Bantningskampen: 5:2 mot LCHF

Bantningskampen

Här är gårdagens Expressen-löp. De vet tydligen vad som säljer tidningar: 5:2 och LCHF, ja. Tallriksmodellen, nej.

Här är exempelvis antalet sökningar på de tre metoderna på Google, från 2008 till idag:

Du som missade gårdagens Expressen missade inga stora nyheter:

I artikeln

Expressen skrev om hur SBU-utredningen visat att LCHF ger snabbare viktminskning i studier, så länge som deltagarna följer råden. Sen berättar tre personer om sina erfarenheter av de olika dieterna.

Slutligen är Fredrik ”mr GI” Paulún med och ger sina kommentarer. Att äta enligt 5:2 tror han är ”osunt”. Och LCHF behöver innehålla hela 20 procent kolhydrater för att vara ”riktigt bra”.

Jag håller inte med. Att äta västerländsk sockerrik mat var tredje timme är vad som är osunt. Att låta kroppen vila från sådant ibland kan vara jättesunt.

Medan 20 procent grova kolhydrater kan gå utmärkt att äta för många friska personer så är striktare lågkolhydratkost effektivare för viktminskning, normaliserat blodsocker, minskat sötsug med mera, hos personer som behöver.

För övrigt behöver det inte vara en kamp mellan LCHF och periodisk fasta (som 5:2 eller 16:8). Det fungerar nämligen utmärkt tillsammans.

Mer

Fyra enkla råd för ett friskare och smalare liv

”5:2-diet inkörsport till ätstörningar”

Recension av 5:2-dieten: Periodisk fasta möter fettsnål kalorifixering

LCHF för nybörjare

11 kommentarer

  1. Blodsockermamma
    Det är ju lite märkligt att de använder sig av Paulún i det här fallet.
    Jag håller med dig doc, visst kan det funka för friska personer men av egens erfarenhet, hur länge då?

    Blodsockermamma.blogg.se

  2. Marcus
    Om man har genetiskt bra förutsättningar fungerar det säkerligen bra hela livet att inta en kost som innehåller 20 E% kolhydrater eller mer utan att man far illa. Notera att Doc inte uttalar sig om att det skulle fallera i längden.

    Strikt kolhydratrestriktion är inte den enda vägen för god hälsa och långt liv för alla individer.

  3. Anna
    Jag har ätit liberal LCHF i ett år. Kört 16:8 periodisk fasta hela hösten och ligger i startgroparna för att börja testa 5:2. För mig är fettrik kost en förutsättning för periodisk fasta. Förr vaknade jag hungrig. Nu kan jag lätt hoppa frukosten och börjar känna att även lunchen kan ryka utan större problem. Visst svider det lite i magen, men kroppen och knoppen orkar tack vare fettdrift. Äter förresten ca 20% kolhydrater, mestadels från grönsaker och nötter. Funkar finfint för mig som är frisk och tränar mycket.
  4. Ewa
    Så här tror jag:
    Det verkar ibland som om en del människor vill hitta den övre gränsen för hur mycket kolhydrater som kroppen kan klara av, utan att man mår (alltför) dåligt eller går upp i vikt.
    För mej handlar det istället om att hitta den optimala kosten, som får mej att må så bra som det bara är möjligt, både fysiskt och psykiskt, så länge som möjlig.
    Jag vill alltså inte bara äta det jag klarar av, utan det jag mår allra bäst av och då går det bort en hel del kolisar.
    Att det är individuellt hur mycket grönsaker, nötter, bär och mejeriprodukter man behöver är helt ok.
    Att någon människa däremot skulle vara tvungen äta bröd, pasta, ris, frukt och andra sockerprodukter för att kroppen ska må bra, kan ingen få mej att tro. Så olika är vi dock inte.
    Att vissa "kräver" det är en annan sak, då handlar det mer om beroende, antingen man vill erkänna det, eller är medveten om det, eller inte.
    Svar: #5
  5. Marcus
    Jag håller med dig om att det förmodligen inte finns någon som måste äta bröd, pasta, ris, frukt och andra sockerprodukter för att kroppen ska må bra.

    Däremot ser jag inget självändamål att minimera kolhydratintaget om man inte behöver. Jag tänker nämna två enligt mig relevanta anledningar här, även om man säkert kan komma på fler än så:

    1. Genom att kunna äta något mer kolhydrater öppnar det upp för möjligheten att kunna äta mer varierat, och uppleva ännu mer god mat.

    2. För en person som är fysiskt aktiv i stor utsträckning finns det fog att anta att ett större intag av kolhydrater medger högre nivåer av muskelglykogen i snitt. Detta medför att personen i fråga kan prestera bättre vid högintensiva aktiviteter, och därmed i någon mening känna sig bättre (må bättre).

    Förmodligen kan många äta lite mer än minimalt med kolhydrater (ja, jag vet att det är extremt vagt när man inte anger några gram eller energiprocent) utan att för den delen försaka någonting i form av risk för metabolt syndrom, hjärt- och kärlsjukdom etc.

    Jag kanske ska nämna att min nuvarande energifördelning på mitt dagliga intag av ca 3800 kcal är:

    345 g fett, 140 g protein, 40 gram kolhydrater. Detta ger 81 E% fett, 15 E% protein och 4 E% kolhydrater.

    Jag är alltså ingen storkonsument av kolhydrater, utan föredrar att hålla ett så öppet och rationellt synsätt som möjligt på kosthållning.

  6. Anna
    Jag tror ju att kvalitén på kolhydraterna spelar roll också. Äter ju alla gånger hellre stärkelserika rotfrukter än pasta, ris och vitt mjöl. Att bara räkna energi% känns lite som att bara räkna kalorier som om de alla var lika värda. Riktig mat är det viktigaste. Men mår man bättre genom att utesluta kolhydrater mer eller mindre helt ska man givetvis göra det. Själv gör jag det enkelt för mig helt enkelt och äter en del carbs. De goda och ändå hyfsat nyttiga. Tex slinker det ner frukt ibland som efterrätt. Med vispgrädde.
  7. Ann Kristin
    Det finns väl egentligen bara två faktorer att fundera över när det gäller kolhydrater, och det är hur de påverkar blodsockret, samt om man lider av "läckande tarm". Mjöl/gluten mår ju många dåligt av, och sockerrika födoämnen kan ju lätt dra i gång sug, även om det är en "nyttig" banan.

    Med utgångspunkt i detta förstår jag inte diskussionen om hur mycket kolhydrater som är rätt mängd. Det finns ingen rätt mängd, eftersom det beror på hur kroppen reagerar. För vissa, som mig, är det i princip noll, och endast gröna blad, auberginer mm funkar. Sedan är det ju också proportionen kh/protein/fett som bör räknas in, och jag kan ju äta en pytteliten mägd av mycket, men en flisa potatis känns ju onödigt.

    Vi måste ju ge rätt information till dem som vill börja ett lchf-liv, och då måste vi hela tiden betona hur kroppen reagerar. Kolhydratallergi/intolerans, dvs att blodsockret stiger och därmed insulinnivåerna, är ju ett faktum för många som går upp i vikt, medan suget efter kh i andra fall gör att folk äter alldeles för mycket.

    Man kan ju misstänka att många går runt med ohälsosamma blodsockernivåer, även om de inte går upp i vikt. I de fallen kanske de har för lite insulinproduktion och därför håller vikten, och då felaktigt tror sig vara friska, trots att även en måttlig blodsockerhöjning kan vara skadlig.

    Jag gissar att ganska snart kommer blodsockermätning att bli alt vanligare.

  8. lennart facius
    ett förfärligt tjatande om kolhydratmängd alltså kroppens behov av extern tillförsel av kolhydrat är 0 gr per vecka månad år osv.kolhydraten är fortfarande ej essentiel för människan..
  9. Anette
    Jag undrar om man kan blanda lchf och 5:2 med Nutrilett, Allevo eller liknande kolhydratstinna pulver? Det vore så enkelt att två dar per vecka bara dricka pulver men sabbar man sin övriga lchf då kanske?
    Svar: #10
  10. Ann Kristin
    Varför då? Köp 100 g brie, 100 glufttorkad skinka och en burk oliver. Ät och njut. Annars: turkisk yoghurt, lite crème fraîche och nötter. Inget jobb alls. Som lchf:are kan man leva utan att laga mat, faktiskt. Orkar du koka ägg och öppna en burk majonnäs har du n dag till att njuta på.

    Lchf handlar om att undvika kolhydrater för att man anser (och har bevis på) att de gör skada i kroppen.

    Om du tycker kolhydrater är ok kan du ju köra 5:2 med kolhydrater alla dagar.

  11. Malin
    Allt för att sälja lösnummer!
    Jag började iaf med att läsa en guide på http://www.periodisk-fasta.com/52-dieten/ och hittade sedan hit. Nu efter 5 månader har jag gått ner 6 kilo och känner mig friskare och starkare än någonsin.

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg