Är det bra eller dåligt att äta mellanmål?
5 oktober 2012 av Dr Andreas Eenfeldt![Dr Andreas Eenfeldt]()
i Studier på diabetiker
i Studier på diabetiker Dr Anders Tengblad har skrivit intressanta blogginlägg efter att ha varit på den stora diabeteskonferensen EASD i Berlin. Särskilt det andra inlägget innehåller rapporter om några spännande nya studier. Det handlar om vilken mat som ger leverfett och om huruvida det är bra eller dåligt att äta många små måltider, något som ofta rekommenderas idag (på lösa grunder).
Att äta eller inte äta, det är alltså frågan. Vad tror du? Läs mer här:
Frukost: müsli eller macka. Hungrig/sugen vid 10. Frukt.
Lunch: pasta/potatis/bröd/lite fettfri sallad och nåt protein.
Kl 14:30 sugen. Litet mellanmål: torr riskaka, en bit frukt, morötter eller nåt annant nyttigt. Eller för de moraliskt depraverade: godis, läsk eller nåt annat som "piggar upp"
Kl. 17 sugen IGEN! Mellanmål, se ovan.
Kl 19: kvällsmat, se lunchen
kl 21: sugen. Nu gäller det att ta fram sin moraliska fiber och dricka ett glas vatten. Eller ta en frukt. Ajabaja inte äta chips/godis!
Så visst. Om man äter som man "ska" så behöver man helst småäta nyttigheter hela dagen för annars blir man ju vrålhungrig, grinig och helt utpumpad mellan måltiderna. Eller faller i sockerfällan med bullar, chips och choklad... Svaga, omoraliska, lata, glupska, korkade människor, va?
Det är märkligt hur min moraliska fiber styrktes när jag slutade äta som man "ska". ;-) Äter 3 ggr om dan och godisskålen och fruktskålen på jobbet lämnar mig numera alltid helt oberörd.
1. Matspjälkningssystemet (magsäck/tarmar) mår bäst av att göra klart en cykel för att sedan bli redo för nästa intag, så man inte blandat halvsmält med ny mat i magen. Kan vara nog jobbigt för magsäcken att hantera de olika födoämnen man intar vid EN måltid.
2. Om man skall äta 6 ggr/dag, så blir hjärnan ockuperad av tankar på mat OCH man känner då efter mer kring sin hunger. Äter man 2-3 ggr/dag så upptar det så lite tid av dagen att många timmar mellan kan man koppla bort tankarna på föda och ägna sina sinnen till andra saker, vilket gör en mindre fixerad vid mat. Får man äta sig mätt och belåten så dröjer det ett antal timmar innan man behöver fundera på mat. Blir som att köra bil från Stockholm till Luleå när rödlampan lyser vid start och stanna och tanka bilen 20 liter åt gången, eller fylla full tank i Stockholm samt eventuellt stanna och tanka fullt i Umeå. I det senare fallet kan man koppla av och letar inte nervöst efter nästa tankställe.
3. Tänderna utsätts för en syraattack efter att ha ätit kolhydrater. Efter ca en timme har saliven själv neutraliserat denna syra. Då får kariesbakterierna gå på sparlåga tills nästa intag, vilket blir länge om man äter max 3 ggr/dag, men 6 ggr/dag blir MER än en fördubbling av kariesangreppen. Detta berör dock inte den som äter strikt LCHF, men finns ju delvis med i ekvationen för den som äter 10% kolhydrater.
4. Blir billigare både vad gäller matkostnad och disk.
5. Det viktigaste ;), min egna hypotes. Jag har en egen teori som jag väntar på att forskare ngn gång skall beröra. Jag kallar den för "Insulin-terapi", och går ut på att kroppen lär sig att själv reglera blodsockret automatiskt, istället för att bli avvand från denna mekanism genom att man manuellt via kakhålet försöker reglera blodsockerkurvan. Det senare är ju sådant man tyvärr tvingas till vid typ1-diabetes, reglera manuellt med sprutor och matintag. Men för den som har ett fungerande metaboliseringssystem, menar jag att man TRÄNAR det (precis som muskler vid arbete, eller hjärnan med tankenötter/memorisering/motoriska moment) till att hålla en jämn BS-kurva under dagen, även om man äter kolhydrater. För om kroppen vänjer sig vid att det går ett tag mellan födointagen, så trimmar den in glykoneogenesen bättre och använder levern som en buffert för energi som har lätt att portionera ut energin i lagom frisättning under dagen, och om det behövs så har kroppen lättare att växla över till ketondrift.
6. Vetenskap finns numera bakom den gamla ur instinkten födda tanken att bäbisar inte skall ammas tätare än var 4:e timme. Det ställdes mot en modern syn om att amma så ofta barnet vill, även fast det ofta blir tätare än var 4:e timme. Man upptäckte att det tog ett par timmar efter amningen som vissa viktiga tillväxthormoner producerades, och att dessa således stoppades innan de hann utsöndras, pga tät amning. Nu går detta inte alls att direkt överföra på färdigväxta vuxna, men min poäng är att det kan vara andra endokrinologiska processer som störs av täta måltider för vuxna, som kan påverka fördelningen fett och muskler, eller signalsubstanser/nervimpulser. Jag vill varken säga bu eller bä om detta (kan ju rent av vara så att vi hormonellt skulle fungera bättre med tätare måltider, även om JAG inte tror det), men det vore intressant om det forskades på området.