Vad är normalt blodtryck?

Optimalt, idealt, utmärkt, hälsosamt – är det inte så vi alla skulle vilja beskriva vårt blodtryck? Normalt, hälsosamt blodtryck är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för långsiktig hälsa och kan förebygga eller minska många vanliga hälsoproblem.

Denna guide förklarar optimala blodtrycksvärden, vilka faktorer som kan påverka blodtrycket och hur du kan hålla ditt blodtryck inom det normala och hälsosamma intervallet.



1. Vad är blodtryck?

För att förstå vad normalt eller hälsosamt blodtryck är kan det vara bra att förstå vad blodtryck i sig innebär.

När vårt hjärta drar sig samman – det vill säga pumpar eller slår – pressar det ut blod från hjärtats kammare. Denna kontraktion utövar ett tryck på kroppens artärer som levererar blod ut i kroppens vävnader. Detta tryck kallas för systoliskt blodtryck, vilket är den övre siffran du läser av i ditt blodtryck.

När hjärtat slappnar av fylls hjärtats kammare med blod. I detta viloläge skapas ett annat tryck i artärerna. Detta kallas för det diastoliska trycket, vilket motsvarar den undre siffran i ditt blodtryck.

Ett normalt blodtryck ligger under 120 i systoliskt tryck och under 80 i diastoliskt tryck, mätt i millimeter kvicksilver, vilket förkortas mmHg.1 Detta skrivs som 120/80 och uttalas “120 över 80”. Vi återkommer till vilka intervall som indikerar optimalt och hälsosamt blodtryck.


2. Varför är normalt blodtryck viktigt?

Precis som vatten som flödar genom en vattenslang behöver blodet som flödar genom våra blodkärl ett lagom tryck för att kunna cirkulera runt i kroppen och leverera syrerikt blod och näringsämnen till varenda cell, ända nerifrån dina tår upp till ditt huvud.

Om blodtrycket stiger för mycket kallas det för hypertoni. Precis som att för högt tryck i vattenslangen kan försämra väggarna i slangen och orsaka för högt vattentryck på ömtåliga blommor, kan blod som flödar genom våra kärl med för högt tryck försvaga och skada blodkärlens väggar, eller skada känsliga organstrukturer och vävnader som tar emot blodflödet med ett förhöjt tryck.

Skador på våra blodkärl från ett förhöjt blodtryck kan predisponera oss för tillstånd som stroke, hjärtsjukdom, njurskador, ögonskador och till och med demens. 2 Ju längre tid blodtrycket är förhöjt, desto mer skada orsakar det.

För lågt blodtryck, som även kallas hypotoni, är vanligtvis ett mycket mindre bekymmer. Då cirkulerar blodet inte tillräckligt bra vilket kan resultera i yrsel och svimning, speciellt från sittande eller liggande till stående position. Matthet och trötthet är också vanliga symtom.

Därför är det viktigt att vårt blodtryck ligger inom det normala, hälsosamma intervallet. Rätt nivå på trycket tillåter blodet att flöda genom kroppens kärl och obehindrat leverera syre och nutrienter till alla celler utan att göra någon skada på vävnader.


3. Hur mäts blodtrycket?

För att få så sanna värden som möjligt är det viktigt att mätningen utförs korrekt.3 Du bör sitta ner, vara tyst och ha båda fötterna i golvet. Armen där blodtrycket mäts bör ha stöd i hjärthöjd.

När trycket mäts manuellt används en manschett i lämplig storlek som pumpas upp tills blodflödet stoppas.4 Därefter släpps trycket försiktigt ut tills dess att det första ljudet av blodflöde noteras. Där läses det högsta (systoliska) trycket av. Trycket fortsätter sakta släppas ut tills det inte längre hörs något ljud av blodflödet. Då läses det lägre (diastoliska) trycket av.

Nuförtiden finns det bärbara maskiner som utför dessa mätningar automatiskt. Många läkare använder sig av dessa maskiner. Du kan också hitta dem på apotek och gym och de går även att köpa för hemmabruk.

Att få korrekta värden

Ibland räcker det med en blodtrycksmätning. För att få mer pålitliga värden kan dock blodtrycket behöva mätas flera gånger över en 10-30-minutersperiod.5 Vid hemmamätningar rekommenderas att du mäter tre gånger efter varandra och tar genomsnittet från de tre mätningarna.

Om det råder tveksamheter kring noggrannheten i mätningen kan du bli hemskickad med en ambulatorisk blodtrycksmonitor som du behöver bära i 24 timmar. Den gör regelbundna mätningar under dagen och mäter även trycket när du sover, tränar eller gör andra fysiska aktiviteter.6Denna 24-timmarsmätning kan bekräfta om ditt blodtryck är normalt eller inte och kan förebygga risken att du blir behandlad för högt blodtryck i onödan.

Det kan vara en bra idé att regelbundet mäta ditt blodtryck för att kunna observera om ditt tryck är stabilt eller om det blir sämre eller bättre över tid. Många har ingen aning om de har ett normalt tryck eller om deras blodtryck förändras. Att följa ditt blodtryck över tid kan vara så enkelt som att anteckna med papper och penna eller i ett excelark. Nyckeln är att samla alla värden på ett ställe så att det blir enkelt att jämföra.



4. Blodtrycksgraf – vad betyder värdena?

 
Här är en visuell graf som visar de olika intervallen av blodtryck. Den gröna delen visar intervallet för normalt blodtryck.

blood_pressure_SE_

Som du kan se i den gröna sektionen ligger normalt systoliskt tryck mellan 90 och 120 och diastoliskt tryck mellan 60 och 80. Det är alltså ett brett intervall för vad som klassas som normalt blodtryck.7
Har du normalt blodtryck kommer dina värden ligga någonstans inom den gröna delen. Ena dagen kanske du har 110/70 för att nästa dag ha 118/65. Genom att plotta dina olika mätningsresultat från olika dagar i grafen kan du se om alla hamnar inom det normala intervallet.

Kom ihåg att blodtrycket varierar naturligt över dagen; det kommer inte vara exakt detsamma vid varje mätning. Det som är viktigt är det genomsnittliga blodtrycket över dagen.

Över tid kan du upptäcka mönster kring situationer som kan få ditt blodtryck att höjas eller sjunka, t ex sömnkvalitet, stress och olika aktiviteter. Även matval, såsom saltkonsumtion som 25% av de med normalt blodtryck är känsliga mot, kan påverka mätningarna.8

Observera: Om ditt blodtryck någonsin är högre än 180/120 räknas det som hypertensiv kris. Ring din läkare omedelbart eller åk in till närakuten.

Om ditt blodtrycket hamnar i någon av kategorierna Grad 1 eller Grad 2, se gärna följande guide och kontakta din läkare för vidare hjälp.

Blodtryck

Snabbkurs i blodtryck

Guide Har du högt blodtryck? Oroar du dig för ditt blodtryck? Då har du kommit till rätt plats.


5. Hur normalt blodtryck förändras med ålder

Med stigande ålder stelnar våra blodkärl naturligt. Från 65 års ålder kan detta orsaka det systoliska trycket att stiga, medan det diastoliska trycket oftast inte stiger nämnvärt.9 Av denna anledning är ett normalt blodtryck hos äldre upp till 140 i systoliskt tryck medan det diastoliska ligger kvar på mellan 60 och 80 – utan något behov att behandlas. Detta betyder att normalt – obehandlat – blodtryck hos äldre kan vara betydligt högre än för en yngre individ.

Faktum är att i vissa länder säger riktlinjerna att blodtrycket inte ska behandlas med läkemedel hos individer över 65 år förrän det systoliska trycket är över 150, eller till och med 160, för att balansera riskerna och fördelarna med blodtryckssänkande medicin.10

Bakgrunden till detta är att en stor blodtryckssänkning med läkemedel hos äldre kan vara associerat med negativa biverkningar som t ex yrselattacker, lågt blodtryck och risk för fall när man reser sig hastigt. Dock kan en sänkning till lägre än 140 för de med ökad risk för hjärtkärlsjukdom bidra till att förebygga en framtida hjärtinfarkt eller stroke. Detta innebär att för- och nackdelar med att behandla kontra att inte behandla det höga blodtrycket hos äldre måste övervägas noga och att vad som är ett ”normalt” eller optimalt blodtryck hos äldre bestäms individuellt.

Återigen är det bästa rådet att mäta sitt blodtryck regelbundet för att kunna följa eventuella förändringar. Konsultera därefter din läkare vid behov för att bestämma vilket blodtryck som är optimalt just för dig utifrån ålder och hälsotillstånd.11


6. Felaktiga blodtrycksresultat

Ibland när blodtrycket mäts av vårdpersonal kan resultatet bli missvisande och inte spegla ditt vanliga blodtryck. Det finns två olika tillstånd när det kan uppstå felaktiga resultat:

  • Vitrockshypertoni: Denna reaktion har varit känd i över ett sekel och drabbar omkring 15% av befolkningen. Utanför läkarmottagningen eller vårdcentralen är individens blodtryck inom det normala intervallet men när sjukvårdspersonalen sedan ska mäta blodtrycket stiger det hastigt till intervallet för hypertoni.12 Man tror att det kan vara en stress- eller ångestreaktion, men individer som får denna reaktion har liten eller ingen kontroll över detta även om de medvetet försöker att slappna av.
    Om ditt blodtryck är normalt när du mäter det på ett apotek, gym eller med en hemmamätare är det viktigt att du berättar det för sjukvårdspersonalen, om det är så att ditt blodtryck stiger när du mäter det på sjukhus. Regelbunden hemmamätning eller användning av en 24-timmars ambulatorisk blodtrycksmonitor kan bekräfta att ditt blodtryck egentligen är normalt. Detta kan förebygga feldiagnostik och förhindra onödig läkemedelsbehandling.

    Forskning har dock visat att individer med vitrockshypertoni på sikt får ett förhöjt blodtryck vilket innebär att de kan ha ökad risk för framtida blodsockerproblem och kardiovaskulär sjukdom.13 Återigen, var medveten om dina värden och anteckna förändringar.

  • Maskerad hypertoni Detta tillstånd är den raka motsatsen till vitrockshypertoni. Hos läkaren verkar blodtrycket vara helt normalt men i andra situationer, särskilt på natten, stiger blodtrycket till intervallet för hypertoni.14

    Till skillnad från vitrockshypertoni är medvetenheten om maskerad hypertoni relativt ny – till stor del upptäckt genom användandet av 24-timmars ambulatoriska blodtrycksmonitorer och en bredare användning av blodtrycksapparater för hemmabruk.

    Maskerad hypertoni uppskattas drabba omkring 9% av Europas befolkning.15 Förekomst är högre hos individer som har något av följande hälsoproblem: hög konsumtion av alkohol eller tobak, hög nivå av mental stress, fetma, dåliga förutsättningar för träning, metabolt syndrom, typ 2-diabetes och sömnapné.16

    Om ditt blodtryck är normalt på läkarmottagningen eller vårdcentralen men du har någon riskfaktor för maskerad hypertoni kan en 24-timmars ambulatorisk blodtrycksmonitor vara en bra idé för att bekräfta eller avfärda en diagnos.


7. Vad mer kan höja blodtrycket?

Ett antal vanliga läkemedel, kosttillskott och andra substanser kan bidra till en höjning av ett annars normalt blodtryck. Att sluta med intag av dessa substanser kan vanligtvis få blodtrycket tillbaka till normala nivåer. Några av dessa substanser är:

  • Orala preventivmedel och hormonterapi, särskilt med högre östrogendoser.17
  • Orala avsvällande medel, som återfinns i vissa förkylnings- och allergimediciner.18
  • NSAIDs för smärtlindring och inflammation.19
  • Örttillskott, bl a johannesört, ginseng, ginkgo och blå cohosh.20
  • Glykyrritsin, ett ämne i laktritsrot – som finns i örttéer innehållandes lakrits, godis, pastiller och naturläkemedel – och som är ett mycket kraftfullt blodtryckshöjande läkemedel. Dess användning har föranlett ett antal fallstudier och även en varning från USDA.21
  • Alkoholberoende, speciellt om det konsumeras i större mängder eller på daglig basis.22
  • Kokain, metamfetamin och andra centralstimulerande preparat.23
  • Tobaksanvändning, särskilt tuggtobak.24

Om du intar någon av dessa substanser regelbundet och plötsligt får ett förhöjt blodtryck, sluta då med användandet av de tillskott och eventuella andra produkter du tar. Det kan hjälpa blodtrycket att återgå till normalt intervall.

Vissa substanser som inte är listade här kan också bidra till ett förhöjt blodtryck. De kan även interagera med andra läkemedel för att på så sätt höja blodtrycket. Om ditt blodtryck stiger utan förklaring kan det vara en bra idé att gå igenom alla dina läkemedel, tillskott och eventuella andra produkter med din läkare för att ta reda på vad som kan ha bidragit till denna ökning.


8. Håll ditt blodtryck optimalt

En rad livsstilsvanor är väldigt kraftfulla för att hålla ditt blodtryck hälsosamt och optimalt. Om du för närvarande har normalt blodtryck kan det vara värdefullt att uppmärksamma dessa vanor för att hålla ditt blodtryck hälsosamt och normalt i många år framöver.25

Om ditt blodtryck sakta men säkert stiger eller om du redan behandlas för hypertoni kan en anpassning eller extra fokus på dessa livsstilsvanor stoppa höjningen eller få tillbaka värdena inom normalintervallet, vilket kan innebära att medicinering förebyggs eller att borttagande av läkemedel kan bli möjligt.

  • Håll en normal vikt eller gå ner i vikt – att börja med lågkolhydratkost kan vara ett fantastiskt sätt att gå ner i vikt och att hålla blodtrycket normalt.26
  • Minska eller uteslut tillsatt socker, speciellt i processad mat och sötade drycker. Vissa experter menar på att socker, speciellt fruktos, kan påverka blodtrycket mer än salt.27
  • Träna regelbundet.
  • Håll alkoholkonsumtionen låg till måttlig.
  • Sluta (eller börja aldrig) röka och snusa.
  • Lägg till meditations- och avslappningsrutiner till din vardag.
  • Utforska om du kan vara överkänslig mot salt. Omkring 25% av alla med normalt blodtryck får sina blodtrycksnivåer påverkade av sin saltkonsumtion.28

Du kan läsa mer i vår guide Snabbkurs i blodtryck.


9. Sammanfattning

Att hålla ditt blodtryck i det normala intervallet under 120/80 är en av de bästa sakerna du kan göra för din hälsa på lång sikt.

Lyckligtvis är blodtrycksnivåerna väldigt responsiva för hälsosamma livsstilsförändringar. En lågkolhydratkost eller ketogen kost är ett särskilt effektivt sätt att normalisera blodtrycket på naturlig väg. Spana in våra guider här nedan för enkla sätt att komma igång.




  1. Hypertension 2018: 2017 ACC/AHA/AAPA/ABC/ACPM/AGS/APhA/ASH/ASPC/NMA/PCNA Guideline for the Prevention, Detection, Evaluation, and Management of High Blood Pressure in Adults: Executive Summary: A Report of the American College of Cardiology/American Heart Association Task Force on Clinical Practice Guidelines[översiktsartikel; ograderad]

    Dock är inte alla organisationer överens om definitionen. År 2020 definierade International society for hypertension normalt blodtryck som allt under 130/85.

    Hypertension 2020: 2020 International Society of Hypertension Global Hypertension Practice Guidelines[översiktsartikel; ograderad]

  2. Hypertension 2015: Higher blood pressure as a risk factor for diseases other than stroke and ischemic heart disease [översiktsartikel; ograderad]

  3. Journal of American College of Cardiology 2017: Accuracy of cuff-measured blood pressure: Systematic reviews and meta-analyses [stark evidens]

  4. American Journal of Hypertension 2002: Arm cuff in the measurement of blood pressure [översiktsartikel; ograderad]

  5. Annals of Family Medicine 2017: Thirty-minute office blood pressure monitoring in primary care [fallserier; svag evidens]

  6. Current Atherosclerosis Reports 2013: Ambulatory blood pressure improves prediction of cardiovascular risk: implications for better antihypertensive management [overview; ungraded]

    American Journal of Medicine 2015: Ambulatory blood pressure monitoring in clinical practice: a review [översiktsartikel; ograderad]

  7. American College of Cardiology: 2017 guideline for high blood pressure in adults [översiktsartikel; ograderad]

  8. Många förespråkar en kost med lågt saltinnehåll till hela befolkningen, baserat på att ett högt saltintag kan höja blodtrycket. Dock visar forskning att detta endast är ett problem för omkring 25% av befolkningen och därför troligen inte ett bekymmer för resterande 75%.

    Current Opinion in Nephrology and Hypertension 2012: Mechanisms and consequences of salt sensitivity and dietary salt intake [översiktsartikel; ograderad]

  9. Family Practice Essentials 2018: Hypertension update: Older adults [översiktsartikel; ograderad]

  10. Journal of Internal Medicine 2015: Benefits and risks of antihypertensive medications in the elderly [översiktsartikel; ograderad]

    European Heart Journal Supplement 2019: Hypertension in the elderly: which are the blood pressure threshold values? [expertgranskning; svag evidens]

  11. Journal of the American College of Cardiology 2017: Outcomes of intensive blood pressure lowering in older hypertensive patients [metaanalys av RCT:s; stark evidens]

  12. Clinical and Experimental Pharmacology and Physiology 2014: White-coat hypertension [översiktsartikel; ograderad]

  13. Journal of Hypertension 2016: White-coat hypertension and cardiovascular events: a meta-analysis [systematisk översikt och metaanalys av kohortstudier; måttlig evidens]

  14. European Heart Journal 2017: Masked hypertension: understanding its complexity[översiktsartikel; ograderad]

  15. Current Hypertension Reports 2017: An update on masked hypertension [översiktsartikel; ograderad]

  16. American Heart Association Hypertension 2015: Masked hypertension — Phenomenon of measurement [översiktsartikel; ograderad]

  17. Uptodate 2018: Effect of hormonal contraceptives and postmenopausal hormone therapy on blood pressure [översiktsartikel; ograderad]

  18. Archives of Internal Medicine 2005: Effect of oral pseudoephedrine on blood pressure and heart rate [metaanalys av RCT:s; stark evidens]

  19. Journal of Clinical Hypertension 2007: Drug interactions and drugs that affect blood pressure [översiktsartikel; ograderad]

  20. Plastic Reconstructive Surgery 2013: Herbal products that may contribute to hypertension [översiktsartikel; ograderad]

    American Journal of Hypertension 2001: Herbs and supplements in the hypertension clinic [översiktsartikel; ograderad]

  21. British Medical Journal Case Reports 2015: Hypertension induced by liquorice tea [fallstudier och litteraturöversikt; svag evidens]

  22. World Journal of Cardiology 2014: Alcohol-induced hypertension — Mechanisms and prevention [översiktsartikel; ograderad]

  23. Pharmacological Research 1999: Cocaine-induced hypertension [mekanistisk studie; ograderad]

    Heart, Lung and Circulation 2016: The cardiac complications of methamphetamines [översiktsartikel; ograderad]

  24. Southern Medical Journal 1995: Does smokeless tobacco cause hypertension? [översiktsartikel; ograderad]

  25. Journal of Hypertension and Management 2018: Lifestyle and hypertension: An evidence-based review [översiktsartikel; ograderad]

  26. Obesity Reviews 2009: Systematic review of randomized controlled trials of low-carbohydrate vs. low-fat/low-calorie diets in the management of obesity and its comorbidities [stark evidens]

  27. Open Heart 2014: The wrong white crystals: not salt but sugar as aetiological in hypertension and cardiometabolic disease [översiktsartikel; ograderad]

  28. Current Opinion in Nephrology and Hypertension 2012: Mechanisms and consequences of salt sensitivity and dietary salt intake [översiktsartikel; ograderad]