1 2

73 kommentarer

  1. Ellinor
    Kan inte låta bli att ge er en liten godnattsaga ... simma lugnt :)

    http://www.youtube.com/watch?v=ZCqjYM42pEQ

  2. "LosKrikon: För att sjunka till din nivå - att du har gått ner så mycket i vikt är ju bra, men du är alltså en av de som har ätit sig fetast tidigare, inte mycket att skryta med i mina ögon..."

    Nu drack jag mig fet, inte åt för det första, och för det andra, vilka resultat har du själv? Vi kan mäta % istället om du föredrar det. Har alla överviktiga här sig själv att skylla då att de är överviktiga? Dessutom är det inget skryt alls, tvärt om skyltar jag sällan med hur mycket jag gått ner, det var menat som att de kan visa vad de går för själva innan de fortsätter tjafsa. De som snackar mest skit brukar vara de som får minst gjort.

  3. Föresten "liv" (skaffa ett...) tycker du samma sak om 137 kg Anna då? Hennes resultat är ju inte mycket att ha heller egentligen enligt dig, det var ju bara dumt av henne att gå upp till 137 kilo att börja med. Och eftersom hon nu gått ner kan hon ju då skippa sin blog eftersom hon är tillbaka där det började mer eller mindre. Inte mycket till logik där.
  4. liv
    Mitt inlägg var inte seriöst utan för att visa hur fånig du lät. Men det gick visst lite över ditt huvud. "Skaffa ett...", jaså, för att jag läser här precis som du..?

    Om du verkligen undrar så tycker jag att Anna skriver en väldigt bra blogg, självklart är det inspirerande för många att hon gått ner så bra i vikt men det hjälper inte om man inte skriver bra och intressant, om man vill få många läsare. Och jag tror att de flesta kan riskera att gå upp i vikt under olika omständigheter i livet, även om jag samtidigt ärligt måste erkänna att jag har lite svårt att förstå hur det kan gå så långt som för många (även för henne, ja). Självklart har de flesta sig själva att skylla, men det har vi väl alla för de val vi gör, även om omständigheter påverkar. Vad gör det? Det är inget speciellt för just vikt utan gäller det mesta i livet. Jag menar absolut inte att man är "sämre" för det, utan bara att jag har svårt att förstå att man låter just det hända. Däremot tycker jag absolut att det är väldigt bra jobbat att gå ner så mycket i vikt, det gäller dig också.

  5. Miller
    Liv
    "Självklart har de flesta sig själva att skylla"

    Nä faktiskt inte. Våra liv formas av vår omgivning. Ta till exempel ett barn som växer upp som kreationist eller jehovas vittne. Den värdegrunden är inget man bara skakar av sig när man fyller arton år.

    Exakt samma resonemang gäller vår moderna livstil som tveklöst skapat fetma problemet.

    Samhället har lärt oss universiella moralkoder, och det finns en lagbok, men när det gäller kosten är vi en generation som fått lära oss fel eller ingenting.

    Skulle du säga att en uteliggare eller ett slumbarn som sniffar thinner att de självklart har sig själva att skylla? Är det annorlunda de fyllt arton och är myndiga. Skulle inte tro det.

  6. liv
    Men de flesta i Sverige växer upp i den moderna livsstil som du pratar om, och ändå blir bara en liten del så väldigt överviktiga. Jag säger inte emot att vårt samhälle spelar in, det är självklart att det gör, men det betyder inte att det är nödvändigt att bli fet eller att individen är utan ansvar. En uteliggare har med all säkerhet både haft omständigheterna emot sig OCH gjort dåliga val (ja, vissa har sämre omständigheter och förutsättningar än andra, men jag tror inte att någon är helt utan möjlighet att påverka sin situation). Jag ser inga problem med att acceptera det personliga ansvaret även för mina misslyckanden, det hjälper ingen att påstå att det är bortom möjlighet att påverka. Och om det vore så, hur kommer det sig då att en del lyckas gå ner i vikt? Inget eget ansvar utan _enbart_ ren tur att man kom i kontakt med rätt kost? Hur enkelt som helst utan minsta kamp..? Man kan inte ta personligt ansvar för det ena men inte det andra! Jag tror att det är viktigt att acceptera sin egna ansvar, hur ska man annars kunna tro att man kan förändra något?

    Barn är till stor del i en annan situation än vuxna, ja, eftersom deras hjärnor inte är färdigutvecklade och vi vet att de inte kan förutse konsekvenserna av sina handlingar på samma sätt som vuxna. Därmed inte sagt att det finns någon skarp gräns. Det man får med sig från barndomen har man med sig och man kan inte förändra det förlutna, men man kan definitivt påverka sin framtid. Det behöver du förstås inte hålla med om, men varför bryr du dig över huvud taget om vad du äter i så fall..?

  7. Huj, vilket tjafs det blev. >.<
  8. Miller
    Liv
    Jomen vi växer upp och konfronteras med samma livstilsval, men de valen avgörs ju av vad man har i bagaget. Vilka vanor och kunkaper man har och hur man använder dem i olika situationer.

    Jag tycker det är i princip lika orimligt att säga att en tjockis, eller en flintis, eller en närsynt får skylla sig själv.

    Däremot är ju vi vuxna själva ansvariga för att lösa dessa problem, eller att leva med dom.

    Tjockisars situation har ju varit i princip omöjlig då dem fått helt fel råd. Ät inget fett, ät mackor utan pålägg och se för fan till att börja jogga. Och bli idiotförklarade för att dem inte följer svältdieter. Nu börjar det ju gå upp ett ljus för rätt många att det där kanske ledde åt fel håll.

    Personlig erfarenhet: Gjorde lumpen på åttiotalet, och förgyllde varje vardag med två snickers. Efter en tid upptäckte jag plötsligt att det blev ett veck på magen när jag satt i solen med bar överkropp. Jag visste att det var snickersarna. Och det var ju för att de var så feta!
    Kanske borde jag vetat bättre, men jag hade ju lärt mig att det var så.
    Som en konsekvens av detta och allmänna råd om vad som är lämpligt att äta undvek jag smör på mina mackor, och har kört med minimalt fett, teflonpanna etc.
    Om någon hade upplyst mig om att en Snickers var 99% kolhydrater hade jag kunnat fatta bättre matbeslut.

    Det är synd på alla goda mackor som man missat, och allt smör som inte lagts på biffarna men lyckligtvis finns ju internet nu så man kan ta reda på vad som verkligen gäller.

    Och då menar jag inte bara forum som kostdoktorn utan även innehållsdeklarationer och råvarors ursprung.

    Sammanfattningsvis tycker jag iallafall inte att det är ok att säga att tjockisar får skylla sig själva för att de blivit tjocka, speciellt i ljuset av den desinformationskampanj som drivits av skolor och myndigheter i decennier ter det sig extra orimligt att ha den attityden.
    Det är taskigt, okonstruktivt och fel.

  9. JAUS
    Väldans vilken het diskussion det blev medan jag var borta.

    #21 Jag vet ärligt talat inte vem Ehdin är.

    Jag kollade upp informationen för ganska länge sedan och kommer inte ihåg var jag fick informationen ifrån, det tar nog ett tag att googla fram det igen. Det kan ju framkommit nya fakta sen dess också. Det värsta med mikrovågsugnar är dock att folk använder matlådor i plast, som släpper ifrån sig BPA (se länk nedan) och andra gifter vid uppvärmning. Tror att det endast är plast typ 2 (HDPE) som fortfarande anses säker för mat. Så om man ändå vill använda mikron bör man använda en matlåda i metall och värma på tallrik (ej plast).

    http://en.wikipedia.org/wiki/Bisphenol_A

  10. MartinG
    Jag känner att jag faktiskt skulle gilla den där baconstekaren i alla fall :)
  11. Anders S
    Re: # 59 JAUS november 27, 2009 klockan 4:19

    "man ändå vill använda mikron bör man använda en matlåda i metall och värma på tallrik"

    Metall i mikron fungerar kanske inte så bra. Glas är bäst både till förvaring och uppvärmning. Gamla glaskonservburkar är bra att använda till förvaring av överbliven mat eller matsäck.

    Fett härsknar i mikron. Bättre att istället använda en mini-ugn eller varm-luft för att värma.

    Ångkokning bäst för grönsaker om man inte äter dem råa.

  12. JAUS
    #61 Läste du överhuvudtaget vad jag skrev? Vart står det att man skulle stoppa in matlådan i mikron? Förr använda man värmeskåp, men nu för tiden finns det endast mikro överallt, tyvärr.
  13. Erik
    Är ju inte helt otroligt om mikrovågorna bryter bindningar i vissa fall då vitaminer och antioxidanter värms upp. Även om tanken är att vattenmolekylerna ska knuffa varann för att generera värme så lär det ju finnas en risk med brutna bindningar i föreningen och därmed tappad funktion. Tror inte det leder till skadliga ämnen utan i så fall till tappad näringsfunktion.

    Inte särskilt oroad av detta, men jag tror att folk som jämt värmer mat i mikron i större utsträckning kommer drabbas av näringsbrist eller kostrelaterade sjukdomar eller skavanker. Men inte på grund av mikron i sig, utan på grund att dom förmodligen inte lagar speciellt mycket mat själva utan kanske äter halvfabrikat i större utsträckning. Får en känsla av att ju mer man använder mikron ju mer lat är man. Kanske fel ord med lat men man kanske inte bryr sig i samma utsträckning. Ju mer tid man lägger på sin matlagning ju mer hälsosamt lär det vara.

  14. foie gras
    den där ägg-apparaten skulle jag vilja ha, men man får inte reda på var den kan inhandlas om man bor i Europa - tänk att slippa röra vid äggskal vilken lättnad.
    Man ska ju alltid tvätta händerna när man tagit i ägg.
  15. liv
    Miller: Jag håller alltså inte med, det är självklart delvis deras eget fel. Och jag tycker tvärtom att det ÄR just konstruktivt. Går man runt och tror att ens egen handlande inte påverkar så kan man ju inte göra något åt det heller, det är två sidor av samma mynt. Om du inte menar att man är utan eget ansvar för det negativa som händer, men kan se till att positiva saker händer själv? Det tror jag inte en sekund. Men om du tror det så är det inte mycket att diskutera, då får vi agree to disagree helt enkelt.
  16. Linda
    Thanks Doc!
  17. Lars M
    #63 Erik

    Märkligt resonemang om lathet och skadlighet av microvärmd mat. Gör du aldrig storkok eller värmer upp gårdagens middagsrester i micron? Man behöver väl inte värma färdigmat bara för att man har en microvågsugn?

  18. Miller
    Liv,
    Vad jag säger att som vuxna är vi alla ansvariga att ta tag i våra egna problem. Vi är ansvariga för våra egna liv. Där är vi ju helt överens.

    Men ta Annika Dahlkvist historia om sin egen jojobantning. Eller Rössners och Marcus egna erkännanden om att svältdieten enligt kostmodellen inte funkar. Folk gör ju nästan vad som helst för att slippa vara feta, till och med låter sig stymp-opereras.

    Extremt cyniskt att säga att dessa lidande människor bara har sig själva att skylla, när de försökt med alla tillgängliga alternativ och misslyckas gång på gång.

    Skulle vilja se dig säga öga mot öga till nån på väg mot fetma operation: Skyll dig själv jävla fetto.

  19. Vad har de närsynta gjort nu då?
  20. Miller
    Eller såhär:
    Om man säger att någon får skylla sig själv, så antyder det att personen har haft en valmöjlighet.
    Då kan man diskutera vilka möjligheter som funnits att välja.
  21. Bra inlägg du gjort här Miller, håller med om allt du sagt.

    Jag tillhör defintivt inte dem som tar offerrollen och skyller på generna eller något annat. Men många feta har någon anledning bakom att de är feta. Lätt att bara säga att de får skylla sig själva som ätit för mycket istället för att fråga sig varför han eller hon är fet. Jag tippar på att de allra flesta feta skulle göra väldigt mycket för att ta sig ur sin situation men behöver hjälp på vägen, men dessvärre kan man inte erbjudas detta.

    Det som jag tycker är värst är barnfetma, har de också sig själva att skylla? Vilka val har de? Numer är ju övervikt och fetma mycket vanligt bland både barn och vuxna så det är nog inte lika hårt att växa upp "stor" som det var förr, men de som växer upp överviktiga kommer definitivt ha men av det för livet.

  22. liv
    Miller: Jag har inte någonstans skrivit att de _bara_ har sig själva att skylla, men vill du argumentera med halmdockor så varsågod.
  23. PPersson
    Äggknäckaren skulle kanske fungera som ett hjälpmedel för reumatiker. Kanske.
1 2

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg