Ännu ett ”superpiller”

Detta var lite intressant. Aftonbladet skriver idag om ett ”superpiller” som är ”lika effektivt som träning”. Självklart var jag tvungen att kolla upp det hela.

Vad det visar sig handla om är ett preparat vid namn AICAR, som hittills mest testats på möss. Det aktiverar ett enzymsystem i muskelcellerna, och ger liknande effekter som kraftig fysisk träning. Efter en månad på drogen, och utan träning, orkade mössen springa 44% längre än innan.

Ett liknande preparat har också testats, vilket ökade effekten av fysisk träning, men inte gav någon effekt utan.

Artikel i Cell

AicarDetta kan man läsa mycket mer om i den artikel forskarna idag publicerar i Cell, en av de högst ansedda vetenskapliga tidskrifterna för liknande forskning.

Detta är alltså musförsök, och säger bara att det ger vissa träningsliknande effekter hos möss, inte att det är bra för hälsan. Det säger än mindre om effekten hos människor. Risken att det har negativa biverkningar lär vara stor tror jag. Varför hade annars inte människor utvecklats till att själva aktivera detta enzymsystem lite extra?

Doping-preparat?

Det mest omedelbara användningsområdet är som möjlig doping för vissa elitidrottare. Tydligen håller man i full fart på att ta fram tester för preparaten inför OS. AICAR har studerats länge, och finns för tillfället att få tag på för vetenskapligt bruk. Priset? Runt 120 dollar per gram. Priset för en dos som motsvarar den mössen fick anpassat till människor blir då tusentals dollar per dag.

Något för vanligt folk?

Självklart håller läkemedelsföretag för fullt på med att testa om detta preparat eller liknande kan ge positiva hälsoeffekter på människor. Även om detta skulle visa sig vara fallet ligger mediciner på marknaden säkert närmare tio år i framtiden.

Den som vill öka sin fettförbränning och troligen gå ner i vikt utan träning dessförinnan rekommenderas att testa LCHF-kost.

Läs mer

Artikel idag i Los Angeles Times.
Artikel igår på WebMD

5 kommentarer

  1. svea
    jag avskyr att röra på mig jag går ner i vikt ändå.
    Är det nåt hormonellt att somliga alltid måste röra på sig? Ut i friska luften som det heter. Ut och rör på dig som det också heter.
    Vi som inte rör på oss väcker starka känslor hos dom som gör det. Är det nån urmänniska som talar i dom? Att flocken måste hänga ihop på savannen?
  2. T
    Man kan själv välja om och hur mycket man ska "röra på sig" och man ska respekteras för sina val.

    Men rent kroppsligt så är vi skapta för rörelse.

    Om vi inte rör på oss så får det ett antal effekter, varav jag tar upp två exempel:
    - muskulaturen tillbakabildas (if you don't use it, you'll lose it)
    - skelettet tappar densitet (det blir skörare)

    Rör vi inte på oss så hjälper ingen kost i världen mot dessa två effekter. Hur långt effekterna går är givetvis individuellt och beror dessutom på ett antal faktorer (exponering för solljus, medicinering, kost, mm).

    /T

  3. Kattmoster
    Kanske hör lusten att röra på sig ihop med vikten. När jag vägde som mest hade jag ingen som helst lust att röra på mig. Och undra på det. Man söker inte plåga. I takt med viktnedgången upptäckte jag till min förtjusning att jag fick allt mera lust att röra på mig.
  4. Precis vad världen behöver. En genväg i knarkformat. Hurra, ingen mer träning. Vi skiter i biverkningar så länge vi kan fortsätta vräka i oss och försöka bli ett med soffan. Suck...
  5. Andreas Eriksson (TPC)
    Det är väl inte omöjligt att det är lika effektivt som träning för viktminskning? Med tanke på att träning inte är särskilt effektivt över huvud taget för viktminskning då...

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg