Är feta personer lata?

Fet

Är personer som är ordentligt feta också riktigt lata? Har de därmed sig själva att skylla för sin övervikt? Och är smalare människor därmed moraliskt överlägsna?

Det verkar vara slutsatsen från en ny studie, som sägs visa att feta är inaktiva 99% av dygnet.

Vad studien visade

Sjukligt feta personer är stillasittande (latar sig?) mer än 99% av dagen. Det rapporteras efter en studie på tio gravt feta personer. I genomsnitt hade försökspersonerna BMI 53,6. Det motsvarar 155 kilo om man är 1,70 lång. Ingen av dem hade hjärtsjukdom, allvarliga ledsjukdomar eller andra sjukdomar som skulle ”begränsa deras rörlighet”. 80 kilos övervikt räknades tydligen inte i det fallet.

Personerna utrustades med en rörelsemätare. Det visade sig att de spenderade i genomsnitt 23 timmar och 52 minuter på sömn, liggande ner eller stillasittande (”engaged in sedentary behaviour”) per dag.

De tog i genomsnitt 3,700 steg per dag, jämfört med de 10,000 som experter rekommenderar för hälsan.

Forskarna med Thomas Vanhecke i spetsen uttalar sig såhär:

 ”Våra fynd är viktiga för att förstå kopplingen mellan fetma och fysisk aktivitet. Våra fynd kommer att ge anledning att öka den fysiska konditionen i den här patientgruppen och öka medvetenheten hos sjukvårdspersonal om behovet att rekommendera fysisk aktivitet hos deras patienter.”

Lata, eller bara feta?

Ovanstående är till största delen direkt översatt ur den engelska rapporteringen från studien. Tolkningen är genomgående att feta personer är extremt inaktiva. Och att det självklart måste vara en stor del av orsaken att de blivit feta.

Men visar studien det? Nej.

Vad studien visar är att extremt feta personer inte motionerar så mycket. Och varför är det förvånande? Skulle du vilja gå långa promenader med 80 kilos packning på ryggen? Skulle du ens kunna gå från sängen till soffan med den extravikten på dig?

Är man så extremt fet så blir naturligtvis varje steg hårt jobb. Vilket för oss till nästa detalj. Personerna sades bara vara aktiva under 8 minuter om dagen i genomsnitt. Men de tog 3,700 steg per dag i snitt.

Det blir 7,7 steg per sekund?!

Uppenbarligen har inte korta promenader (inne i lägenheten till exempel) räknats till fysisk aktivitet. Trots att det lär vara tufft nog med 80 kilos övervikt.

Orsak och verkan är svårt

Uppenbarligen har alltså kraftigt feta svårt att röra sig så mycket. Något som media ”glömmer bort”. Istället rapporteras studien som att personerna blivit feta för att de rört sig för lite.

Visar denna studien det? Nej. Inte på något sätt.

Visar studien att de extremt feta personerna skulle gå ner i vikt om de rör sig mer? Nej. Inte på något sätt. Det bara tas för givet.

Sammanfattning

Detta är fördomar mot feta förklädda till vetenskap. Och media har naturligtvis inget emot att haka på.

I media

Reuters: Very obese adults almost completely sedentary

Science daily: Morbidly Obese Sedentary For More Than 99 Percent Of Day, Study Finds

Studien: Clinical Cardiology: Cardiorespiratory Fitness and Sedentary Lifestyle in the Morbidly Obese

Mer

Allt om viktnedgång
Tips för de med svårt gå ner i vikt
Inlägg om träning på begränsad mängd kolhydrater

Handlingsplan mot fetma havererar
Örebro fetast – operationer lösningen?
Hjärnkirurgi nya behandlingen mot fetma
Mer smör, mindre fetma?

1 2 3 4

182 kommentarer

  1. Cumulus,
    Det är betydligt lättare för mig som kan visa upp livremmen, samma rem som jag hade när jag vägde 45 kg mer än i dag. :-)
    I dag når den nästan hela vägen till ryggraden, de två yttersta hålen har jag gjort själv för att det då behövdes.

    För övrigt var förmodligen min största ansträngning på hela dagen att ta mig ur sängen när jag vägde 160 kg. Det räckte för att jag skulle bli rejält svett och andfådd. Kanske inte så konstigt att man inte ger sig ut i joggingspåret då? Och simma var inte att tänka på, så fort jag försökte ta mig upp på land kom det en massa hippies och försökte knuffa ner mig i vattnet igen i tron att jag var en strandad val. ;-P

  2. man gör av med energi om man rör på sig. Jag märkte det när jag påbörjade mitt examensarbete i slutet på högskoleutbildningen. Kosten var densamma. (typisk studentkost baserad på det glesa utbudet i eskilstuna.) men träningen (3-4 pass per vecka) upphörde för att lägga allt krut sista terminen på exjobbet, resultat: 15 kilos övervikt som ett brev på posten. Sen om jag hade fortsatt likadant hade jag troligen vägt ännu mer... idag, 12 år senare väger jag samma, och har tills nyligen inte ätit nämnvärt bättre mat. Träning lönar sig. Att försöka slå hål på det är helt galet.
  3. Min far är den typen som antagligen skulle kunna gå ner i vikt av motion eftersom hans aptitreglering verkar helt satt ur spel. Han äter bara för att man skall göra det och äter inte mer för att han motionerar, det finns säkert flera sådana människor. Men för övriga som har en fungerande aptitreglering leder ökad motion automatiskt till ökad aptit vilket innebär att motion inte leder till viktminskning ifall man inte samtidigt begränsar energiintaget, och då hjälper det ju precis lika bra med samma begränsning utan motion. Men som så många här upptäckt är inte den metoden hållbar i längden.
  4. fettfia
    Jag kan tänka mig att vissa också är väldigt orkeslösa och trötta, kanske lite deprimerade. (Där kan man ju också fundera på -hönan eller ägget? Har man ätit för att man är rastlös, orkeslös och deprimerad, eller är det något som kommit av vikten eller det man äter?) Det är svårt att vara i rörelse om man är orkeslös och allting är en kraftansträngning. Lathet är någon annat, något man väljer. Säkert finns det en hel del som är lata också, men det är nog långt i från alla.
  5. Chilisalsa
    Jag tror att den kanske viktigaste fördelen för en överviktig person som är inaktiv men som börjar att motionera, efter förmåga, är att det ofta påverkar annat i livet. Allt ifrån stress till kostmedvetenhet till att man faktiskt känner sig lite duktig inför sig själv vilket i sin tur alldeles säkert indirekt leder till en positiv spiral för måendet.
  6. Kennet Ekdahl

    Det är inte så enkelt. Många människor går ner i vikt bara av att sluta ta mat en andra gång eller bara vänta 20 minuter på portion nummer två. (då mättnaden kommer)...

    Själv äter jag mindre när jag är aktiv. Det du skriver känner jag inte alls igen. Att träna med magen full med mat är vidrigt. Jag äter precis det som krävs. Att under julhelgen tänka sig ett boxningspass är ofta otänkbart om du hajjar vad jag menar.

    Om inte motion gjorde folk mindre feta skulle fler vältränade vara överviktiga. Eftersom det tydligen inte finns en sån koppling. Men så är det inte.

  7. Så j**a elakt helt enkelt.

    Återigen ett nedvärderande av den överviktiga människan som något slött, enfaldigt och okunnigt.

    I min värld är de allra flesta överviktiga oerhört medvetna om sin övervikt och tycker illa om sig själva. Att bara tänka sig att kliva in på ett aerobicspass, ett gym eller varför inte i badhuset, där andra ser, glor och tänker (tror) just så nedvärderande som artikeln menar. Att sedan inte kunna köpa träningskläder eller baddräkt utan måste hitta andra varianter.
    Det är kanske därför som Itrim fungerar (ett tag iaf), där ser alla likadana ut. Och ingen behöver skämmas. Men inte ens dit vågar sig den som sitter på stolen på bilden.

    Själv tränade jag 3-4 pass i veckan under min viktuppgång och fick massor av goda råd under tiden. Ät frukt, drick juice efteråt, mera potatis och kolhydrater. Och dessa blickar som sade "du ljuger". Jag frågade på mitt gym om de kunde ordna med XL-pass, men fick till svar att "sådana" personer brukar inte vara intresserade, så vi har inte råd...

    Nu dansar jag samba!

  8. Kenneth,
    jo omgivning lyssnar bättre när man själv är ett bra exempel på att det fungerar. Men jag tappade mina kilon under GI-kost och missade nog där min chans att förspråka LCHF.....men jag ger inte upp.
    Jag älskar din liknelse med strandad val och djurvänner, humor är verkligen ett sätt att nå människor!
  9. Fasching
    Motion är ett bra komplement enligt min erfarenhet, när man väl kommit igång med viktnedgång. Den gör en gladare, mindre risk för tröstätande mao.

    Dessutom kan styrketräning motivera en hel del, eftersom kroppen blir mycket snyggare relativt snabbt.

  10. Yoda
    På mitt jobb har vi många feta som sysslar med sätt att gå ner i vikt, allt från lchf till olika pulverdieter. Vi har också ett strot gäng som går promenader på 20 minuter varje lunch. Två olika grupper. Varför gruppen med överviktiga aldrig är ute och går utan bara sitter i fikahörnan och snackar bantning övergår mitt förstånd.
  11. Molly
    Jag tycker inte alls att det är konstigt att de gravt feta inte klara att motionera och att tro att det i de flesta fall hänger på lathet är helt absurt!
    Är själv inte fet, men har vänner som är det och jag ser hur kämpigt de har att bara ta på sig skorna. Att släpa på kanske 70-80, ja kanske 100 kilos övervikt är en jätte ansträngning för leder kärl och för muskler. Dessutom brukar många har problem med andningen. Det är ett tungt tryck de har med bålfetman mot lungor och bröstkorg. Att sömnen dessutom många gånger är störd just pga dålig syresättning, sömnapné mm gör ju inte saken bättre!
    jag häpnar över folks oförstående över deras tuffa fysiska situation. Det är nog svårt för oss med några få kilos övervikt att någonsin kunna sätta oss in i deras situation.
    Det borde egentligen handla om att förstå och lära sig mer om sjukdomen fetma. Empati klär människan bättre!
  12. Pelle
    Vill man så kan man. Att skylla på hur man tror andra uppfattar en är bara en dålig ursäkt för att inte motionera. Kände så själv och bestämde mig därför att motionera på kvällen i stället. 4 månader senare med 3 kvällspromenader á 1 och en halv timme i veckan, var 9 kilo borta. Det gjorde det bra mycket lättare att gå i väg till gymmet när det sen blev dags.
  13. Hög puls!
    På samma sätt som inte varje varje kalori in är likvärdig verkar inte varje kalori ut vara likvärdig.
    Tidigare diskuterades att intensiteten och hög puls kan ha en avgörande effekt på att bränna fett. Även om det är kortvarigt. Och är man mycket överviktig ger ju till synes enkla rörelser hög puls. Att uppnå hög puls några gånger under sin träning tror jag har mer effekt än än distans eller tid (Inom rimliga gränser).
  14. LR
    Vissa klarar av att "ta tag" i det där med motionen, andra gör det inte.

    Själv får jag panikångest när jag ska gå ut ur min lägenhet. Klarar det ibland på kvällen/natten. Men nu kommer sommaren, när alla är lättklädda och det är ljust långt in på natten. Det innebär att jag håller mig inlåst i min etta och mår skit, för att jag inte förmår mig själv att övervinna ångesten. Då är det lätt att känna att jag lika gärna kan skjuta mig på direkten för jag är så oduglig att jag inte gör nån nytta i världen ändå.

    Att bagatellisera människors ångest och oro för hur de uppfattas och kalla det "en dålig ursäkt" är rent skamligt. Det må vara en ond cirkel där det ena har lett till det andra som leder till det ena, men det gör det inte enklare. De vanligaste följdsjukdomarna till fetma må vara hjärtsjukdom och diabetes, men depression och ångesttillstånd är precis lika giltiga följdsjukdomar och komorbiditeter!! Ditt höga blodtryck är inte mer värt än min ångest!

  15. BikerGbg
    Det här är ju inget nytt.
    Så här har ju professor Rössner och Co hävdat snart 40 år.
    Och det spelar ingen roll för dessa forskare hur omöjliga deras resultat är, som i denna forskning, 7.7 steg i sekunden, de hävdar ändå att de kommit på ngt nytt och viktigt.
    Media hänger på som vanligt.
    Jag tänker åter igen dessa 20 chalmerister som drack en flaska Sockerdricka och olika sorter av Sprit.
    Alla blev bakfylla, så klart pga Sockerdrickan, det var ju den enda gementsamma nämnaren för dem.
  16. Hörru Pelle, hur långt skulle du ha behövt gå för att gå ner 80 kg då tror du? Hur många med 80 kilos övervikt tror du orkar gå 1 1/2 timme?

    Var det bara 9 kilo som gjorde att du tyckte det var skämmigt att gå på gymmet, ja då hade nog i varje fall du dig själv att skylla. Enligt DITT sätt att tänka alltså. Jag skulle inte se det så. Så dåligt självförtroende måste vara jättejobbigt och kan säkert vara ett lika stort handikapp som fetma. Hoppas du mår bättre nu.

  17. Instämmer! har man dessutom hjärt-kärlsjukdom, muskelvärk m.m så är man glad ibland att man tar sig till badrummet själv 'suck', men det är också mycket viktigt att vara i rörelse...
  18. Mimmi
    LR, jag känner starkt för ditt inlägg, känner igen mig i ditt resonemang. Alla människor vill må bra och få delta i samhällsliv och socialt liv. Att säga att "vill man så kan man" är lika fel som att en psykíater skulle säga till en deprimerad person att man ska ta sig i kragen och rycka upp sig. Vilket omgivningen gärna gör till överviktiga personer. Det leder ingen vart, skapar ännu mer ångest. Vi behöver hjälpa varandra och försöka vara varandras stöd.
  19. A
    Det här är något som verkar vara jättesvårt för den som aldrig varit överviktig att förstå. Det tjatas om att man t.ex. ska ta trapporna istället för hissen. I det läget brukar jag föreslå mitt normalviktiga sällskap att hon/han ska hänga på sig en 30-kilosryggsäck så kan vi springa ikapp uppför trappan sen.

    Nu har jag gått ner 20 kilo och brukar tänka på att jag förr gick omkring med en sån rejäl ryggsäck dygnet runt - hur orkade jag? Och sen inser jag att jag fortfarande har en lika stor ryggsäck kvar!

    Lägg till ledvärk och inflammationer till det. Vilken vettig människa skulle rekommendera en smal och vältränad person att behandla sina överansträngda leder genom att kombinera konditionsträning med 50 kilo styrkelyft 18 timmar om dagen?

  20. Fia
    LR:
    Jag lever nära panikångest och förstår hur du har det. Min erfarenhet säger att motion kan vara oerhört positiv för att dämpa ångesten. Kanske du kan testa att motionera hemma i lägenheten, så länge du klarar pulsen och andfåddheten (vilka kan trigga om man är ovan). Testa ett hemmastyrkeprogram. Det finns massor med övningar du kan göra med bara en stol och din egen kroppsvikt.
  21. MonicaS
    Jag undrar vem det är som bestämt att just 10000 steg om dagen är det man ska gå. Jag har nu under en längre tid haft på mig stegräknare för att se hur många steg jag tar i en normal tillvaro. Jag har ett stillasittande kontorsarbete, jag kör bil till jobbet, jag går upp och ner för trapporna på jobbet till lunch, fika några gånger osv (jobbar på 5'e våningen), går runt i mitt hus (2 plan), handlar och går så där normalt runt i kring. De dagar då jag inte handlar eller gör något extra utom de vardagliga sakerna så går jag runt 3700-4000 steg. Om jag handlar eller gör någon extra aktivitet så ökar det med runt 2000-3000 steg. Att då gå 3700 steg bara i hemmet för en kraftigt överviktig person - det är mycket det.
  22. Chilisalsa
    Visst är det förståeligt att många överviktiga drar sig för att söka upp t.ex ett gym eller t.o.m. Friskis. Men det finns annat än "poppisgym". Själv går jag på nåt så enkelt som Nautilus där man kan simma gratis på köpet. Det man kan notera jämfört med många innegym är att där finns alla storlekar och åldrar som det sällan gör på innegymmen. Eftersom jag har möjlighet så tränar jag helst på förmiddagarna och då domineras gymmet av överviktiga och 65 plussare :)

    Visst går det utmärkt att göra en massa olika träning oxå hemma... allt i från ett enkelt gummiband till att spela Wii Fit framför TV:n och ha skoj samtidigt.

  23. Vanliga promenader och motion kring hemmet är bra för miljön. Träningsidioterna förstör miljön i onödan med alla sina onödiga resor och tävlingar. Till vad nytta? Elitsatsningar går ut på att sälja reklam och sälja ännu mer skit till folket. Förbjud all idrott och satsa på miljön!
  24. e
    Det pratas mycket här om att överviktiga skäms för sin kropp, och visst finns är det folk som gör det, men faktiskt tror jag att fler normalviktiga skäms för sin kropp än tjocka. De av mina kompisar som är mest rädda att visa sig nakna är normalviktiga och i mitt tycke har de dessutom riktigt snygga kroppar. Om jag såg ut så hade jag gått med tuttarna framme och minikjolar (i min gröna ungdom hindrade inte min vikt mig från att ha sådana kläder i alla fall, men snyggt var det inte)...

    Jag har aldrig skämts för min vikt, men däremot har jag inte alltid älskat min kropp, men som vuxen har jag förstått att de saker jag inte gillar med min kropp är saker jag inte kan göra något åt (mycket breda axlar och bröstkorg, breda höfter, min korthet och mitt stora ärr på magen). Jag älskar vatten och har alltid badat i bikini på sommaren och med baddräkt i simbassängen (av bekvämlighetsskäl), om någon inte gillar min kropp är det väl bara för dem att titta bort, och gliringar har jag aldrig fått. Min bästa vän är supersnygg och har inte badat i bikini sedan hon kom in i puberteten och vågade för ungefär ett år sedan bada i baddräkt för första gången på ungefär lika länge. Det handlar mer om synen på ens kropp än på ens verkliga vikt om vågar bada eller gå till gymmet.

    Jag går på ett sånt där "trendgym" och skrattar mest åt tjejerna i perfekt make-up och små maglinnen, själv sminkar mig aldrig och har oftast en gammal halvsmutsig tröja från klädhögen och gympabrallor och det går bra det med. Går man på gym för att se snygg ut är man automatiskt dissad för mig, man eller kvinna. Där har jag dock fått kommentarer, men det är mest från tjejer som är sura för att "en tjockis" är starkare än dem. Men eftersom jag inte måste tänka på sminket och på att rätta till kläderna så kan jag väl koncentera mig mer på träningen...

  25. ->e

    väl skrivet. Ser en massa "tjockisar" på mitt innegym (skumt ord, alla är välkomna på alla gym, mig veterligen) och det är inget skumt. Gymmande människor har alla sina mål och är extremt självfixerade. Själv är jag säkert jättesmal och stark för vissa där medan jag känner mig sjukt långt ens från mina kortstiktiga mål. (som jag trodde var kortsiktiga)Alla ser någon annan på gymmet som har nåt rätt resultat. Tro inte att de där tjejerna är nöjda o glada. Det är lika fel att döma dem som vem som helst. Alla har sina referenser... Jag känner bara respekt och beundrar när man ser vissa som sätter sig på motionscykelns eller ställer sig på x-trainern. En riktigt fet kille såg jag ALLTID på löpbandet. han gick, i rask takt och höll i sig samtidigt. Till och från under ett år såg jag honom...sista gången var det inte mycket kvar av honom, och svetten lackade knappt på honom. Respekt.

  26. Goran van der buske

    Det var det dummaste jag någonsin hört. antar att du skämtar. "Träningsidioterna"? Herregud.

  27. Doc

    Jag har svårt att se kopplingen mellan att vara inaktiv som synonym med att vara lat? Att studien visar att de överviktiga är inaktiva är väl bara ett rörelsemönsters-konstaterande och det ligger ingen värdering i det. Tolkningen om "lat och fet"är väl snarare något som framförs i inlägget( kanske i vissa media, har inte läst alla länkar) och inte i studien?

    Jag tycker inte heller att man ska räkna in att man rör sig i lägenheten som motion (om det inte skulle handla om t.ex. styrketräning). Även om det är en ansträngning när man är kraftigt överviktig så måste väl motion vara ett någorlunda likvärdigt begrepp oavsett hur man är byggd? Skulle det räknas som motion att gå på toaletten vore att urlaka begreppet och det är inte heller något som skulle råda bot på problemet. Det är bara att konstatera att det råder en alldeles för låg nivå på rörelse i studien.
    Min egen def. på motion är när man anstränger sig fysiskt så pass mycket att man börjar svettas och att aktiviteten kräver något slags klädombyte efteråt. Detta brukar ske när man nått 55-65 av sin maxpuls, lite olika beroende på individ.

    Jag förstår inte riktigt "orsak/verkan delen" av inlägget. Det finns ingen koppling mellan motion och övervikt? Drar man fel slutsats då? Man kan ju vända på frågan- tror du personerna i studien hade varit ännu mer överviktiga om de hade rört sig mer?

  28. Susanna K
    Var det inte så att forskning har visat motion inte har så stor betydelse för minskning av vikten? Att det bara skiljde 2kg på ett år mellan den som motionerade och den som inte gjorde det? Promenader är dock välgörande för hälsan men för att gå ned i vikt är det viktigt att tänka på vad och hur mycket man stoppar i sig. Den som tränar hårt tenderar att äta mer, grejen är den att man belönar sig själv när man ansträngt sig extra, visst behöver man mer när man anstränger sig extra men inte så mycket som man tror.
    De flest överviktiga är de som stoppat i sig matliknande matprodukter fullproppade med ämnen som ska öka vår lust att äta mer. Så övervikten ska skyllas på de som ansvarat för våra kostråd! Äter man LCHF-mat blir man mätt och nöjd, behovet att stoppa i sig mer minskar. Sen finns det en faktor till, att äta och göra någonting annat samtidigt gör att man äter mer, vilket också framgår i boken till matens försvar av Michael Pollan. Läs den ni som inte gjort det redan, ett viktigt komplement till LCHF tycker jag. Jag har själv anammat att inte göra något annat samtidigt som jag äter och jag blir faktiskt mätt på mindre än tidigare!!! Jag är fokuserad på maten helt enkelt. Hur många äter tillsammans vid matbordet idag?
  29. Susanna.

    Ja, viss forskning (den som säger att motion inte lönar sig, stämplas som seriös, men den som säger att man mår bra av lightkost är oseriös. Som LCHF:are måste man välja sina studier.

    Eftersom jag själv kan erkänna att jag inte förstår mig på alla länkar folk postar till höger och vänster så bad jag en vän, forskare med doktorshatt i biologi titta igenom den här sidan och läsa lite abstracts i de studier de pekas på. Han avfärdade resultaten ovan, gav hela sidan "en överkryssad riesenkola" i betyg och tyckte att det var oseriöst, ansvarslöst och sensationslystet åt andra hållet. Men han är säkert felinformerad. Han har ju bara ägnat sig nästan 20 år åt vetenskap om hur kroppen funkar. Bl.a har han utbildat läkare på universitetet.

    Måste säga att ju längre tiden går, och ju mer jag läser ju mindre tror jag på den här kosten. Om jag inte höll vikten såpass bra på den skulle jag avbryta.

  30. Viktor,
    "oseriöst, ansvarslöst och sensationslystet"?

    Med sådana överord kan jag bara misstänka att hans 20 år fått honom att stelna i tankegångar/teorier som är på väg att falla nu. Sånt är smärtsamt.

  31. Doc.

    Nä, jag förstår att det kan låta så. Men Det handlar nog lite om hur man presenterar fakta också. f.ö så är hans uppfattning att det stora problemet inte är forskningen i sig. Utan hur medier och de som tror sig förstå sig på den väljer att tolka saker...

    Ett bra exempel är hallonbåtsliknelsen. Den är relevant i ett strikt vetenskaplikt perspektiv. Men inte i praktiken för ett normalt liv. Men så är det alltid med vetenskap. Vetenskapsmän är rätt torra typer. Och de jag känner är rätt petiga med att skilja på bevis och indikationer.

    Jag tycker det ligger något i det han säger. Och jag tycker det är synd, för allt som är bra drunknar i envisa diskussioner om motions verkanslösa effekter och annat trams. Just de vetenskapliga diskussionerna är lite pajjiga eftersom det räcker med bara lite bristande kunskap för att missa poängen helt. Och av dem som läser här så tror jag högst 0.5% har den kompetensen.

  32. Susanna K
    Viktor, hur vet du att vetenskapsmän generellt är rätt torra typer? Jag skulle inte kalla diskussionerna här för vetenskapliga, jag tror heller inte att de som skriver här utger sig för att vara vetenskapliga. Bara vanliga människor som utrycker det fria ordet, förstår man inte är det upp till var och en att be om en förklaring om det intresset finns. Ingen vet eller kan allt, med förståelse lär vi oss mer, för oss intresserade är det tur att denna och andra bloggar finns.

    "Måste säga att ju längre tiden går, och ju mer jag läser ju mindre tror jag på den här kosten. Om jag inte höll vikten såpass bra på den skulle jag avbryta."

    Viktor, dessa ord ovan inom citationstecken, vilka motsägelsefulla ord! Om kosten funkar i praktiken, är det inte viktigare än det DU läser om den?

  33. Skall man titta på ett näraliggande exempel kan man ju titta på Rössner.
    Man kan säga mycket om honom, men torr är han väl inte känd för att vara? Fast å andra sidan är kanske inte vetenskapsman något jag skulle kalla honom heller.
  34. Klimatet försämras allt mer. Isarna vid polerna smälter. En av de värsta bovarna är Metangas ! Det är boskapsskötseln som står för det utsläppet. Vi har inte vare sig råd eller kan försvara en kost bestående av mängder av animalier. Ta nu ert ansvar, sluta uppmana människor att äta denna hälsovådiga och miljömässiga katastrofmaten ! Vi måste äta mer grönt, och mindre kött. Visste ni förövrigt, att de stackars kossor ni vill äta. Lägger på sig all detta möra och feta kött genom att stå fastkedjade i en spilta i ca 2år som är så länge de får leva..... För er feta tokdiet
  35. Kenneth Johansson
    staffan,
    Har du sett kor på ett nyare jordbruk?
  36. Thomas H
    Staffan!

    Isarna vid polerna har varit bortsmälta i omgångar tidigare. Varför då?
    Vi har mindre kreatur nu än förr..... men mer bilar och annat.......

    Kreatur måste vi ha, bör bara uppfödas på rätt sätt, för du blir även vad du äter har ätit! Dvs. köttet/fettet från stallade djur är inte bra! Kreatur skall gå ute och beta - hålla våra landskap fria - och därigenom ge vår miljö ett handtag. :wink:

  37. Staffan,
    Jag har tidigare länkat till detta PM under "Naturen är hård":
    http://www.jti.se/index.php?mact=News2,cntnt01,detail,0&cntnt01a...

    Jordbrukets skuld till utsläpp är kraftigt överdrivna.

  38. P
    Egentligen är det bra att vi har kossor att skylla på. Även Mars, Jupiter, Pluto och Tritin råkar ha global uppvärmning och så vitt jag vet finns inga kossor där :-)

    http://www.nature.com/nature/journal/v446/n7136/abs/nature05718.html
    http://www.berkeley.edu/news/media/releases/2004/04/21_jupiter.shtml
    http://www.space.com/scienceastronomy/pluto_warming_021009.html
    http://web.mit.edu/newsoffice/1998/triton.html

  39. Staffan, kor på gräsbete binder kol från atmosfären. Detta genom att jordens humuslager växer och det binder stora mängder kol. Det är faktiskt en av jordens viktigaste kolsänkor. Plöjer man marken bryter man ner humuslagret och kolet frigörs som koldioxid, metan och lustgas.
  40. Min erfarenhet av överviktiga kompisar och bekanta är att övervikten börjar med lathet. De tar t ex. tuben två stationer, tar den närmsta affären fast den är dyrare osv. Sedan när man väl blivit fet så orkar man inte göra av med det. Motion som något invant från början är alltså det bästa.
  41. kallep
    Naturens lag gäller som vanligt.
    Dom svagare och orörliga,samt dom som äter skitmat försvinner efter några generationer.
    Dom som tar hand om sig och äter rätt samt motionerar finns kvar.
    Tyvärr är det så helt enkelt.
  42. Det är för mig obegripligt att föreställa mig hur jag skulle må av 80kg extravikt. Det är över det dubbla av vad jag väger idag!
    Ännu mindre begriper jag hur man låter det gå så långt? Varför stannar man inte upp och funderar när man börjar knata uppåt 20kg extravikt?
    Har inga direkta fördomar mot feta, men undrar - det gör jag.
  43. LCHF-wannabe,
    När man passerat en viss gräns och tycker att man provat alla tänkbara sätt att gå ner ger många upp.
  44. Kenneth:
    Inte för att det är ett bra sätt, men om man svälter sig själv och tränar mycket, så går alla ner i vikt. Det är ingen tur på disneyland att genomgå nåt sånt, men jag skulle ta till det om jag började skena iväg. Trots allt så ser man ju vad (väldigt många) överviktiga äter. Det är jättebaguetter, enorma portioner pastasallad, läsk mm. Att socker orsakar fetma är ju åtminstone ingen nyhet och nog sjutton borde man väl reagera själv när ens portioner skulle räcka åt tre till? Det sägs ju att magsäcken inte är större än en knuten hand. Att dra ner rejält på storleken matportioner och börja röra sig är trots allt något som fungerar, även om det såklart finns bra mycket bättre sätt.
  45. LCHF-wannabe,
    När man äter så som du beskriver har man redan gett upp. För fyra år sedan hade jag redan accepterat att jag inte skulle leva fem år till.
  46. Till LCHF-Wannabe,

    Jag blev så otroligt upprörd av dina kommentarer att jag måste skriva ett inlägg! För det första att sitta och ha starka åsikter om överviktiga människor när du själv inte är överviktig och med största sannolikhet aldrig har varit det är så otroligt arrogant! Det är alltid lätt att tala om för andra människor hur de ska lösa viktproblem när man aldrig befunnit sig i den situationen själv! För det andra du hävdar att du inte har några fördomar mot tjocka människor vilket är skrattretande! Båda dina kommentarer är helt genomsyrade av förakt ! Din kommentar att du inte förstår varför överviktiga inte "stannar upp och funderar " när de börjar att gå upp i vikt vittnar om en otrolig okunskap! De flesta människor med stor övervikt (som jag själv) har ofta en depression i bakrunden. Jag har själv haft problem med depressioner sedans barndomen. Blev överviktig vid ca 10 års ålder. Tröstade mig med mat, hade noll stöd hemifrån. Blev utsatt för övergrepp och mobbad i skolan som barn ,vilket givetvis är orsaken till depressionerna.
    Är 38 år idag och har vid två tillfällen gått ner mycket i vikt men har tyvärr gått upp i vikt igen.
    Att ha en depression är som att befinna sig i ett svart hål som du inte kan ta dig ur! Kenneth Ekdahl har också rätt i att man ger upp efter tag. För övrigt så hjälper inte samhällets syn på överviktiga som lata, dumma och karaktärslösa individer! Många gravt överviktiga undviker sjukvården och att söka hjälp pga det bemötande de får!
    Jag har själv undvikit att gå att ta cellprov trots påminnelser för att jag orkar inte med sjukvårdens bemötande! Till sist vill jag avsluta med att säga atta alla människor med stor övervikt vet om att de är jättestora och vill naturligtvis inte ha det så!!!

  47. LCHF Wannabe: håller med kritiken mot ditt inlägg. Om det vore så enkelt för överviktiga att gå ner i vikt, skulle ingen vara fet. Men jag förstår att det är svårt att förstå dilemmat om man inte varit där själv. Däremot förstår jag inte hur man så självsäkert kan säja det du säjer... Lite empati skulle inte skada! Du har ingen aning om varför folk är överviktiga...

    Skulle du säja samma sak till en alkis eller narkoman? Att det är ju bara att... sluta...

  48. Charlotte
    Att träffa människor med sympati och förståelse för andras situationer i livet sätter ett avtryck hos mig.

    LCHF Wannabe har inte satt ett fotavtryck i mitt överskottliga fett.

    Ger mig inte in mer i den här diskussionen. "Drop it like it's hot".

  49. Tant Grön:

    "Skulle du säja samma sak till en alkis eller narkoman? Att det är ju bara att... sluta..."

    Tyvärr brukar individer med så här inskränkt syn på övervikt de facto ha samma åsikter om grupperna du nämner. Och att det är rätt åt alla fattiga människor att de är fattiga etc.

    Det är trist med inskränkthet och obefintligt förstående för andra människor men så är vissa tyvärr.

  50. Niklas: ja, så är vissa tyvärr, helt rätt... Man tar den enkla vägen ut, så att säja. Det är ju likadant med synen på t ex arbetslös och sjuka - man får skylla sig själv som inte ser till att ha jobb eller att vara frisk.

    Fast man får väl ha lite förståelse för att alla inte förstår... eller? :)

1 2 3 4

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg