17 – 0 till lågkolhydratkost

Våg

Jag fick tips om ytterligare en jämförande studie av högsta klass (RCT) som visar statistiskt signifikant bättre viktnedgång av lågkolhydratkost än av dagens fett- och kalorisnåla kostråd.

Om ingen har några invändningar så är ställningen därmed 17 – 0.

Hur många ska det behövas innan dagens kostråd till överviktiga ändras? Det är knappast rimligt att fortsätta att ge hjälpsökande de kostråd som är sämst i test sjutton gånger om:

Hela listan på studier

68 Kommentarer

Toppkommentarer

  1. Bengt
    Vem behöver forskningsresultat, det är ju bara att testa kosten några veckor, och känna efter hur kroppen reagerar, det gjorde jag för jag var också skeptisk till en början.

    Men nu vet jag hur det känns att vara frisk igen, ett år nu enligt lchf, och saknar inte godis och bröd, som extra bonus har blivit 15 åt yngre, känns det som.

    Läs vidare →
  2. Vox Humanae
    Martin E
    Det är många som vittnar om en spontan kalorireducering när man äter lchfliknande kost. Det kanske inte är så viktigt VAD som gör att det fungerar, huvudsaken är nog snarare ATT det fungerar för så många människor. Om man kan välja mellan två kalorireducerade koster, den ena gör att du alltid är hungrig och går ned i vikt, den andra gör att du alltid är mätt och går ned i vikt, då tror jag de flesta föredrar den kost som gör dig mätt.
    Läs vidare →
1 2

Alla kommentarer

  1. dez
    Doc,

    Du tycker alltså att det är total viktförlust som är det intressanta vid viktnedgång?

    Du tycker det är fördelaktigt med en förlust på 3kg lbm under en 12 veckors diet?

    Att LC-gruppen förlorade hela 2kg mer fettmassa under en 12 veckors diet berodde på högre vikt på deltagarna i den gruppen och med likvärdigt energiintag som den andra gruppen ger det ett lite större energiunderskott.

  2. Mattias
    dez,
    Vad har den ursprungliga vikten med saken att göra?? Det sägs från vissa håll att kalori in/ut är det enda viktiga. Med det resonemanget har knappast den som väger mer någon fördel här, eller? Med likvärdiga muskler har bägge i så fall lika stort underskott!!
  3. zeb
    *suck* Ingen idé att ens försöka....
  4. zeb
    VAD är det som är så svårt att förstå med dez inlägg egentligen?!
  5. dez
    Mattias,

    Högre vikt innebär högre energiförbrukning och därmed högre energiintag för att vara viktstabil på en viss vikt jämfört med en lägre vikt.

    Tittar man på siffrorna i studien så ser man att LC-gruppen som vägde mer även hade ett högre energiintag på ursprungskosten jämfört med den andra gruppen.

    När studien startade så sänkte båda grupperna spontant sitt energiintag till runt 1500kcal. Då LC-gruppen hade ett högre energiintag från början pga högre vikt sänkte dom sitt energiintag med drygt 200kcal mer än den andra gruppen.

    Anledning att dom sänkte sitt energiintag mer beror med största sannolikhet på att LC-gruppen ökade sitt totala proteinintag trots en sänkning av energiintaget och åt mer protein än innan start då energiintaget var högre. Den andra gruppen minskade sitt energiintag.

    200kcal på 12 veckor blir 16800kcal. 2kg kroppsfett ligger på 15000kcal.

  6. dez
    Den andra gruppen minskade sitt proteinintag. Skulle det stått.

    Tillägg, och de 2kg det var den skillnaden i fettförlust man såg grupperna i mellan.

  7. Mattias
    Kul att retas lite. Med siffror kan man bevisa vad man vill. Hade lc gruppen högre energiförbrukning? Eller låg dom på ett överskott från början? Högre vikt kan ju också betyda att man har låg energiförbrukning pga att man rör sig för lite, att man har lite muskler mm.
  8. dez,
    Oavsett vilken teoretisk förklaring du tycker är mest sannolik så fungerade råden om lågkolhydratkost i praktiken tydligt bättre i denna studien, precis som i de 16 andra studierna ovan.

    Poängen är att råd om lågkolhydratkost fungerar effektivare för viktminskning.

  9. dez
    I samma anda skulle man kunna använda följande studie för att påvisa större fettförlust med en kost med högre andel kolhydrater jämfört med lägre andel kolhydrater, 40E% vs 5E%, och den studien hade samma energiintag som studien ovan alltså 1500kcal.

    På 6 veckor, alltså halva tiden mot studien ovan, så förlorade kolhydratgruppen 5,5kg fettmassa jämfört med LC-gruppen som förlorade 3,4kg. En skillnad på 2,1kg.

    Skillnaden för grupperna i studien ovan var 2kg på 12 veckor.

    Dock så hade gruppen med högre kolhydratintag högre startvikt och fick därmed en större sänkning av energiintaget då man sänkte det till likvärdiga nivåer, 1500kcal, grupperna i mellan.

    Inte så förvånande då att den gruppen förlorade mer fettmassa.

    Dock använder inte jag den studien som något argument för att man förlorar mer i vikt och fettmassa på en kost med högre kolhydratintag.

    Am J Clin Nutr 2006;83:1055– 61.
    Ketogenic low-carbohydrate diets have no metabolic advantage over nonketogenic low-carbohydrate diets

  10. dez
    Följande studie skulle man också kunna "använda" som bevis för bättre effekt av en diet med högre kolhydratintag, 61,9E% vs 15,4E%.

    LC-gruppen gick under en tio veckors period ner 7kg medans den LF-gruppen gick ner 6,8kg, alltså marginal vinst för LC-gruppen med 200gram total viktnedgång. Men det är ju då om man nöjer sig med att endast titta på den totala viktnedgången.

    Tittar man lite mer ingående så ser man att LC-gruppen förlorade 4,1kg fettmassa men LF-gruppen förlorade 5,4kg fettmassa. LF-gruppen förorade alltså 1,3kg mer fettmassa.

    LC-gruppen förlorade dessutom 1,9kg lean body mass, alltså en del muskelmassa bl a.

    The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism June 1, 2004 vol. 89 no. 6 2717-2723
    Comparison of a Low-Fat Diet to a Low-Carbohydrate Diet on Weight Loss, Body Composition, and Risk Factors for Diabetes and Cardiovascular Disease in Free-Living, Overweight Men and Women

  11. Tandtrollet
    dez

    Varenda forskare vet att dålig tandhälsa gör att munbakterierna går ner till hjärtat och orsakar hjärtsjukdom. Läst forskningen ja eller nej

    Dagens koststudier studerar inte hur kosten påverkar hjärthälsan dom studerar hur kosten påverkar tandhälsan där det är tandtrollen som dödar oss inte fettet eller kolhydraterna.

    Sämst tandhälsa ger modern skräpmat med mycket socker, Medelhavskost eller SLV kost ger mindre problem med tänderna, därför ser man en positiv sak med medelhavskost, LCHF är nog ännu bättre på att motverka tandtrollen.

    Koststudier är motstridiga men ett tydligt samband kan ses om man tittar på hur kosten påverkar tandhälsan.

    Vet folket på SLV att det är bakterier som ger oss hjärtsjukdom men tiger om det eller är dom totalt okunniga och bara inbillar sig att kosten är orsaken till hjärtsjukdom.

    Dez en stor del av befolkningen vet nu vad som är den riktiga orsaken till hjärtsjukdom, vad tänker du göra?

  12. zeb
    Skärpning Doc, du kan väl och förstår bättre än så. Hade en sådan studie varit till fördel för low fat så hade du lätt hängt med i dez resonemang och kallat den för en missvisande studie.
  13. Farmor kaisi
    Ang. tandhälsan. Boken "Stoppa alzheimer nu!" av Bruce Fife beskriver mycket av olika problem i munnen i tänderna inflammationer o dyligt. Jag säger bara läs den boken! Förresten var det inte just i Finland forskarna kom på det där att bakterier från tänderna kan orsaka hjärtinfarkt? Vill minnas så, har ej dock bevis att visa nån studie, är novis vid datorn.
  14. Maggan A
    Beträffande tandhälsan så hade jag i många år haft en tand med djupa fickor som kostade mig både pina och pengar varje halvår hos tandhygienisten för att få behålla den. Då menar jag djuprensning med hjälp av bedövning. Sedan jag började med LCHF har problemet läkt ut av sig självt. Den tanden är nu lika frisk som den var från dag ett.

    Enligt min tandläkare har jag ett häpnadsväckande friskt garnityr för någon i min ålder. 50+ Alla gaddar på plats, ingen karies och ingen sitter löst.

  15. Tandtrollet
    Dagens koststudier är bara trams se Maggan A 64, kosten påverkar tandhälsan.

    Skräpmat som i koststudier ger ett samband mellan kosten och hjärtsjukdom kan vara ett falsk samband.
    skräpmat = hjärtsjukdom, det är vad vi ser i observationsstudier och randomiserade studier, men tänk om det bara är tandtrollen som orsakar hjärtsjukdom?

    Skräpmat + tandtroll = hjärtsjukdom.
    Skräpmat utan tandtroll ingen hjärtsjukdom.

    Skräpmat ger hål i tänderna det är känt sen länge.

    SLV:s bästa mat exempelvis fullkorn i stället för vitt bröd minskar säkert risken för hål i tänderna.
    Råkostdieten, råa grönsaker minskar säkert risken för hål, om vi jämför med kokta.

    Riktiga råvaror och en bra tillagning minskar säkert risken för hål.

    Utan socker och kolhydrater i maten så får tandtrollen inte något att äta.

    Kosten påverkar tandhälsan, har forskarna tänkt på det?

    Orsakar kosten hjärtsjukdom eller orsakar kosten tandproblem som sen orsakar hjärtsjukdom?
    Ingen vet för det har man glömt att titta på i koststudier.

    Om det visar sig att hjärtsjukdom bara uppstår av infektioner då kan vi slänga alla koststudier i papperskorgen.

    Att vissa infektioner orsakar hjärtsjukdom är känt sen länge och det är bevisat till 100%

  16. Tandtrollet
    Farmor kaisi 63

    Vissa sjukdomar i hjärnan kopplas numer till inflammation, vägen från tänderna till hjärnan är inte lång, En infektion frisätter cytokiner och det är vad man ser ökade nivåer av i hjärnan vid vissa hjärnsjukdomar.

  17. Velcro
    Usch vad trist den här tangentfäktningen med studier som ämne är.
1 2

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg