shake.
25
Svar på kommentar #20 av Gustav
Max Mustermann
7 februari 2015 4

Om du läser hans inlägg så förstår du. Att äta skitmat = pasta gynnar ingen eller tycker du? Försök inte att tala bort det .

Liksom YAT har jag också lite svårt att förstå, det Björn nämner om kost är:
"Eller det jag menar med vanlig mat: Kött, fisk, ägg, grönsaker etc.
Inte de hamburgare och pommes frites som skidförbundet stolt gör reklam för. Jag kan förstå om man drabbas av både övervikt och näringsbrist om man följer de kostråden."

Var kommer pastan in i bilden?
26
Lars
7 februari 2015 1
Der är dålig forskning gällande kost och dess betydelse för kroppen.
För några år sedan avrådde Livsmedelsverket för kosttillskott innehållande D-vitamin.

Detta visade sig vara fel.
Där finns många studier som visar att D-vitaminbrist är boven till många sjukdomar. Tyvärr så behövs än mer forskning och studier.

Ekonomiskt starka läkemedelsbolag har ringa intresse att lägga forskningspengar på naturliga ämnen som inte går att patentera.

Vårt Livsmedelsverk i Sverige har massor av nutritionister som skall säkra människors bästa. Just nu lägger man mycket fokus på att tolka regelverk gällande ex. vis hur mycket vitaminer som skall rekommenderas.

Inga människor har i Sverige dött av för mycket vitaminer.

Istället bör man titta på socker, salt som bevisligen skadar folkhälsan.
Där finns inga restriktioner hur mycket socker livsmedelsbolagen får stoppa i sina livsmedelsprodukter. Socker som sedan skapar sjukdomstillstånd över tiden. Att Livsmedelsverket inte vågar sätta restriktioner på riktigt farliga livsmedel beror på att livsmedelsindustrin har enorma resurser att lobba för självreglering inom industrin.

Så sötade livsmedel som skapar diabetes långt ner i åldrarna fortsätter säljas.
(Jag väljer att inte debattera tobak och alkohol eftersom människor vet att detta skadar hälsan)
Men att tillåta att företag får själva bestämma hur mycket socker ketchup får innehålla visar att man silar mygg och sväljer elefanter.

Tills vi ser mer forskning inom kostens betydelse så får vi lya på klockan.
Den visar ifall ett tillskott varit lyckosamt.

Skall du ex. vis springa maran eller cykla Vätternrundan för 5 gången så känner man nog ifall man fått effekt av endera skälet. Konditionsidrotter har blivit en folkrörelse där många lägger tid och pengar för att tävla mot sig själv.

Kolhydrater och proteiners betydelse är förlegat.
Detta har i princip alla tränade människor bra koll på.
Nu letar man smarta ämnen som booster effekten.

Kommer ni ihåg de som fuskade genom att ta läkemedlet epo.
Epo skulle öka röda blodplättarna för att kunna syresätta kroppen bättre vid belastning. Det här är inget konstigt att maten, kosten har betydelse för din hälsa. Att produktutveckla produkter för ditt idrottande är en naturlig del om det handlar om skidor, skor o.s.v.

Att företag säljer blåbär som är tokade, mixade till ett pulver är väl inget konstigt. Att man tar en energibar efter någon mil är väl ingen High tech.

Jag brukar själv ta varm choklad och bars när jag går någon mil i skogen.
Inte för att jag annars inte orkar hem.
Utan det är trevligt, känns bra och jag tror på det.

Lek med ordet kosttillskott.
Tillskott till kosten. Behövs inte men jag tror inte människor skulle fortsätta köpa tillskotten ifall de inte märkte effekt.

Då kan man ju också sluta valla sina skidor ifall inget spelar någon roll.

Jag håller med att kosten skall vara 80-90% till vårt välbefinnande.
Men man blir ju orolig när barnfamiljerna köper ett tiopack Denniskorv för 9,98
Tar man bort momsen och företagens marginaler så undrar man vad den s.k korven innehåller.
Att detta är tillåtet är mer farligt än att folk äter vitaminer.

Istället för att ropa på forskning, pröva ifall du själv får effekt av livsmedel.
Eller kör på som vanligt, köp inga nya gympadojor, hoppa över vallan.

Kroppen är den som skall driva skon och skidan att röra på sig.

Lycka till med din helgträning.
Var nyfiken.

Lars
27
Svar på kommentar #20 av Gustav
YAT
7 februari 2015 7
Jag har läst Ferrys inlägg och förstått det, men inlägget förklarar absolut inte hur du tänker och resonerar. Dessutom så pratar du ju nu om ytterligare en annan sak, skräpmat, eller ”skitmat” som du kallar det för.

Ferry nämner varken pasta eller någon ”pastaladdning” i sin artikel, så vad du får det ifrån är det du måste förklara. Att du sedan jämställer pasta med ”de hamburgare och pommes frites som skidförbundet stolt gör reklam för” och räknar pasta som ”skitmat” får stå för dig. Men visst, pasta är inte särskilt näringsrik i den bemärkelsen att den innehåller stora mängder av många vitaminer och mineraler, men att kalla pasta för skräpmat tycker jag är överdrivet.

Pasta i sig är inte heller belönande och ger inte upphov till hedoniskt ätande, där man lätt fortsätter att äta trots att man egentligen är mätt, vilket i sig är den största orsaken till den fetmaepidemi vi upplever i dagens samhälle. En egenskap som jag anser måste finnas för att det ska räknas som skräpmat. Däremot tomma tillsatta kalorier som gör maten mer välsmakande och svår att motstå, såsom rätt mängder av socker i t ex godis och som fett och salt i snacks som t ex i chips, anser jag utgör grunden i skräpmat.

Om vi nu återgår till ”pastaladdning”, som du pratade om, är en benämning som oftast används i nedvärderande syfte av lågkolhydratkostanhängare, speciellt då bland kommentarerna på den här sidan, om kolhydratuppladdning inför en tävling, prestation. Och ja, ”pastaladdning” kan mycket väl ha sin funktion. För en elitskidåkare är det en absolut nödvändighet att starta med fyllda glykogendepåer för att ha något med VM-medaljer eller WC-tävlingssegrar på de längre distanserna att göra. Om man sedan fyller sina glykogendepåer med pasta eller ris spelar mindre roll så länge man äter näringsriktigt i övrigt och ser till att man får i sig tillräckligt så man inte får någon brist av något.
Som elitlängdskidåkare, med de stora mängder mat och energi de sätter i sig, är det långt ifrån nödvändigt att äta maximalt näringsrika matvaror hela tiden. Det blir bara ett slöseri. Det som man som elitlängdskidåkare har störst risk man får för lite av sig av är energi och det är också det som den här diskussionen till det mesta handlar om, såsom återhämtningsdryck mm som skidförbundet har tagit fram med det där kosttillskottsföretaget.

Sedan, för att svara på dina frågor..

Jo, att göra en kolhydratuppladdning med pasta kan definitivt gynna en längdskidåkare inför en femmil, ja. Speciellt gentemot mot någon som inte gör någon form av kolhydratuppladdning och fyller upp sina glykogenlager, eller ännu värre startar på en uppladdning med lågkolhydratkost och därmed starkt reducerade glykogenlager.

Nej, jag tycker inte att äta "skitmat", i alla fall om man gör det till övervägande del, är bra för elitlängdskidåkare, nej.

Nej, jag svamlar inte och som sagt kan det absolut vara bra, ja.

Jag har inte attackerat. Jag har ställt två frågor varav den en ytterligare en gång eftersom du inte verkade förstå den första gången jag frågade. Däremot påstår du att jag svamlar. Om vad?

Jag förstår inte vad det har med saken att göra, men ja, jag känner Ferry personligen, ja.

Jo, jag förstod hans inlägg och precis vad som stod. Jag gjorde inte egna tolkningar och drog egna slutsatser efter dessa tolkningar som andra gjorde.

Svar: #29
28
Svar på kommentar #23 av Göran
YAT
7 februari 2015 6

"Man höjer kroppens förmåga att skjuta på mjölksyra tröskeln."
Det gör man bäst genom att sluta konsumera kolhydrater.

Absolut inte! Du får ingen begränsad förmåga att bilda mjölksyra och man skjuter ej heller på mjölksyratröskeln. Din förmåga att bilda mjölksyra påverkas inte av LC-kost. Du har tillräckligt med glykogen i dina glykogenlager för att få alltför höga mjölksyranivåer för att kunna fortsätta långt, långt innan dina iofs begränsade glykogenlager tar slut.
29
Svar på kommentar #27 av YAT
barajag
7 februari 2015 4
"Pasta i sig är inte heller belönande och ger inte upphov till hedoniskt ätande, där man lätt fortsätter att äta trots att man egentligen är mätt"

intressant...vart kan jag läsa mer om detta? (för mig ger pasta och bröd (samma ingredienser) upphov till hedoniskt ätande)
30
Hugo
7 februari 2015 1
Det finns inget positivt med pasta.
31
YAT
7 februari 2015 15
@ barajag

Du kan läsa massor om hjärnans belöningssystem, belöning genom mat, s k ”food reward”, på väldigt många ställen på nätet. Det grundläggande för matbelöning är att den ska vara energität, välsmakande, ha angenäm konsistens samt naturligtvis ha ”rätt” fördelning mellan söt och fett eller fett, salt och protein/kolhydrat där alltså de stora smakförstärkarna fett, socker och salt har väldigt stor betydelse.

Du kan också ”lära”, eller betinga kanske är mer rätt ord, hjärnans belöningssystem till att uppfatta något som belönande, som normalt och/eller från början inte är belönande:

The reward system acts to gauge the desirability of food (among other stimuli) and reinforce and motivate behaviors that favor the acquisition of desirable food. For example, if you eat a strong cheese for the first time, maybe it won't taste very good to you. As it's digested, your reward system gets wind that it's full of calories, and the next few times you eat it, it tastes better and better until you like the flavor (17, 18). This is called an acquired taste, and the reward system is what does the acquiring, motivating you to obtain a food it has deemed safe and desirable. This is the same process that allows children to learn to like vegetables—which are low-calorie, often bitter foods that are initially unpalatable-- if they’re repeatedly paired with fat, salt or some other desirable quality. The reward system does the same thing with foods/beverages that contain drugs, such as coffee and beer, gradually making bitter fluids palatable and then delicious.

http://boingboing.net/2012/03/09/seduced-by-food-obesity-and-t.html

Det är också troligtvis därför du upplever att pasta och bröd, som normalt inte alls är belönande p g a att de inte har de grundläggande egenskaperna, ger dig upphov till hedoniskt ätande.

Stephan Guyenet har skrivit flera väldigt bra artiklar i ämnet varav den ovan nämnda är den jag tycker är bäst sammanfattande.

http://wholehealthsource.blogspot.se/2011/10/case-for-food-reward-hyp...

är den första i en längre serie i flera delar och

http://wholehealthsource.blogspot.se/2011/04/food-reward-dominant-fac...

den första i en annan serie i flera delar.

Det finns således väldigt mycket att läsa bara av honom. Att han så sällan nämns på den här sidan är förmodligen för att han är något av en Nemesis för Andreas och den kolhydrat-insulin-fetma-teori han proklamerar för.
32
Lasse
7 februari 2015 2
Foodrevard är bara larv, ta bort kolisarna så äter man normalt. 🙂

Lämna en kommentar Avbryt svar

Äldre inlägg