Äta träd?

16 november 2010 av i Lågkolhydratkost

Kan man baka bröd på trä tror du? Sanna bestämde sig för att testa.

30 kommentarer

1
Frippe
16 november 2010
Nja, vet inte om jag skulle vilja äta spån från något
Trädslag. Träd kan väl endå inte klassas som "föda"???
2
Viktor
16 november 2010
@ Frippe

Inte fiberhusk-bröd heller, men äts ändå av kulinariska skäl av många LCHF'are. :)
3
Lasse P
16 november 2010
De flesta här har väl aldrig hört talas om barkbröd, men det åt man förr under missväxtår då skörden var dålig och man var tvungen att dryga ut mjölet med något som kallas innerbark från bl.a tall.
4
dufva
16 november 2010
Sågspånsbröd?

Varför har ingen provat det förut tro?

Undrar vilket träslag hon använder?

Hoppas det inte är spånskiva i allafall :-)
5
hemul
16 november 2010
Äääh... det är inte så att Sanna ironiserar över allt huskbröd möjligen?
6
Kristina
16 november 2010
Å ena sidan kan du väl finnas en del kolhydrater i spånet - å andra sidan gör man nog av med en hel del i sin jakt på ingredienserna...:)
7
Lisse
17 november 2010
Jag är helt säker att någon har provat detta förut. Barkbröd till exempel är ju känt för att ha används under svårare tider in på 1900-talet. Folk är påhittiga när det är nöd - varför skulle ingen ha tagit möjligheten att använda sågspån istället för bark då inget roligare sädesslag fanns tillgängligt?
8
hemul
17 november 2010
Därför att det inte ger någonting mer än möjligen magknip. Viss bukfylla bidrar det ju till förstås, så säkert har man försökt när man varit desperat. Basten (visst heter det så?) kan vi få ut en del näring ur, men det är nog inte fallet med veden.
9
Ingrid
17 november 2010
Nä, vi kan nog inte bryta ner så värst mycket av träet. Men det borde ju fylla upp lite i magen. Så länge man inte får ont av det borde man ju kunna äta detta om man tycker det är gott.
10
Rickard Carlsson
17 november 2010
Perfekt med en rejäl sup träsprit!

Nå skämt åsido så har faktiskt fiberhusk en del riktigt intressanta funktioner som de flesta andra fibrer inte har. Många med tarmproblem (antingen de äter kolhydrater eller inte) använder sig av fiberhusk (physillum fröskal) eftersom detta - till skillnad från det man oftast kalla fibrer - faktiskt är bra för magen genom sin gelebildande funktion.
Men när det gäller en del andra fiberkällor kan man nog istället överväga trämjöl ;)
11
Goran van Den Buske
17 november 2010
Ni lyckostar som bor i hus byggda omkring femtiotalet. Om ni sliter ner tapeterna kommer ni troligtvis finna härliga tretex-skivor med våffelmönster på bredsidan. Om man vill kan man såga dem efter en särskild mall man hittar på Wasabröds hemsida. Har även hittat intressanta tuber hos min lokala trävaruhandlare med ostliknande innehåll..Annars går det bra med vanlig umami. Natriumglutamat som numera finns koncentrerad på tub. http://www.wownews.se/?a=7927
12
patrik
17 november 2010
Kanske någon tarmlevande bakteriekultur blir glad och betalar tillbaka med smörsyra :D
13
Therese (Kloka Råd)
17 november 2010
Tugga tall och beta björk... varför inte bara mumsa i sig morgontidningen?
14
hemul
17 november 2010
Du e inte klok! Den har ju typsatts. Det måste ju vara lika illa som tillsats(er). :-P
15
Goran van Den Buske
17 november 2010
Man kan väl inte "beta björk"? De innehåller ju β-blockerare. Hade dessutom för mig att dagens tidningar var typgodkända.
16
Birgitta Höglund's Mat
17 november 2010
Bröd med en touch av terpentin? Nja, det får nog vara.
Kan det verkligen vara bra för kroppen? Vad säger t.ex Nicklas @ Träningslära om den nyttigheten?

Då borde ju våra förfäder ha använt det istället för den mer svåråtkomliga innerbarken, som krävde en hel del arbete för att samla in.

Fortsätter nog att baka mitt "bröd" med Fiberhusk, det blir så saftigt och gott :)

Här ett utdrag från Shenet om tillvaratagande av innerbark från tall:

• Innerbark (vår, midsommar): Trädet fälls och man barkar av det. Före savtid gör man det med yxa, under savningen när det går lättare med ett särskilt verktyg med vilket man drar längsgående snitt i stammen och sedan runtom så att man får 60-180 cm långa remsor. Helst ska den tas högst upp på unga tallar vars ytterbark ännu är grön, i alla fall innan de har börjat flagna. I nordligaste Sverige fällde man inte träden utan barkade av dem på rot. (Linné berättar från Lapplandsresan 1732 att i Burtträsk skulle tallen tvärtom vara stor och icke kvistig, eftersom unga och kvistiga tallar var för kådiga, och barken skulle tas längst ner vid roten.) Barkremsorna får torka på plats några dagar eller veckor. Därefter skrapas den grova ytterbarken bort med kniv och eventuell kåda tas bort. Den tunna, mjuka, grönvita innerbarken tas till vara, får torka och lagras. En normalstor tall ger 3-5 kilo barkmjöl.

http://www.shenet.se/vaxter/tall.html
17
Gunborg
17 november 2010
Jodå, så gammal är man nog att man vet att (åtminstone under krigsåren i Finland) åts det barkbrö. :-)
Men jag låter hellre bli att äta bröd överhuvudtaget, det går ju också jättebra. Man blir supermätt av ägg o bacon.
18
Goran van Den Buske
17 november 2010
Bröd vill man ju inte ge till sina värsta ovänner. Inte ens barkis. Brukar drygar ut den dyra iranska kaviaren med lite barkmyll. Det märker inte bratsen i Vänersborg.
19
Simon A
17 november 2010
Idiotiskt!

Människan kan inte ta upp cellulosa...

Varför inte testa att äta pappers-macka. Kontorspapper med smör på?
Eller varför inte ta o äta upp smörkniven sen när man väl brett på smöret?
20
Sanna
18 november 2010
Simon A: Smörkniv med pappersmassa var min nästa plan faktiskt...
21
byggarn
18 november 2010
#20 - Tycker det är ett roligt experiment. Vilket träslag använde du och hur fick du det att bli så finkornigt? Ser ut som slipdamm.
Jag skulle tro att torr ask eller asp smakar mest neutralt. Skulle undvika barrträd som nog ger en bismak av terpentin.
22
Lasse P
18 november 2010
Recept från Skogsstyrelsens!! hemsida.

Barkbröd

Barkbröd förknippas med nödkost och misär. Men vi kan se det som en pikant krydda och variant av brödbakande. Det finns säkert många varianter av recept, men du behöver inte vara så noga. De som har känsliga magar bör kanske ha en mindre inblandning av barkmjöl.

Blanda:

100 gram jäst
1 liter ljummet vatten
1 liter rågmjöl
1,5 liter vetemjöl
drygt 2 dl barkmjöl
Blanda till deg och låt jäsa en timme

Kavla ut och grädda - tid och temperatur beror på hur stora kakor du gör.

Barkmjöl är fiberrikt och innehåller inte gluten. Barken påstås (enligt forskaruttalanden i pressen) vara tio gånger starkare antioxidant än grönt te. Barken innehåller bland annat katekiner och proanthocyanider, ämnen som anses motverka kärlsjukdomar.

Hur ordnar man barkmjöl då? Det finns säkert att köpa i en hälsokostaffär. Men du kan göra barkmjöl själv. Barken skördas på våren för då är saven fylld med näringsämnen och framförallt är barken lättare att få loss. Det är bara den tunna inre ljusgula barken som används. Torka "barkskinnet" och skär i bitar. Mal ned till mjöl.

Lämpliga trädslag? Tall eller björk brukar vara vanligast och de som rekommenderas. Alm har visst använts i södra Sverige.
23
Cavegirl
18 november 2010

Annars går det bra med vanlig umami. Natriumglutamat som numera finns koncentrerad på tub. http://www.wownews.se/?a=7927

Jag har smakat den. Jättegod. :-)
(E621 håller jag mig dock undan från)
24
south
18 november 2010
19
hahaha...avsluta med ett tugg på frukostbordet
25
Annika Dahlqvist
18 november 2010
Cavegirl, Vad är det i denna femte smak, Umami, annat än Natriumglutamat? E621.
26
hemul
18 november 2010
Det är väl nån slags koncentrat med naturlig glutamat. Det står lite mer här.
http://www.dailymail.co.uk/femail/food/article-1249571/Umami-Tubes-Ta...
"The ingredients in her recipe for umami, literally meaning 'taste', include pulped anchovy and porcini mushrooms."

Går det inte lika bra med buljong undrar jag då?
27
Mikael Q
18 november 2010
AD, en smak och en substans som triggar denna smak, är naturligtvis två helt olika saker. Att vi just upplever umami som angenämnt, beror högst sannolikt på att evolutionen lärt oss att uppskatta proteinrik mat, då smaken umami triggas av aminosyran glutaminsyra, vilken finns helt naturligt i protein.
28
hemul
18 november 2010
Om jag minns rätt så finns finns det två isomerer av glutamet. Naturligt förekommer i princip bara den ena. MSG består av båda. En annan skillnadär att av MSG bildas en massa fri glutamat i kroppen. Fri glutamat är en transmittorsubstans och förekommer normalt inte i så stor mängd. Det är desss skillnader som de som hävdar att MSG är skadligt pekar på. Andra menar förstås att det inte spelar någon roll.
29
hemul
18 november 2010
Jaha, så där blir det när man skriver och pratar i telefon samtidigt.
30
Mammeli
19 november 2010
När man blandar mjöl och vatten blir det lim.
Men när man tillsätter ägg och socker blir det en kaka.

Vart tar limmet vägen?

Jo det är det som får kakan att bli sittande kvar på baken, höfterna och magen!

Lämna en kommentar Avbryt svar

Äldre inlägg